Ya Leila

by Donia Saleh

Leila och Amila är som ett huvud med två kroppar, de är i den djupaste symbiosen och samtidigt i den mest klaustrofobiska evigheten. De försöker vara odödliga och stänga ute parasiterna. Men hur skakas symbiosen när Leila faller för Glitterfittornas symbolpolitiska frestelser och drömmarna om vita väggar och tunna gardiner som fläktar. Hur hanterar man begäret att bli skrubbad bort från sig själv?

"Ya Leila" handlar om hur kamper verkar som varor i en kapitalistisk tid, om kärleken mellan två vänner och om ofrivilligt rätade ryggrader till följd arv, till följd av vår samtid.

Genres: Swedish Literature, Young Adult, Fiction, Novels, Feminism

240 pages, Hardcover

Published August 21, 2020

Reviews

[Karenina (Nina Ruthström) · Rating 5 out of 5]

Ya Leila är Donia Salehs debutroman. Och vilken debut sen! Hon är redan nominerad till två priser. Jag älskar hennes rappa stil. Orden liksom nonchalant utkastade på måfå men ändå åstadkommer de en poetisk helhet. Det känns ungdomligt och modernt och mycket professionellt. Romanen har bra driv och jag vill inte lägga den ifrån mig.

Det är beundransvärt hur mycket hon lyckas få med i en och samma roman utan att det känns som att man läser en roman. Jag är i Leilas värld. Leila går sista året i gymnasiet och hon har en bästa vän och vapendragare i Amila. De delar varandras erfarenheter av att tillhöra två kulturer, se baksidan av den vita feminismen, klassklyftor, känna för den autistiske brodern, utsättas för rasism, rasifiering och exotifiering.

Saleh är skicklig, modig och rolig när hon dräper de hycklande feministerna som inte förstår intersektionalitet. Jag älskar när ”sköna” snubben säger hennes namn fel. Hon lyckas skildra utsatthet och svårigheter men utan att förvandla Leila till enbart ett offer. Här finns varken klichéer eller stereotyper, bara fantastiska karaktärer som jag inte kan få nog av. Jag hoppas Donia Saleh skriver mera, och jag hoppas att hon gör det snart.

[Iman · Rating 3 out of 5]

En bok med väldigt fint språk men tyvärr håller inte storyn. Det intressanta med berättelsen
var vänskapen mellan Leila och Amila och relationen till deras respektive familjer. Jag blev även berörd av kapitlen om Leilas bror och Amilas pappa, men allt detta försvinner bakom tjatet om de jobbiga vita feministerna och Leilas chef. Antar att det ska vara nån slags kritik mot rasistiska mikroaggressioner men det leder aldrig nånstans, det var jobbigt att läsa och de karaktärerna var mest platta och tråkiga.

[Miranda · Rating 5 out of 5]

Diskbänksrealism möter okonstlad poesi. Språket är träffsäkert och rått men ärligt. Denna bok påminner mig varför jag älskar att läsa, och det är att stöta på såna här fantastiska verk.

[Anna · Rating 4 out of 5]

4,5 ⭐️. Otrolig debut.

[Sofia Carlström · Rating 3 out of 5]

Jag förstår att första halvan av boken är för att ge oss bakgrund, främst kring Leilas och Amilas relation, men den är lite tråkig. Från och med Leo-händelsen, ungefär i mitten av boken, blir det spännande och jag vänder blad snabbt för att få veta vad som ska hända. Då jag upplevde att cirka 50% av boken var en bladvändare får den inte 4, utan 3, stjärnor. Bra bok!

[Lena · Rating 4 out of 5]

Historien har berättats förut
men här med sån glädje och poesi att det
är en fröjd att läsa den igen.

[Embla Jernstig · Rating 3 out of 5]

En riktigt stark trea! Älskar språket, och hade jag läst den för tio år sedan hade det antagligen blivit en femma. Jag tycker om karaktärerna och storyn, och tycker att splittringarna, kulturkrockarna och den subtila rasismen skrivs fram otroligt skickligt, men jag hade önskat mer driv i storyn samt att något mer hände. Det känns som att jag fortfarande är i början av boken när den tar slut. Med det sagt en suverän debut av en författare jag vill läsa mer av.

[Evelina Liliequist · Rating 3 out of 5]

3,5

[Bianca · Rating 4 out of 5]

en otroligt välskriven bok, shit vad jag älskade alla dialoger mellan amila och leila och mamma och pappa och omar. det är som att läsa om mina egna föräldrar, nästan ordagrant. det jag önskar var att mer tid hade lagts på just dessa relationer, och mindre på de vita feministerna. det var platta och medvetet ironiskt skrivna karaktärer men som tyvärr tog upp för mycket onödig plats i boken tyckte jag. den interaktion jag tyckte var meningsfull var med leo som verkligen fångade den där tomma och äckliga känslan och ah. hur som helst, älskade verkligen hur poetiskt skriven den är och jag hoppas att jag någon gång kan skriva såhär

[Albin Torstensson · Rating 4 out of 5]

Språket är eget, enastående och suger tag i en direkt. En fantastisk debut som känns äkta och ärlig. Ett intersektionellt perspektiv på orättvisor och privilegier blir så otroligt kännbart och jag tar med mig mycket samtidigt som jag hoppas fler läser den här boken!

[Hanna Duvsten Östin · Rating 4 out of 5]

Man sveps med!

[David Peterson · Rating 3 out of 5]

Ya Leila förvånade mig. Berättelsen var rakare, mindre utsvävande och mer direkt än vad jag hade förväntat mig. Historien om Leila och hennes barndomsvän Amila varvas visserligen med korta episodiska kapitlen, och de möter mina förväntningar med på ett snirligt, överdrivet och utstuderat poetiskt språk. De delarna hade jag kunnat vara utan.

Den finaste gestaltningen är den av Leilas autistiska bror. Han förlöjligas aldrig men blir ändå en form av komiskt relif, på samma sätt som Michael i "Love on the spectrum". Med sin lycka och olycka verkar de båda höja humöret i respektive familj.

Det finns viss igenkänning för mig som gick på gymnasiet i Göteborg under slutet av 00-talet. Men att Saleh valt att i stället hitta på en mellanstor svensk stad som skådeplats blir störande när textens karaktärer så tydligt befinner sig i Göteborg.

[josefinessen · Rating 4 out of 5]

Vackert språk som är som ett porlande vatten. Poetiskt men ändå vardagligt, kortfattat och kärnfullt, fullt av liv. Jag tycker mycket om dynamiken mellan Leila och Amila, och deras kontrast mot de ängsliga glitterfeministerna. Om att ständigt vara i kamp men ändå inte vara inkluderad i andras kamp. Att ibland inte orka vara den som kämpar emot utan istället glider med. Jag uppskattar den sarkastiska tonen och berättandet som många gånger är som en träffsäker satir om samtiden. Och så handlar det om vänskap. En stark 4:a.

[Michael de Salazar · Rating 5 out of 5]

Oerhört välskrivet och medryckande. Gillar den fria, innovativa stilen som skapar ett naturligt och färgsprakande flow, vilket skiljer sig från en sedvanlig roman som går från A till O.

Poesin dyker upp när man minst anar det och jag uppskattar fåtalet mastodontmeningar som för tankarna till "Ulysses". Donia är originell men hade kunnat vara Forough Farrokhzads och James Joyces kärleksbarn.

Skulle vilja se en filmatisering av boken.

[Max Thornberg · Rating 5 out of 5]

Fantastisk roman, skriven på ett svängigt språk som dansande och rytmiskt skildrar intensiva känslor och ett djupt orättvist samhälle på ett kliniskt sätt. Starkt och drabbande men samtidigt med väl avvägt helikopterperspektiv som gör att karaktärerna får liv och att känslorna förstärks. Otroligt bra!

[Emma Widstrand · Rating 4 out of 5]

Vilken debut av Donia Saleh! Jag tycker att det här är en ärlig, rolig, relevant och träffsäker roman. Om att vara ung, av annan etnicitet i Sverige, försöka leva upp till alla olika krav man har på sig som ung kvinna. Saleh lyckas verkligen formulera alla normer och har ett vackert språk.

[Lina Palm · Rating 3 out of 5]

Snabb, men också flyktig. Lite som det är de där sista månaderna innan man tar studenten. Sorgsen undermening om att bli vuxen och att växa ifrån, men lite grund. Många viktiga händelser och samtal som uteblir helt och jag hade verkligen velat ha dem.

[Mack]

Om Raseriet skrev en bok är jag övertygad om att resultatet skulle bli något i denna stil.

2.3/5

Jag måste sluta läsa svenska böcker som centrerar en tonårig huvudkaraktär som knappt har en personlighet utöver att dyrka sin bästis. Först var det "Flickvänsmaterial" och nu detta.

[Alice Lööf · Rating 5 out of 5]

ya leila är något av det bästa och starkaste jag läst. donia saleh skriver så vackert att jag får gåshud.

[gash · Rating 5 out of 5]

jag vill drunkna i den här boken, varenda mening skriker kärlek

[Niklas Bergljung · Rating 4 out of 5]

Nu har jag ju inte läst Samlade verk av Lydia Sandgren men det här är den bästa debuten jag läst i år.

[Alba Mogensen · Rating 4 out of 5]

Ett otroligt språk!

[Greta Gustafsson · Rating 3 out of 5]

Mysigt att läsa en skildring av 90-talisters gymnasietid och 2014-feminismen. Plus att det var en rolig bok som fick mig att känna att det ändå äger att bli äldre.

[Nemo · Rating 3 out of 5]

Språket 5!!
Storyn 3

[Josefin · Rating 3 out of 5]

Fin gestaltning men handlingen kändes endimensionell och lite tunn.

[Saga Würtz · Rating 5 out of 5]

underbart språk, så fin

[Louise Bahati · Rating 4 out of 5]

Kvick och mestadels träffsäker. Något saknas i berättelsen så blev inte helt fångad men Salehs berättarstil och språk är uppfriskande

[Tove Beckmann · Rating 2 out of 5]

Känner att jag borde tycka om den men gör tyvärr inte alls det.

[Belinda Morén · Rating 5 out of 5]

Träffsäker, snyggt skriven diskbänksrealism om vänskap och tonåren, njöt, nu till nästa: Röd galla!

[Lisafagerlind · Rating 4 out of 5]

Gillade Röd Galla också! Denna babbligt språk från en parallell gymnasietid