What do you think?
Rate this book
Kornas planet : om jordens och mångfaldens beskyddare
254 pages, Hardcover
Published January 1, 2020
13 people want to read
Ratings & Reviews
Friends & Following
Create a free account to discover what your friends think of this book!
Community Reviews
Displaying 1 - 8 of 8 reviews
March 31, 2022
This book - English translation roughly ”Planet of the Cows” – is a romantic portrayal of livestock care (specifically cows) at a small-scale Swedish farm. It also swings a haymaker (pun intended, of course!) for "Team Cow" in the dietary battle of our time.
Now, I seem to end up in between two and three stars quite frequently, and this book, for me, is a weak 2.5 stars. I really liked the anecdotal parts. The authors share stories of the life at their little farm, focusing specifically on their cows’ lives and everything surrounding them. It's beautiful and therapeutic-like. For me, this part of the book is 4-star.
I also like the authors’ passion for small-scale farming. How they share their philosophy behind their choices. How they advocate for a stronger connection to the land and to our food. I think they have a lot of very good points. I would love to see less industry in agriculture; more whole foods, more farm-fresh to table. This part of the book I think deserves 3 stars. However, while their philosophy and ideas are appealing and sound both good and logical on the surface, they are entirely too local and small-scale in their thinking.
They lack a global consideration and play dumb when arguing that their way of life is so great and cows are awesome (and hey, I kinda like cows too). The problem, of course, isn't specifically their little farm. The problem is the big picture. Scale up their cute little farm, and I ask, how would their approach work at scale? Nothing in this books answers that (but it wouldn't, is the answer). Without that, this is a cute and idyllic story that's making political and environmental arguments that the authors fail to back up.
Which leads me to the part that drags the book down the most:
They are, at best, cherry-picking sources, then cherry-picking what to include from those sources, and then “forgetting”/omitting to represent complete pictures (which, of course, is one of the things they claim that cow-bashers do). Note too that only a very limited number of sources were even named. Essentially none were listed, there are no citations, nor is there a bibliography. I was familiar with some of the sources, or recognized the numbers and where they're from, or was able to isolate the source from the numbers, or really had to play detective - and I still haven't found all the supposed sources (with some sources it is very much understandable that they'd prefer to keep them hidden, btw). They also jump between local and global numbers depending, in part, on which fits their argument best (in some cases, of course, only one set exists - but I noted several instances where they went with the “best” option).
At worst, the authors are deliberately cooking the numbers – so to speak. I want to believe it’s more the former than the latter. I also do believe that it’s at least partially to compensate for how, in their opinion, cow’s have gotten the rough end of the stick (the proverbial one, not the prodder - it's unclear which one the authors would prefer given the choice).
Nevertheless, this, to me, is a huge shortcoming, and soured my reading experience. This part I would probably rate 1.25 stars (because even though it's a rough ride to track them down, not all numbers or studies are misrepresented). Add in some denigrating commentary regarding people who have made ethical choices different from their own, and that’s how I landed at a weak 2.5 stars.
So, this ends the review bit…
Now, because I was seriously unimpressed with their sources and the representation of information therein (my book is severely dog-eared), I was planning on completing this review with some specific counterpoints to some more egregious misrepresentations in the book. However, I’m running out of daylight, so maybe later.
Before calling it a night though, I thought I’d start off with an instance where the authors use statistics to misrepresent an argument – and this is using only source material that the authors specifically included at the end of the book (it’s generally worse when they don’t include the sources).
Anyway…
The first table in the “facts” chapter at the end of the book, shows the total consumption (kg/person and year) of different kinds of meats in Sweden. The authors use this table to argue that beef consumption has not increased in Sweden, that the levels of consumption has remained relatively stable the last hundred years or so.
While some would say that they are correct in saying that it’s disingenuous to compare 2018s consumption level (24.3 kg/person, the latest numbers in the book) with that in 1990 (when it was the lowest at 17.3 kg/person), I do not really think so in this case. From 1960 to 1990 the consumption of beef had decreased from 18.8 kg/person to 17.3 kg/person. Compare that to 2018 at 24.3 kg/person, and I think that it's fair to say that consumption had increased on a per person basis (though, admittedly, the level had by then decreased from 25.7 kg/person in 2010).
Regardless, even if we start counting from 1939, as the authors suggest, the consumption had increased by 13% from 21.5 kg/person. Sure, it looks pretty constant-ish with a mere three kg/person increase over 89 years.
But remember, this is a per person comparison. In 2018, Sweden had roughly four million more people than it did in 1939. Thus, Swedes consumed 100+ million kg more beef in 2018 than in 1939. That’s more than a 100 000 metric tons/year extra. I think that qualifies as a significant increase (even if, since 2018, the consumption has dropped marginally).
Again, this isn't the most egregious misrepresentation in the book, and it could arguably (if we allow for some degrees of density) just be the authors' confirmation bias. However, it's such a rudimentary statistical misrepresentation of the situation, that I have a hard time believing that. Especially when it is very much representative of how statistics are presented in the rest of the book.
And again, this is one of the very few sources they actually list and represent in the book. And it's still not supporting what they say.
...
UPDATE:
I really had planned to return to this review and have at all the bad in this book, but honestly, flipping through the book, it's just too much. Instead, I'll just complete this review with some of my own thoughts:
In retrospect, the worst part of this book for me, was all the dis-ingeniousness to justify and argue for their own way of life - and for not adjusting it to benefit the world at large. For example, the authors readily admits that the earth can't support even our current meat-eating habits. However, since Sweden is particularly well-suited for keeping grazing cattle (which is sort of true), they're not the ones who should change their habits, people elsewhere should.
Why is this dis-ingeniousness? Well, sure, Sweden arguably should produce disproportionately more meat than other countries (although that's not quite as given as the authors seem to think, Sweden has one of the lowest percentages of land made up by permanent pastures or meadows in the world). However, even if we take the authors' argument at face value, that doesn't mean it logically follows that we should eat it all ourselves. But that's essentially where the authors land. It's not exactly an ideal "global citizen" perspective, is it? And frankly, straight up stupid and self-destructive since Sweden is a good ways away from being self-sufficient on the food front.
There are some really good arguments for maintaining some grazing animals (that may as well get eaten at the end of their lives), I will never argue otherwise. But that's not the issue today, and that's not what the authors are saying - even if they try to appear like that's what they're saying.
They're also making the round-about argument that their way of life is way more representative of beef and milk production than it really is - all the while arguing that things like Amazon cattle farming isn't representative of the global industry (while conveniently omitting that huge amounts of crops also go towards animal rearing). As a frame of reference, roughly eight percent of global heads of cattle are reared in what used to be the Amazon (in an area roughly the size of France). What's the percentage reared on idyllic small scale farmland that's otherwise unusable (another argument the authors use - arguably true in their case, but it certainly cuts down on similar farms) do you think? Add to that the ridiculous amounts of beef and milk produced in various factory farming practices. I'd venture a guess and say that the Amazon cows are more representative of the total market than the authors' 10-or-so cows.
What it comes down to is this, according to the FAO:
- roughly 71 percent of the global land is habitable,
- 50 percent of that land (51 million km²) is used for agriculture, and
- 77 percent of that (40 million km²) is used for livestock producing meat and dairy.
Despite this, meat and dairy only produce only 18 percent of all calories and 37 percent of all protein. And that's from all animal food sources, of which the world's roughly one billion (that's with a B; 1,000,000,000) cows make up a big chunk. When breaking up the production in land use, each kg of "food product" from beef cattle uses 326.2m² (while milk cows use up far less - like around 9m² - that's primarily from intense milk farms where animals generally do not get to move around the way the authors keep their cows, milk cows are also milk-making machines that could not live the way the authors' cows do (meaning it's an entirely false comparison anyway), so the comparison is arguably made best against the beef herd or somewhere in between). Just for comparison, soy uses about 3.5 m².
Add to that the environmental impact of animal production, especially cattle; in the EU, almost half of all food related emissions come from manure management and methane from cattle (~45%) alone. It's funny here that the authors try to brush this under the rug by claiming that cows pretty much didn't produce any emissions until we mechanized agriculture. And sure, as long as we're talking CO2 that's essentially true. The authors jump on this and argues that it's unfair to count methane as CO2. Ok, so let's not. Methane is far more potent of a greenhouse gas as is CO2, and according to the authors themselves, 63 percent of beef production emissions in Sweden is methane. Somehow the authors are trying to make this into something positive. Awesome.
Ironically it kinda is positive. Since methane has a much shorter shelf life in the atmosphere, we'd see much faster results if we decrease our methane emissions. So yeah, that's positive, but it's making the opposite argument to the one the authors are trying to argue it makes. Fun. But no, wait a minute, it's fine, the authors tell us that there have always been cows in the area their farm is, so it's all fine. That the world doesn't look the same as "always" is apparently completely irrelevant.
Btw, note too, that grazing animals like the ones on the authors' farm emit significantly more methane than does other cows - In fact, Sweden's "happy cows," and they really are relatively speaking, is (together with land use change) the main contributing factor towards the unflattering reality that Sweden, per person, has higher food related greenhouse gas emissions than all other countries in the EU except one.
Ok, enough for this time... although there is a chance that I'll revisit this one, it did get a bit ranty after all...
Now, I seem to end up in between two and three stars quite frequently, and this book, for me, is a weak 2.5 stars. I really liked the anecdotal parts. The authors share stories of the life at their little farm, focusing specifically on their cows’ lives and everything surrounding them. It's beautiful and therapeutic-like. For me, this part of the book is 4-star.
I also like the authors’ passion for small-scale farming. How they share their philosophy behind their choices. How they advocate for a stronger connection to the land and to our food. I think they have a lot of very good points. I would love to see less industry in agriculture; more whole foods, more farm-fresh to table. This part of the book I think deserves 3 stars. However, while their philosophy and ideas are appealing and sound both good and logical on the surface, they are entirely too local and small-scale in their thinking.
They lack a global consideration and play dumb when arguing that their way of life is so great and cows are awesome (and hey, I kinda like cows too). The problem, of course, isn't specifically their little farm. The problem is the big picture. Scale up their cute little farm, and I ask, how would their approach work at scale? Nothing in this books answers that (but it wouldn't, is the answer). Without that, this is a cute and idyllic story that's making political and environmental arguments that the authors fail to back up.
Which leads me to the part that drags the book down the most:
They are, at best, cherry-picking sources, then cherry-picking what to include from those sources, and then “forgetting”/omitting to represent complete pictures (which, of course, is one of the things they claim that cow-bashers do). Note too that only a very limited number of sources were even named. Essentially none were listed, there are no citations, nor is there a bibliography. I was familiar with some of the sources, or recognized the numbers and where they're from, or was able to isolate the source from the numbers, or really had to play detective - and I still haven't found all the supposed sources (with some sources it is very much understandable that they'd prefer to keep them hidden, btw). They also jump between local and global numbers depending, in part, on which fits their argument best (in some cases, of course, only one set exists - but I noted several instances where they went with the “best” option).
At worst, the authors are deliberately cooking the numbers – so to speak. I want to believe it’s more the former than the latter. I also do believe that it’s at least partially to compensate for how, in their opinion, cow’s have gotten the rough end of the stick (the proverbial one, not the prodder - it's unclear which one the authors would prefer given the choice).
Nevertheless, this, to me, is a huge shortcoming, and soured my reading experience. This part I would probably rate 1.25 stars (because even though it's a rough ride to track them down, not all numbers or studies are misrepresented). Add in some denigrating commentary regarding people who have made ethical choices different from their own, and that’s how I landed at a weak 2.5 stars.
So, this ends the review bit…
Now, because I was seriously unimpressed with their sources and the representation of information therein (my book is severely dog-eared), I was planning on completing this review with some specific counterpoints to some more egregious misrepresentations in the book. However, I’m running out of daylight, so maybe later.
Before calling it a night though, I thought I’d start off with an instance where the authors use statistics to misrepresent an argument – and this is using only source material that the authors specifically included at the end of the book (it’s generally worse when they don’t include the sources).
Anyway…
The first table in the “facts” chapter at the end of the book, shows the total consumption (kg/person and year) of different kinds of meats in Sweden. The authors use this table to argue that beef consumption has not increased in Sweden, that the levels of consumption has remained relatively stable the last hundred years or so.
While some would say that they are correct in saying that it’s disingenuous to compare 2018s consumption level (24.3 kg/person, the latest numbers in the book) with that in 1990 (when it was the lowest at 17.3 kg/person), I do not really think so in this case. From 1960 to 1990 the consumption of beef had decreased from 18.8 kg/person to 17.3 kg/person. Compare that to 2018 at 24.3 kg/person, and I think that it's fair to say that consumption had increased on a per person basis (though, admittedly, the level had by then decreased from 25.7 kg/person in 2010).
Regardless, even if we start counting from 1939, as the authors suggest, the consumption had increased by 13% from 21.5 kg/person. Sure, it looks pretty constant-ish with a mere three kg/person increase over 89 years.
But remember, this is a per person comparison. In 2018, Sweden had roughly four million more people than it did in 1939. Thus, Swedes consumed 100+ million kg more beef in 2018 than in 1939. That’s more than a 100 000 metric tons/year extra. I think that qualifies as a significant increase (even if, since 2018, the consumption has dropped marginally).
Again, this isn't the most egregious misrepresentation in the book, and it could arguably (if we allow for some degrees of density) just be the authors' confirmation bias. However, it's such a rudimentary statistical misrepresentation of the situation, that I have a hard time believing that. Especially when it is very much representative of how statistics are presented in the rest of the book.
And again, this is one of the very few sources they actually list and represent in the book. And it's still not supporting what they say.
...
UPDATE:
I really had planned to return to this review and have at all the bad in this book, but honestly, flipping through the book, it's just too much. Instead, I'll just complete this review with some of my own thoughts:
In retrospect, the worst part of this book for me, was all the dis-ingeniousness to justify and argue for their own way of life - and for not adjusting it to benefit the world at large. For example, the authors readily admits that the earth can't support even our current meat-eating habits. However, since Sweden is particularly well-suited for keeping grazing cattle (which is sort of true), they're not the ones who should change their habits, people elsewhere should.
Why is this dis-ingeniousness? Well, sure, Sweden arguably should produce disproportionately more meat than other countries (although that's not quite as given as the authors seem to think, Sweden has one of the lowest percentages of land made up by permanent pastures or meadows in the world). However, even if we take the authors' argument at face value, that doesn't mean it logically follows that we should eat it all ourselves. But that's essentially where the authors land. It's not exactly an ideal "global citizen" perspective, is it? And frankly, straight up stupid and self-destructive since Sweden is a good ways away from being self-sufficient on the food front.
There are some really good arguments for maintaining some grazing animals (that may as well get eaten at the end of their lives), I will never argue otherwise. But that's not the issue today, and that's not what the authors are saying - even if they try to appear like that's what they're saying.
They're also making the round-about argument that their way of life is way more representative of beef and milk production than it really is - all the while arguing that things like Amazon cattle farming isn't representative of the global industry (while conveniently omitting that huge amounts of crops also go towards animal rearing). As a frame of reference, roughly eight percent of global heads of cattle are reared in what used to be the Amazon (in an area roughly the size of France). What's the percentage reared on idyllic small scale farmland that's otherwise unusable (another argument the authors use - arguably true in their case, but it certainly cuts down on similar farms) do you think? Add to that the ridiculous amounts of beef and milk produced in various factory farming practices. I'd venture a guess and say that the Amazon cows are more representative of the total market than the authors' 10-or-so cows.
What it comes down to is this, according to the FAO:
- roughly 71 percent of the global land is habitable,
- 50 percent of that land (51 million km²) is used for agriculture, and
- 77 percent of that (40 million km²) is used for livestock producing meat and dairy.
Despite this, meat and dairy only produce only 18 percent of all calories and 37 percent of all protein. And that's from all animal food sources, of which the world's roughly one billion (that's with a B; 1,000,000,000) cows make up a big chunk. When breaking up the production in land use, each kg of "food product" from beef cattle uses 326.2m² (while milk cows use up far less - like around 9m² - that's primarily from intense milk farms where animals generally do not get to move around the way the authors keep their cows, milk cows are also milk-making machines that could not live the way the authors' cows do (meaning it's an entirely false comparison anyway), so the comparison is arguably made best against the beef herd or somewhere in between). Just for comparison, soy uses about 3.5 m².
Add to that the environmental impact of animal production, especially cattle; in the EU, almost half of all food related emissions come from manure management and methane from cattle (~45%) alone. It's funny here that the authors try to brush this under the rug by claiming that cows pretty much didn't produce any emissions until we mechanized agriculture. And sure, as long as we're talking CO2 that's essentially true. The authors jump on this and argues that it's unfair to count methane as CO2. Ok, so let's not. Methane is far more potent of a greenhouse gas as is CO2, and according to the authors themselves, 63 percent of beef production emissions in Sweden is methane. Somehow the authors are trying to make this into something positive. Awesome.
Ironically it kinda is positive. Since methane has a much shorter shelf life in the atmosphere, we'd see much faster results if we decrease our methane emissions. So yeah, that's positive, but it's making the opposite argument to the one the authors are trying to argue it makes. Fun. But no, wait a minute, it's fine, the authors tell us that there have always been cows in the area their farm is, so it's all fine. That the world doesn't look the same as "always" is apparently completely irrelevant.
Btw, note too, that grazing animals like the ones on the authors' farm emit significantly more methane than does other cows - In fact, Sweden's "happy cows," and they really are relatively speaking, is (together with land use change) the main contributing factor towards the unflattering reality that Sweden, per person, has higher food related greenhouse gas emissions than all other countries in the EU except one.
Ok, enough for this time... although there is a chance that I'll revisit this one, it did get a bit ranty after all...
November 2, 2022
Aldrig varit med om en bok med så många faktafel. Känns som att de som skrivit boken är väldigt arga på alla som inte håller med dem. "Man måste äta men man måste inte köra bil" jo, många måste faktiskt köra bil, för att komma till sitt jobb, så man har råd att äta.
May 23, 2025
När jag först såg denna bok, så förväntade jag mig en djupdykning i vår moderna djurindustri. Författarna diskuterar kornas roll i jordbruket och våra ekosystem, samt deras påverkan på klimatet och miljön. De kritiserar matindustrin en del, och argumenterar för en traditionell betesbaserad djurhållning där "mångfaldens beskyddare" fortfarande är central i vårt födosystem. De menar att kor, om de sköts på rätt sätt, kan förbättra planetens hälsa genom att stimulera tillväxt, bidra till kolbindning i jorden och skydda mångfalden. Detta står dock i stark kontrast till verkligheten och moderna studier, även om boken annars innehåller en väldigt intressant insikt i hur vårt matsystem fungerar, och hur (småskaliga) gårdar ser ut inifrån.
Något som jag även saknade väldigt mycket från denna bok var det etiska perspektivet. De tar upp väldigt mycket information i boken. Dock nämner de endast motargument och alternativ till deras åsikter väldigt kortfattat, och väljer att helt bortse från synpunkter som de inte håller med om. Man märker att de försöker få det att se ut som att de är objektiva, men de är väldigt långt ifrån. De etiska delarna som de faktiskt tar upp, verkar de glömma bort redan nästa sida. De pratar om hur korna har känslor, personligheter, minnen etc. "När vi skaffade korna var det främst för naturvård, gödsel, växtföljd och för gott kött. Nu ser vi den även som husdjur, som levande varelser"...
Jag trodde att, då författarna har en egen gård och har flera egna kor som de i flertal kapitel diskuterar deras känslor, personligheter, olika matvanor och anknytning till dem, skulle inse hur onödigt och hemskt systemet är. Men som sagt, hade jag väldigt fel.
Varje år dödas över 80 miljarder landlevande djur bara för mat (och 1000-2000 miljarder vilda fiskar). Trots detta så anser författarna att människans förhållande till djuren inom djurindustrin är baserad på "ömsesidig nytta, där skydd och mat erbjöds mot animalier, ull, skinn med mera". Och att "ur de domesticerade djurens perspektiv får domesticeringen därför anses som en mycket lyckad strategi" (s. 58), när de pratar om hur den globala fördelningen av biomassa mellan vilda djur, människor och djur inom industrisystem idag är 62% boskap, och endast 2% vilda djur. De tycker alltså att vi lever i symbios med dessa djur bara för att de är en stor del av jordens biomassa. De pratar om hur världen har träffats av vegofeber som “inte baserar sig på fakta”. Att påståendet att världen kan räddas genom att sluta äta kött inte är sant. De tar sedan upp information som helt enkelt är misinformation. De säger också "Vi måste ju äta men vi måste inte åka på semester eller ha en telefon". Vilket är helt absurt på flera olika sätt i sammanhanget. De kan ta upp någon information de säger inte stämmer, från t.ex FNs klimatpanel, och hänvisa till "en studie från brasilien" utan att nämna något mer.
Ett par uttalanden som visar på författarnas bortkoppling från verkligheten är: "Trots brännmärkning har korna det väldigt bra". "Kyckling är i princip spannmål med soja och fjädrar". "Vi vet med stor sannolikhet att döden kommer vara odramatisk. Vi har sett hur korna går lugnt genom gångarna för att sedan skjutas i huvudet”. Det senaste i kapitlet "Tack för maten, Panda" där de tar upp vad som hände när de behövde skicka en av deras älskade kor på slakt, efter att ha kämpat med att separera Panda från flocken och gå in i transportbilen helt ensam för att åka mot slakteriet. I kapitlet "Matfabriken", på sida 143, pratar de om hur slakteriarbetare kan utföra sitt jobb systematiskt och rationellt. "De är proffs på sitt jobb helt enkelt". De nämner inte att det vanligt att personer som arbetar på slakterier drabbas av psykisk ohälsa, och det finns en växande mängd forskning som bekräftar detta. Till exempel posttraumatisk stress (PTSD), depression, ångest, avtrubbning/empatiförlust, alkohol- eller drogmissbruk och perpetration-induced traumatic stress; en typ av PTSD som uppstår när någon tvingas upprepade gånger begå handlingar som strider mot deras moraliska kompass – t.ex. att döda djur dagligen på grund av att deras jobb kräver det. Det är ett ämne som sällan lyfts i offentlig debatt, men som har allvarliga konsekvenser både för individen och samhället.
I kapitlet "Borta Kalvar"; Pratar om hur tjurkalvarna kastreras, och hur det skulle vara lättare "utan både lokalbedövning och sövning". (s.177). Hur de valt att hoppa över denna process för kalvarna Ville och Valle genom att "istället skicka dem på slakt när de är runt halvåret gamla". (s.178).
"Vi sätter upp grindar, öppnar luckan och Ville och Valle kliver lugnt ut, rakt in i slaktstallet utan dramatik. Vi repeterar sedan hur vi vill ha organen och styckningen. När korna där hemma inser att kalvarna är borta tar brölandet aldrig slut. Hela flocken rör sig med mammorna i täten och det tystnar inte ens efter ett dygn.".
Dom få gånger de faktiskt nämner veganism eller människor som försöker leva mer miljö/klimatvänligt tar de aldrig upp de etiska anledningarna till att en person skulle vilja sluta i ett system som är baserat på utnyttjande av djur. Det är även fullt med nedlåtande uttalanden och felaktiga påståenden. I kapitlet "Köttets lustar" nämner de att "Det är fullt möjligt med en vegansk kost men man behöver gärna vara nutritionist", "Det är definitivt ingen hälsofördel att helt utesluta animalier från kosten", och "Enligt Global Burden of Disease orsakas 11 miljoner dödsfall årligen av felaktig kost. I den är det 10 gånger mer dödligt att äta för lite protein än rött kött, och 4 gånger mer för för liten mjölkkonsumtion". Och slutar kapitlet med att säga att det är okej att "frossa i sig kött". Forskning visar dock att till exempel USA skulle spara 570 miljarder dollar per år i utsläppskostnader om alla antog en växtbaserad kost. Och drygt 1 biljon dollar (trillion) skulle sparas per år i sjukvårdskostnader relaterade till att äta kött (hjärtsjukdomar, cancer, stroke, diabetes). Globalt skulle det finnas 8,1 miljoner färre dödsfall relaterade till dessa per år. Forskning har även visat att 3/4 av dessa fördelar skulle ske i utvecklingsländer, även om utvecklade länder skulle spara mest per capita.
Kapitlet "En värld utan djur".
De är väldigt nedlåtande när de pratar om olika framtidstekniker eller folk som försöker exkludera djurindustri från samhället genom forskning. De går alltid tillbaka till att den "gamla goda gården" är bäst för alla. 70-80% av djurindustrin globalt är dock hemska djurfabriker. Och över 90% i USA/EU. Vilket de inte nämner. Hydroponiska inomhusodlingar säger dom är "gammal teknik" och hänvisar till en bild från 1879. Som om det inte ens är någon skillnad på dagens tekniker. Det är väldigt mycket information som delas i boken som gör att man blir lite skeptisk. Vilket är bra då mycket av det som de tar upp är endast delvis sant. De nämner bara halva sanningen för att deras sida ska låta som vinnare. När de pratar om labb-vuxet kött så börjar det korrekt, men blir sedan halvsanningar. Den första labb-odlade hamburgaren kostade för ett par år sedan 2,8 miljoner kronor, detta stämmer. Sedan säger de att forskarna nu "hävdar att det sjunkit kraftigt men kommer ta fler decennier". Ja, idag kostar det ca 100 kr per labb-odlad burgare, och det kan ta tyvärr ca 20-30 år innan detta kommer kunna ersätta vanligt kött. Sedan blir det dock värre. De säger att köttet måste odlas med hjälp av serum från kalvfoster, att cellodlingarna måste bada i antibiotika och att det inte finns något alls vetenskapligt stöd att detta är mer miljövänligt/klimatsmart än traditionell metod. De nämner ingenting om att även om detta är sant nu i början av teknologin, så kommer det inte vara det länge till. Företag arbetar redan med att utesluta kalvfosterserumet, även idag har metoder utvecklats som inte använder antibiotika, och många studier pekar på att det kommer vara mer miljövänligt än vanligt kött.
Det största de absolut dock INTE ALLS nämner är alla de miljarder djur som inte kommer behöva födas upp för slakt i hemska djurfabriker om labb-vuxet kött tar över. De pratar istället som att det vore NEGATIVT för korna om vi slutar att föda upp dem för slakt. De tar upp att havremjölk skulle teoretiskt kunna ersätta komjölk helt i Sverige, då havre mår bra här. Dock säger de att havremjölk INTE är mer miljövänligt eller resurssparande än komjölk, vilket är otroligt missledande. Koldioxidutsläppen för komjölk är ca 1–1,7 kg CO2/liter, jämfört med ca 0,3–0,5 kg CO2/liter för havremjölk. Markanvändning är mycket lägre för havre, och detsamma med vattenåtgången. De nämner, igen, ingenting om de morala anledningarna till att utesluta komjölk. Förmodligen för att författarna ser vårt förhållande med korna som en "lika gynnsam symbios" och inte den verklighet som är sann. I föregående kapitel pratade de till exempel om när de slaktade deras kalv för att inte behöva oroa sig över avvänjning från mammans mjölk och att skära av dess testiklar.
s.203 skriver de att "forskning visar tydligt att ett livsmedelssystem där en viss andel animalier ingår är mer resurssparande än ett som är helt veganskt." Nu specificerar de inte hur mycket en "viss andel" är, kanske medvetet. Men för att hänvisa till en studie från Oxford University, som är den största studien om våra matvanor som någonsin har gjorts, och har undersökt över 40 000 gårdar i 119 olika länder. Om vi skulle gå över till ett helt plant-baserat matsystem skulle vi kunna minska landytan som vi använder för att odla mat med 75%, och fortfarande ha mat till lika många människor. Växthusgaser och vattenföroreningar orsakade av kosthållning skulle också minska med 75%. Vattenanvändning kan minska med 54% och förlusten av biologisk mångfald med 66%. Det sista är ironiskt då författaren beskriver kor som "mångfaldens beskyddare". Det finns en del fördelar med integrerade system till en viss del, till exempel gödselanvändning och betande ängsmark, men det kan inte kompensera för de ökade utsläppen i främst metangas. Sen finns det såklart områden i världen där helt växtbaserade system inte är praktiska, men igen för att påminna så är 70-80% av global djurindustri i djurfabriker.
s.204 nämner författaren att djurprodukter både ger mer pengar till bonden, och är billigare för kunden än t.ex havredryck. "Det går nästan 10 gånger mer pengar till bonden per liter, och kostar hälften i butiken jämfört med havredryck". De nämner ingenting dock om att främsta orsaken till detta är statliga substitut till djurindustrin som förvränger den faktiska kostnaden. Årligen går cirka 1 miljard kronor i Sverige till animalieproduktionen, främst för mjölk, nötkött och får. Samtidigt får växtbaserade produkter endast omkring 6 miljoner kronor i direkta produktstöd. Under 2022 avsattes även över 1,5 miljarder kronor i krisstöd till mjölk-, nötkötts-, får- och getproduktion. Dessutom satsas årligen cirka 600 miljoner kronor på marknadsföringskampanjer för animaliska produkter. Om statliga subventioner istället hade gått mot plantbaserade alternativ som faktiskt bidrar en bättre planethälsa hade prisskillnaderna ändrat drastiskt. Ifall kött och mjölkprodukter faktiskt hade reflekterat deras verkliga kostnad hade mycket fler personer valt dessa. En opinionsundersökning från Novus, visar att drygt 6 av 10 svenskar anser att livsmedel av växtbaserat ursprung bör få lika mycket skattefinansierat stöd som de av animaliskt ursprung. Idag får plantbaserade alternativ, som är mycket bättre för miljön/klimatet, 0,7% av de summor som djurindustrin får. De tar också upp att om alla skulle sluta äta kött och dricka mjölk skulle restprodukter som idag används som djurfoder gå förlorade. Men igen, de tar inte upp att det finns alternativ. Enligt jordbruksverket själva, kan rester från livsmedelsindustrin bland annat rötas till biogas, komposteras eller bearbetas till andra användbara produkter.
Boken mer eller mindre avslutat med citatet “Det storskaliga och effektiva är inget alternativ för oss på Sunnansjö eftersom det inte intresserar oss och vi anser att det är en riktning som är negativ för såväl samhället som maten, djuren och bonderiet". De är alltså för djurhållning, men emot fabriker. De tycker inte att människor ska sluta (eller ens äta mindre) kött. Dock är som sagt över 90% av djurindustrin inom EU och USA fabriksgårdar (för att det är det mest effektiva sättet att föda upp djur). Även om småskaliga gårdar definitivt är bättre från ett etiskt perspektiv än det vanligare alternativet, så är det extremt trångsynt att tro att hela världen skulle kunna gå över mot ett sådant system utan att drastiskt minska vår köttkonsumtion. För att hela Sveriges befolkning ska kunna få sina behov av mjölk och kött från en hållbar produktion (som författarna vill) med ängsbetande kor, skulle vi behöva minska konsumtionen av nötkött (till omkring 5,7 kg per år per person, alltså ca 100 gram/vecka) och öka mjölkproduktionen (till cirka 200 liter per person per år). Detta skulle kräva mycket mer betesmark och en omstrukturering av jordbruket, vilket också skulle stort påverka andra livsmedelsproduktionssystem (som spannmål och grönsaker). Samtidigt säger modern forskning att det absolut bästa för människor, djuren och planeten är om vi övergår (så gott det går) mot en 100% plantbaserad kost. För att åter hänvisa till studien från Oxford university; även om kött och mejeriprodukter bara står för 18 % av kalorierna och 37 % av proteinet, använder de den stora majoriteten – 83 % – av jordbruksmarken och producerar 60 % av jordbrukets utsläpp av växthusgaser. Annan nyligen genomförd forskning visar att 86 % av alla landlevande däggdjur nu är boskap eller människor. Forskarna fann också att även de allra lägsta miljöpåverkan kött- och mejeriprodukterna fortfarande orsakar mycket mer miljöskada än den minst hållbara grönsaks- och spannmålsodlingen. Att undvika konsumtion av animaliska produkter ger mycket bättre miljöfördelar än att försöka köpa hållbart kött och mejeriprodukter. Veganska kostvanor resulterade i 75 % mindre utsläpp, vattenföroreningar och markanvändning än kostvanor där mer än 100 g kött per dag åts. Veganska kostvanor minskade också förstörelsen av vilda djur med 66 % och vattenanvändningen med 54 %.
Slutsats:
Kornas Planet ger en viktig inblick i hur djurhållning kan fungera på ett mer hållbart sätt än dagens industriella system, men den missar att fullt ut erkänna att även den mest hållbara djurhållningen fortfarande är ineffektiv jämfört med en växtbaserad produktion.
Ur ett vetenskapligt perspektiv finns det tydliga belägg för att en övergång till en växtbaserad kost skulle ha enormt positiva effekter på klimatet, vattenresurser, markanvändning och den biologiska mångfalden. Vi har inte längre (i större delen av världen) något egentligt behov av animaliska produkter för att överleva och frodas, vilket gör djurhållning både onödig och etiskt tveksam.
Därför kan vi dra slutsatsen att djurhållning, även i sin mest hållbara form, inte är en optimal lösning för framtiden. En övergång till en mer växtbaserad kost, kombinerat med återförvildning av marker och regenerativa jordbruksmetoder, är den mest effektiva vägen framåt för en hållbar och rättvis värld. Trots författarnas åsikt om att konsumenten är den länk i kedjan som har minst makt (s.238), så har vi mer makt än vi tror. Om människor mer tydligt skulle visa vilka produkter som etiskt oacceptabla, så skulle marknaden snart att spegla detta. En person är lätt att tro att den inte kan göra speciellt stor skillnad. Men en blir snart hundra, hundra blir tusen och snart en miljon. Positiva ageranden blir som dominopjäser; underskatta inte makten av en liten knuff.
Något som jag även saknade väldigt mycket från denna bok var det etiska perspektivet. De tar upp väldigt mycket information i boken. Dock nämner de endast motargument och alternativ till deras åsikter väldigt kortfattat, och väljer att helt bortse från synpunkter som de inte håller med om. Man märker att de försöker få det att se ut som att de är objektiva, men de är väldigt långt ifrån. De etiska delarna som de faktiskt tar upp, verkar de glömma bort redan nästa sida. De pratar om hur korna har känslor, personligheter, minnen etc. "När vi skaffade korna var det främst för naturvård, gödsel, växtföljd och för gott kött. Nu ser vi den även som husdjur, som levande varelser"...
Jag trodde att, då författarna har en egen gård och har flera egna kor som de i flertal kapitel diskuterar deras känslor, personligheter, olika matvanor och anknytning till dem, skulle inse hur onödigt och hemskt systemet är. Men som sagt, hade jag väldigt fel.
Varje år dödas över 80 miljarder landlevande djur bara för mat (och 1000-2000 miljarder vilda fiskar). Trots detta så anser författarna att människans förhållande till djuren inom djurindustrin är baserad på "ömsesidig nytta, där skydd och mat erbjöds mot animalier, ull, skinn med mera". Och att "ur de domesticerade djurens perspektiv får domesticeringen därför anses som en mycket lyckad strategi" (s. 58), när de pratar om hur den globala fördelningen av biomassa mellan vilda djur, människor och djur inom industrisystem idag är 62% boskap, och endast 2% vilda djur. De tycker alltså att vi lever i symbios med dessa djur bara för att de är en stor del av jordens biomassa. De pratar om hur världen har träffats av vegofeber som “inte baserar sig på fakta”. Att påståendet att världen kan räddas genom att sluta äta kött inte är sant. De tar sedan upp information som helt enkelt är misinformation. De säger också "Vi måste ju äta men vi måste inte åka på semester eller ha en telefon". Vilket är helt absurt på flera olika sätt i sammanhanget. De kan ta upp någon information de säger inte stämmer, från t.ex FNs klimatpanel, och hänvisa till "en studie från brasilien" utan att nämna något mer.
Ett par uttalanden som visar på författarnas bortkoppling från verkligheten är: "Trots brännmärkning har korna det väldigt bra". "Kyckling är i princip spannmål med soja och fjädrar". "Vi vet med stor sannolikhet att döden kommer vara odramatisk. Vi har sett hur korna går lugnt genom gångarna för att sedan skjutas i huvudet”. Det senaste i kapitlet "Tack för maten, Panda" där de tar upp vad som hände när de behövde skicka en av deras älskade kor på slakt, efter att ha kämpat med att separera Panda från flocken och gå in i transportbilen helt ensam för att åka mot slakteriet. I kapitlet "Matfabriken", på sida 143, pratar de om hur slakteriarbetare kan utföra sitt jobb systematiskt och rationellt. "De är proffs på sitt jobb helt enkelt". De nämner inte att det vanligt att personer som arbetar på slakterier drabbas av psykisk ohälsa, och det finns en växande mängd forskning som bekräftar detta. Till exempel posttraumatisk stress (PTSD), depression, ångest, avtrubbning/empatiförlust, alkohol- eller drogmissbruk och perpetration-induced traumatic stress; en typ av PTSD som uppstår när någon tvingas upprepade gånger begå handlingar som strider mot deras moraliska kompass – t.ex. att döda djur dagligen på grund av att deras jobb kräver det. Det är ett ämne som sällan lyfts i offentlig debatt, men som har allvarliga konsekvenser både för individen och samhället.
I kapitlet "Borta Kalvar"; Pratar om hur tjurkalvarna kastreras, och hur det skulle vara lättare "utan både lokalbedövning och sövning". (s.177). Hur de valt att hoppa över denna process för kalvarna Ville och Valle genom att "istället skicka dem på slakt när de är runt halvåret gamla". (s.178).
"Vi sätter upp grindar, öppnar luckan och Ville och Valle kliver lugnt ut, rakt in i slaktstallet utan dramatik. Vi repeterar sedan hur vi vill ha organen och styckningen. När korna där hemma inser att kalvarna är borta tar brölandet aldrig slut. Hela flocken rör sig med mammorna i täten och det tystnar inte ens efter ett dygn.".
Dom få gånger de faktiskt nämner veganism eller människor som försöker leva mer miljö/klimatvänligt tar de aldrig upp de etiska anledningarna till att en person skulle vilja sluta i ett system som är baserat på utnyttjande av djur. Det är även fullt med nedlåtande uttalanden och felaktiga påståenden. I kapitlet "Köttets lustar" nämner de att "Det är fullt möjligt med en vegansk kost men man behöver gärna vara nutritionist", "Det är definitivt ingen hälsofördel att helt utesluta animalier från kosten", och "Enligt Global Burden of Disease orsakas 11 miljoner dödsfall årligen av felaktig kost. I den är det 10 gånger mer dödligt att äta för lite protein än rött kött, och 4 gånger mer för för liten mjölkkonsumtion". Och slutar kapitlet med att säga att det är okej att "frossa i sig kött". Forskning visar dock att till exempel USA skulle spara 570 miljarder dollar per år i utsläppskostnader om alla antog en växtbaserad kost. Och drygt 1 biljon dollar (trillion) skulle sparas per år i sjukvårdskostnader relaterade till att äta kött (hjärtsjukdomar, cancer, stroke, diabetes). Globalt skulle det finnas 8,1 miljoner färre dödsfall relaterade till dessa per år. Forskning har även visat att 3/4 av dessa fördelar skulle ske i utvecklingsländer, även om utvecklade länder skulle spara mest per capita.
Kapitlet "En värld utan djur".
De är väldigt nedlåtande när de pratar om olika framtidstekniker eller folk som försöker exkludera djurindustri från samhället genom forskning. De går alltid tillbaka till att den "gamla goda gården" är bäst för alla. 70-80% av djurindustrin globalt är dock hemska djurfabriker. Och över 90% i USA/EU. Vilket de inte nämner. Hydroponiska inomhusodlingar säger dom är "gammal teknik" och hänvisar till en bild från 1879. Som om det inte ens är någon skillnad på dagens tekniker. Det är väldigt mycket information som delas i boken som gör att man blir lite skeptisk. Vilket är bra då mycket av det som de tar upp är endast delvis sant. De nämner bara halva sanningen för att deras sida ska låta som vinnare. När de pratar om labb-vuxet kött så börjar det korrekt, men blir sedan halvsanningar. Den första labb-odlade hamburgaren kostade för ett par år sedan 2,8 miljoner kronor, detta stämmer. Sedan säger de att forskarna nu "hävdar att det sjunkit kraftigt men kommer ta fler decennier". Ja, idag kostar det ca 100 kr per labb-odlad burgare, och det kan ta tyvärr ca 20-30 år innan detta kommer kunna ersätta vanligt kött. Sedan blir det dock värre. De säger att köttet måste odlas med hjälp av serum från kalvfoster, att cellodlingarna måste bada i antibiotika och att det inte finns något alls vetenskapligt stöd att detta är mer miljövänligt/klimatsmart än traditionell metod. De nämner ingenting om att även om detta är sant nu i början av teknologin, så kommer det inte vara det länge till. Företag arbetar redan med att utesluta kalvfosterserumet, även idag har metoder utvecklats som inte använder antibiotika, och många studier pekar på att det kommer vara mer miljövänligt än vanligt kött.
Det största de absolut dock INTE ALLS nämner är alla de miljarder djur som inte kommer behöva födas upp för slakt i hemska djurfabriker om labb-vuxet kött tar över. De pratar istället som att det vore NEGATIVT för korna om vi slutar att föda upp dem för slakt. De tar upp att havremjölk skulle teoretiskt kunna ersätta komjölk helt i Sverige, då havre mår bra här. Dock säger de att havremjölk INTE är mer miljövänligt eller resurssparande än komjölk, vilket är otroligt missledande. Koldioxidutsläppen för komjölk är ca 1–1,7 kg CO2/liter, jämfört med ca 0,3–0,5 kg CO2/liter för havremjölk. Markanvändning är mycket lägre för havre, och detsamma med vattenåtgången. De nämner, igen, ingenting om de morala anledningarna till att utesluta komjölk. Förmodligen för att författarna ser vårt förhållande med korna som en "lika gynnsam symbios" och inte den verklighet som är sann. I föregående kapitel pratade de till exempel om när de slaktade deras kalv för att inte behöva oroa sig över avvänjning från mammans mjölk och att skära av dess testiklar.
s.203 skriver de att "forskning visar tydligt att ett livsmedelssystem där en viss andel animalier ingår är mer resurssparande än ett som är helt veganskt." Nu specificerar de inte hur mycket en "viss andel" är, kanske medvetet. Men för att hänvisa till en studie från Oxford University, som är den största studien om våra matvanor som någonsin har gjorts, och har undersökt över 40 000 gårdar i 119 olika länder. Om vi skulle gå över till ett helt plant-baserat matsystem skulle vi kunna minska landytan som vi använder för att odla mat med 75%, och fortfarande ha mat till lika många människor. Växthusgaser och vattenföroreningar orsakade av kosthållning skulle också minska med 75%. Vattenanvändning kan minska med 54% och förlusten av biologisk mångfald med 66%. Det sista är ironiskt då författaren beskriver kor som "mångfaldens beskyddare". Det finns en del fördelar med integrerade system till en viss del, till exempel gödselanvändning och betande ängsmark, men det kan inte kompensera för de ökade utsläppen i främst metangas. Sen finns det såklart områden i världen där helt växtbaserade system inte är praktiska, men igen för att påminna så är 70-80% av global djurindustri i djurfabriker.
s.204 nämner författaren att djurprodukter både ger mer pengar till bonden, och är billigare för kunden än t.ex havredryck. "Det går nästan 10 gånger mer pengar till bonden per liter, och kostar hälften i butiken jämfört med havredryck". De nämner ingenting dock om att främsta orsaken till detta är statliga substitut till djurindustrin som förvränger den faktiska kostnaden. Årligen går cirka 1 miljard kronor i Sverige till animalieproduktionen, främst för mjölk, nötkött och får. Samtidigt får växtbaserade produkter endast omkring 6 miljoner kronor i direkta produktstöd. Under 2022 avsattes även över 1,5 miljarder kronor i krisstöd till mjölk-, nötkötts-, får- och getproduktion. Dessutom satsas årligen cirka 600 miljoner kronor på marknadsföringskampanjer för animaliska produkter. Om statliga subventioner istället hade gått mot plantbaserade alternativ som faktiskt bidrar en bättre planethälsa hade prisskillnaderna ändrat drastiskt. Ifall kött och mjölkprodukter faktiskt hade reflekterat deras verkliga kostnad hade mycket fler personer valt dessa. En opinionsundersökning från Novus, visar att drygt 6 av 10 svenskar anser att livsmedel av växtbaserat ursprung bör få lika mycket skattefinansierat stöd som de av animaliskt ursprung. Idag får plantbaserade alternativ, som är mycket bättre för miljön/klimatet, 0,7% av de summor som djurindustrin får. De tar också upp att om alla skulle sluta äta kött och dricka mjölk skulle restprodukter som idag används som djurfoder gå förlorade. Men igen, de tar inte upp att det finns alternativ. Enligt jordbruksverket själva, kan rester från livsmedelsindustrin bland annat rötas till biogas, komposteras eller bearbetas till andra användbara produkter.
Boken mer eller mindre avslutat med citatet “Det storskaliga och effektiva är inget alternativ för oss på Sunnansjö eftersom det inte intresserar oss och vi anser att det är en riktning som är negativ för såväl samhället som maten, djuren och bonderiet". De är alltså för djurhållning, men emot fabriker. De tycker inte att människor ska sluta (eller ens äta mindre) kött. Dock är som sagt över 90% av djurindustrin inom EU och USA fabriksgårdar (för att det är det mest effektiva sättet att föda upp djur). Även om småskaliga gårdar definitivt är bättre från ett etiskt perspektiv än det vanligare alternativet, så är det extremt trångsynt att tro att hela världen skulle kunna gå över mot ett sådant system utan att drastiskt minska vår köttkonsumtion. För att hela Sveriges befolkning ska kunna få sina behov av mjölk och kött från en hållbar produktion (som författarna vill) med ängsbetande kor, skulle vi behöva minska konsumtionen av nötkött (till omkring 5,7 kg per år per person, alltså ca 100 gram/vecka) och öka mjölkproduktionen (till cirka 200 liter per person per år). Detta skulle kräva mycket mer betesmark och en omstrukturering av jordbruket, vilket också skulle stort påverka andra livsmedelsproduktionssystem (som spannmål och grönsaker). Samtidigt säger modern forskning att det absolut bästa för människor, djuren och planeten är om vi övergår (så gott det går) mot en 100% plantbaserad kost. För att åter hänvisa till studien från Oxford university; även om kött och mejeriprodukter bara står för 18 % av kalorierna och 37 % av proteinet, använder de den stora majoriteten – 83 % – av jordbruksmarken och producerar 60 % av jordbrukets utsläpp av växthusgaser. Annan nyligen genomförd forskning visar att 86 % av alla landlevande däggdjur nu är boskap eller människor. Forskarna fann också att även de allra lägsta miljöpåverkan kött- och mejeriprodukterna fortfarande orsakar mycket mer miljöskada än den minst hållbara grönsaks- och spannmålsodlingen. Att undvika konsumtion av animaliska produkter ger mycket bättre miljöfördelar än att försöka köpa hållbart kött och mejeriprodukter. Veganska kostvanor resulterade i 75 % mindre utsläpp, vattenföroreningar och markanvändning än kostvanor där mer än 100 g kött per dag åts. Veganska kostvanor minskade också förstörelsen av vilda djur med 66 % och vattenanvändningen med 54 %.
Slutsats:
Kornas Planet ger en viktig inblick i hur djurhållning kan fungera på ett mer hållbart sätt än dagens industriella system, men den missar att fullt ut erkänna att även den mest hållbara djurhållningen fortfarande är ineffektiv jämfört med en växtbaserad produktion.
Ur ett vetenskapligt perspektiv finns det tydliga belägg för att en övergång till en växtbaserad kost skulle ha enormt positiva effekter på klimatet, vattenresurser, markanvändning och den biologiska mångfalden. Vi har inte längre (i större delen av världen) något egentligt behov av animaliska produkter för att överleva och frodas, vilket gör djurhållning både onödig och etiskt tveksam.
Därför kan vi dra slutsatsen att djurhållning, även i sin mest hållbara form, inte är en optimal lösning för framtiden. En övergång till en mer växtbaserad kost, kombinerat med återförvildning av marker och regenerativa jordbruksmetoder, är den mest effektiva vägen framåt för en hållbar och rättvis värld. Trots författarnas åsikt om att konsumenten är den länk i kedjan som har minst makt (s.238), så har vi mer makt än vi tror. Om människor mer tydligt skulle visa vilka produkter som etiskt oacceptabla, så skulle marknaden snart att spegla detta. En person är lätt att tro att den inte kan göra speciellt stor skillnad. Men en blir snart hundra, hundra blir tusen och snart en miljon. Positiva ageranden blir som dominopjäser; underskatta inte makten av en liten knuff.
January 22, 2025
Ett genomskinligt försök att glorifiera mjölkdrickande - med rena lögner förklädda som fakta - och köttätande - i mindre skala blir ju inte smärtan, lidandet och döden mindre traumatiskt för de individer ett småskaligt jordbruk skickar till slakt.
Tvärtom skulle jag hävda att sveket blir desto större när man småskaligt påstår sig värna om djurens välmående och ändå inte har några större betänkligheter att ända ett liv på värsta tänkbara sätt.
Stackars Panda som skickas till slakt på ”småskaligt slakteri” gubevars. Och där författarna sen gottar sig i att tillaga och äta henne med diverse piffiga tillagningssätt.
Så genomvidrigt och hjärtlöst.
Även illa förklädda, skrattretande försök att förtala växtbaserad kost som mindre hållbart och mindre näringsrikt än köttätande och komjölksdrickande
Boken genomsyras av en brist på källor och oberoende forskningsbaserad fakta, istället är den vinklad, full av hitte på och förespråkar status quo (om än i viss småskalighet). Vem sponsrade boken, köttproducenternas riksorganisation?
Vi måste lyfta diskussionen (på allvar) och inse att nej, äta kött, dricka mjölk är både ohälsosamt och ohållbart. Vi behöver verkligen inte se kor och andra lantbruksdjur som produktionsmaskiner vars enda mål är att tillgodose mänskliga beroenden och fixering vid köttkonsumtion till varje pris.
Du behöver inte komjölk, du behöver kalcium. Vilket finns i en mängd grönsaker och växtbaserad mat (ex tofu, hummus, broccoli mm mm och inte minst som tillskott i växtmjölk).
Betande, gödsel och ett långt, naturligt liv för sin egen skull är precis den pusselbiten kon borde ha i ett hållbart samhälle.
Jag hade aldrig valt att läsa boken på egen hand, det var min bokklubb som valde. Och jag rekommenderar den verkligen inte.
Däremot rekommenderar jag filmen ’Cowspiracy’.
Tvärtom skulle jag hävda att sveket blir desto större när man småskaligt påstår sig värna om djurens välmående och ändå inte har några större betänkligheter att ända ett liv på värsta tänkbara sätt.
Stackars Panda som skickas till slakt på ”småskaligt slakteri” gubevars. Och där författarna sen gottar sig i att tillaga och äta henne med diverse piffiga tillagningssätt.
Så genomvidrigt och hjärtlöst.
Även illa förklädda, skrattretande försök att förtala växtbaserad kost som mindre hållbart och mindre näringsrikt än köttätande och komjölksdrickande
Boken genomsyras av en brist på källor och oberoende forskningsbaserad fakta, istället är den vinklad, full av hitte på och förespråkar status quo (om än i viss småskalighet). Vem sponsrade boken, köttproducenternas riksorganisation?
Vi måste lyfta diskussionen (på allvar) och inse att nej, äta kött, dricka mjölk är både ohälsosamt och ohållbart. Vi behöver verkligen inte se kor och andra lantbruksdjur som produktionsmaskiner vars enda mål är att tillgodose mänskliga beroenden och fixering vid köttkonsumtion till varje pris.
Du behöver inte komjölk, du behöver kalcium. Vilket finns i en mängd grönsaker och växtbaserad mat (ex tofu, hummus, broccoli mm mm och inte minst som tillskott i växtmjölk).
Betande, gödsel och ett långt, naturligt liv för sin egen skull är precis den pusselbiten kon borde ha i ett hållbart samhälle.
Jag hade aldrig valt att läsa boken på egen hand, det var min bokklubb som valde. Och jag rekommenderar den verkligen inte.
Däremot rekommenderar jag filmen ’Cowspiracy’.
October 6, 2025
Rekommenderas för alla som är intresserade av livsmedelsindustrin, särskilt veganer. Det kommer troligtvis att vara stundvis tuff läsning om du är vegan/vegetarian men boken har öppnat mina ögon för att se och förstå (småskalig) djurhållning på ett helt nytt sätt. Det författarna lyfter är kunskap jag sällan/aldrig hört om tidigare och det märks att det ligger kvalité i insamlandet, bearbetningen och förklaringen av den. Jag är fortfarande vegan av etiska skäl som inte lyfts djupgående i boken, men jag backar nu från processad mat, en ljus framtid för arten människa på jorden innebär lokal småskalighet. Tack för en lysande och matnyttig bok!
July 22, 2021
En essäbok om kor och deras samlevnad med människor över årtusenden. Författarna grottar ner sig i alla problem, stora som små, för värden och för den lilla gården. Det var nog inget jag saknade, utom möjligtvis förståelse för de som inte vill döda djur för att äta.
Boken är oerhört informativ om Kornas del i det mänskliga kretsloppet och lyckas presentera fakta på ett sätt som är enkelt för läsaren att ta till sig.
Boken är oerhört informativ om Kornas del i det mänskliga kretsloppet och lyckas presentera fakta på ett sätt som är enkelt för läsaren att ta till sig.
Read
December 23, 2020Viktig, klok, enormt läsvärd.
October 6, 2020
Superviktig läsning för alla som blandar ihop vad:et med hur:et när det gäller vad du lägger på din tallrik. Förstå kornas roll för människan och planeten och hur allt hänger ihop.
Displaying 1 - 8 of 8 reviews