What do you think?
Rate this book
Klub. Seksskandal w komitecie noblowskim
Młoda odważna reporterka, która dosłownie wstrząsnęła posadami Akademii Szwedzkiej.
Pod koniec 2017 roku jeden z najpopularniejszych szwedzkich dzienników Dagens Nyheter opublikował reportaż śledczy, który sprawił, że najbardziej prestiżowa i nieskalana instytucja kulturalna na świecie trafiła na pierwsze strony międzynarodowych tytułów. Gustavsson w swoim rzetelnym materiale opisała napaści seksualne, korupcję, nadużycia i bezwzględną walkę o wpływy i władzę wśród intelektualnej elity związanej z Komitetem Noblowskim. W wyniku tej publikacji w 2018 roku nie przyznano Nagrody Nobla w dziedzinie literatury.
Klub czyta się jak thriller. I choć wciąga jak najlepsza powieść, niestety fikcją nie jest. Wszystkie opisane zdarzenia miały miejsce. Wszystkie występujące osoby są prawdziwe. Matilda Voss Gustavsson przedstawia relacje osiemnastu kobiet, które zdecydowały się opowiedzieć o molestowaniu seksualnym, gwałtach i przemocy, jakich doświadczyły od jednego z najbardziej wpływowych i szanowanych członków Klubu. Reporterka odważnie przerwała trwającą od lat zmowę milczenia, czym wywołała międzynarodowy skandal. Klub to również opowieść o brutalnym i bezwzględnym świecie sztuki. I o tym, jak – właśnie w imię sztuki – dosłownie niszczono ludzkie życie.
Matilda Voss Gustavsson odebrała za swój reportaż szereg nagród i wyróżnień, a książka tłumaczona jest na kolejne języki.
Pod koniec 2017 roku jeden z najpopularniejszych szwedzkich dzienników Dagens Nyheter opublikował reportaż śledczy, który sprawił, że najbardziej prestiżowa i nieskalana instytucja kulturalna na świecie trafiła na pierwsze strony międzynarodowych tytułów. Gustavsson w swoim rzetelnym materiale opisała napaści seksualne, korupcję, nadużycia i bezwzględną walkę o wpływy i władzę wśród intelektualnej elity związanej z Komitetem Noblowskim. W wyniku tej publikacji w 2018 roku nie przyznano Nagrody Nobla w dziedzinie literatury.
Klub czyta się jak thriller. I choć wciąga jak najlepsza powieść, niestety fikcją nie jest. Wszystkie opisane zdarzenia miały miejsce. Wszystkie występujące osoby są prawdziwe. Matilda Voss Gustavsson przedstawia relacje osiemnastu kobiet, które zdecydowały się opowiedzieć o molestowaniu seksualnym, gwałtach i przemocy, jakich doświadczyły od jednego z najbardziej wpływowych i szanowanych członków Klubu. Reporterka odważnie przerwała trwającą od lat zmowę milczenia, czym wywołała międzynarodowy skandal. Klub to również opowieść o brutalnym i bezwzględnym świecie sztuki. I o tym, jak – właśnie w imię sztuki – dosłownie niszczono ludzkie życie.
Matilda Voss Gustavsson odebrała za swój reportaż szereg nagród i wyróżnień, a książka tłumaczona jest na kolejne języki.
304 pages, Paperback
First published November 20, 2019
142 people are currently reading
3854 people want to read
About the author
Matilda Gustavsson
3 books60 followersMatilda Gustavsson (f. 1987) är kulturjournalist. Hennes texter har publicerats i flera olika magasin och dagstidningar. Hon skriver återkommande för Dagens Nyheters kultursidor.
Gustavsson is the award-winning journalist behind the already historical scoop that has rocked the Swedish Academy and the international literary community.
Gustavsson is the award-winning journalist behind the already historical scoop that has rocked the Swedish Academy and the international literary community.
Ratings & Reviews
Friends & Following
Create a free account to discover what your friends think of this book!
Community Reviews
Displaying 1 - 30 of 665 reviews
Read
February 12, 2020Liksom många andra trodde jag mig ha någorlunda koll på händelserna kring Jean-Claude Arnault, men detta reportage öppnade upp saker i narrativet som jag aldrig hade anat. Hans förfarande är så groteskt att jag höll andan genom hela boken.
Utöver Arnault så drabbas jag också av en avsmak för hela kultureliten. Den tystnadskultur som beskrivs, samt de fall av aktivt upprätthållande av sakernas tillstånd - det är inte värdigt konst och kultur.
Matilda Gustavsson är en oerhörd stilist. Detta är utöver ett angeläget reportage en väldigt välskriven text som alla kulturintresserade borde läsa.
Som en sista tanke vill jag bara säga att Svenska akademien aldrig förtjänade Sara Danius - hon står rak jämte Engdahls och Co:s krumma ryggar.
Utöver Arnault så drabbas jag också av en avsmak för hela kultureliten. Den tystnadskultur som beskrivs, samt de fall av aktivt upprätthållande av sakernas tillstånd - det är inte värdigt konst och kultur.
Matilda Gustavsson är en oerhörd stilist. Detta är utöver ett angeläget reportage en väldigt välskriven text som alla kulturintresserade borde läsa.
Som en sista tanke vill jag bara säga att Svenska akademien aldrig förtjänade Sara Danius - hon står rak jämte Engdahls och Co:s krumma ryggar.
Want to read
January 8, 2020Vilken bomb! Otroligt välskrivet, spännande och chockerande om makt, korrumption och sexuellt våld i de absolut finaste av kretsar. Är ganska mållös faktiskt.
January 9, 2020
Välskrivet och initierat. Omöjligt att sluta läsa när du väl börjat. Förfasas och blir förbannad omvartannat.
December 23, 2019
Helt fantastisk. Journalistik i absolut världsklass. Genomarbetat och ypperligt skriven. Dessutom är hon bara i början av sin karriär.
July 11, 2021
Zdecydowanie do przeczytania.
Z wielu powodów. Między innymi:
1. bo to pasjonująca (nie wiem, czy to słowo jest stosowne) historia dziennikarskiego śledztwa, które zakończyło się sukcesem, w tym sensie, że zło zostało ukarane a pokrzywdzeni uzyskali jakąś formę zadośćuczynienia
2. bo jest współczesnym spojrzeniem na pojęcie molestowania
W tej drugiej sprawie chodzi o to, że historie wielu kobiet opisane w tej książce jeszcze nie tak wiele lat temu nie byłyby uznane za warto uwagi a sprawca uznany raczej za faceta z dużym temperamentem niż gwałciciela czy molestatora. Szczególnie warte uwagi jest podejście do zachowania kobiet, które często nie reagowały podręcznikowo. Nie szły na policję, tylko zamykały się w sobie często w poczuciu winy. I różnica polega na tym, że w tej książce to poczucie winy nie obciąża już kobiet, tylko sprawcę.
Każdy mężczyzna - nie tylko taki, który z dumą obnosi swój temperament - powinien to uważnie przeczytać.
P.S. Chciałem jeszcze dodać, że poza głównym bohaterem tej książki jest jeszcze bohaterka drugiego planu, która jest bardzo ciekawa i być może zasługuje na oddzielną książkę - czyli żona głównego bohatera, słynna szwedzka poetka i członkini Akademii Katarina Frostenson. Z książki wynika, że o wszystkim wiedziała. O wszystkim. A mimo to była ze swoim mężem do końca, nie opuściła go, nie wyparła się, nic... i jej motywacje nie są za bardzo wyjaśnione (bo nie ona była bohaterką tej historii). Czy to miłość? Czy to - nomen omen - syndrom sztokholmski? Jak wyglądała jej codzienność z tym gościem. O czym myślała, gdy rano jedli razem musli z jogurtem po jego nocy spędzonej poza domem? Czy ona też była jego ofiarą?
Z wielu powodów. Między innymi:
1. bo to pasjonująca (nie wiem, czy to słowo jest stosowne) historia dziennikarskiego śledztwa, które zakończyło się sukcesem, w tym sensie, że zło zostało ukarane a pokrzywdzeni uzyskali jakąś formę zadośćuczynienia
2. bo jest współczesnym spojrzeniem na pojęcie molestowania
W tej drugiej sprawie chodzi o to, że historie wielu kobiet opisane w tej książce jeszcze nie tak wiele lat temu nie byłyby uznane za warto uwagi a sprawca uznany raczej za faceta z dużym temperamentem niż gwałciciela czy molestatora. Szczególnie warte uwagi jest podejście do zachowania kobiet, które często nie reagowały podręcznikowo. Nie szły na policję, tylko zamykały się w sobie często w poczuciu winy. I różnica polega na tym, że w tej książce to poczucie winy nie obciąża już kobiet, tylko sprawcę.
Każdy mężczyzna - nie tylko taki, który z dumą obnosi swój temperament - powinien to uważnie przeczytać.
P.S. Chciałem jeszcze dodać, że poza głównym bohaterem tej książki jest jeszcze bohaterka drugiego planu, która jest bardzo ciekawa i być może zasługuje na oddzielną książkę - czyli żona głównego bohatera, słynna szwedzka poetka i członkini Akademii Katarina Frostenson. Z książki wynika, że o wszystkim wiedziała. O wszystkim. A mimo to była ze swoim mężem do końca, nie opuściła go, nie wyparła się, nic... i jej motywacje nie są za bardzo wyjaśnione (bo nie ona była bohaterką tej historii). Czy to miłość? Czy to - nomen omen - syndrom sztokholmski? Jak wyglądała jej codzienność z tym gościem. O czym myślała, gdy rano jedli razem musli z jogurtem po jego nocy spędzonej poza domem? Czy ona też była jego ofiarą?
December 21, 2019
Imponerande journalistiskt grävjobb och en studie i maktmissbruk och kvinnoförtryck. Sällan har det blivit lika tydligt att upprepade övergrepp är möjliga för att omgivningen tiger, blundar, ser åt ett annat håll eller talar om att någon är en Don Juan.
August 20, 2020
Ljudbok.
Jag är FÖRSTUMMAD. Jag hängde inte helt med när Matilda Gustavssons granskning släpptes hösten 2017, det blev en historia bland så många andra. Med alla turer kring Svenska Akademien som dök upp i nyhetsflödet månaderna efteråt så insåg jag att dock något väldigt stort hade hänt, men ändå granskade jag det aldrig närmre. Därför kändes det lite som att en helt ny värld öppnades upp för mig när jag läste den här boken. Det är ofattbart att en människa fått härja runt på ett sådant sätt i årtionden, och att andra alltid hållit honom om ryggen! Många känslor väcktes: ilska, ledsamhet, beundran. Vilket jobb Matilda Gustavsson har gjort med skrivandet av den här boken.
Jag är FÖRSTUMMAD. Jag hängde inte helt med när Matilda Gustavssons granskning släpptes hösten 2017, det blev en historia bland så många andra. Med alla turer kring Svenska Akademien som dök upp i nyhetsflödet månaderna efteråt så insåg jag att dock något väldigt stort hade hänt, men ändå granskade jag det aldrig närmre. Därför kändes det lite som att en helt ny värld öppnades upp för mig när jag läste den här boken. Det är ofattbart att en människa fått härja runt på ett sådant sätt i årtionden, och att andra alltid hållit honom om ryggen! Många känslor väcktes: ilska, ledsamhet, beundran. Vilket jobb Matilda Gustavsson har gjort med skrivandet av den här boken.
November 26, 2019
Den här boken alltså ... den är ju som ett slag i magen. All respekt till Matilda Gustavsson, vilket fantastiskt jobb hon gjort. Så välskriven, hon vågar se komplexiteten och nyanserna i händelserna. Och jag vet inte hur många gånger jag var tvungen att låta ögonen rulla bak i huvudet och göra kräkgrimaser när hon citerar Arnault, Frostensson eller Horace. Vilka hala, uppblåsta människor. Läs! #klubben
January 6, 2020
Galet. GALET! Jäkla as till Kulturprofil!
P.S. Välskrivet, läsvärt, etc.!
P.P.S. Tänkte nästan label boken "horror" :P
P.S. Välskrivet, läsvärt, etc.!
P.P.S. Tänkte nästan label boken "horror" :P
Read
December 14, 2019Tänkte, likt många andra, att det här är en historia som redan tröskats, vänts och vridits på och som jag något motvilligt hunnit bli en smula mätt på. Och ja, ack så fel jag hade.
Klubben är årets viktigaste bok, och även en av de största läsupplevelserna. Fokus och riktning är enastående, och trots det rymmer den mer än sin egen berättelse mellan pärmarna.
Som läsare anar man historiens bråddjup, övergrepp som aldrig når ljuset, offer som aldrig får upprättelse. Och hur svindlande nära det varit att denna förpassats till ett slutet mörkerrum för att upplösas utan annat än spridda viskningar. Tack Matila Gustavsson för att det inte blev så.
Klubben är årets viktigaste bok, och även en av de största läsupplevelserna. Fokus och riktning är enastående, och trots det rymmer den mer än sin egen berättelse mellan pärmarna.
Som läsare anar man historiens bråddjup, övergrepp som aldrig når ljuset, offer som aldrig får upprättelse. Och hur svindlande nära det varit att denna förpassats till ett slutet mörkerrum för att upplösas utan annat än spridda viskningar. Tack Matila Gustavsson för att det inte blev så.
January 7, 2020
Helvete vad bra. Spännande, välskrivet, lättläst, obehagligt, detaljerat, observant.
January 1, 2020
Lysande!
En journalist som kan sitt jobb.
En bra bok att läsa, inte bara för att förstå vad som hände i SA utan för att förstå elitdynamiken, maktspel och manipulation. Hemskt att läsa om men också hemskt att veta att exakt samma dynamik och spel finns överallt i samhället. Det värsta är att det fungerar, nästan jämt, om man inte driver det för långt och offentligt som skedde i SA.
En journalist som kan sitt jobb.
En bra bok att läsa, inte bara för att förstå vad som hände i SA utan för att förstå elitdynamiken, maktspel och manipulation. Hemskt att läsa om men också hemskt att veta att exakt samma dynamik och spel finns överallt i samhället. Det värsta är att det fungerar, nästan jämt, om man inte driver det för långt och offentligt som skedde i SA.
December 8, 2019
Egentligen har jag inte haft tid att läsa den senaste veckan. Ändå har jag med frenesi slukat denna bok. Om själva händelseförloppet och huvudpersonen kan jag nog inte skriva något som får mig att verka ens lite neutral och saklig: ilskan och frustrationen har brunnit hög under läsningen. Form, språk och utförande är superbt. Läs!
February 28, 2021
I was never really involved with all the information when it first came to the public light back in 2017. It was a lot that happened in the #MeToo movement and reading and listening too much and deep on everything was exhausting and like can we just cancel humans all together. So I didn't know that much about how far these cases with Jean-Claude Arnault really went, and mostly know how it turned the Swedish Academy completely upside down.
This was a well written deep dive about Arnault, though the writing and story felt a bit scattered at times. It was interesting with the background information on Arnault's life, and the interviews with all the victims that testified against him. It's infuriating and disgusting how a man can act like such a swine against young women and use his own position against them to make them keep quiet for such a long time, and people just looking the other way, even if a lot of the assaults happened in front of their eyes. Culture of silence is disgusting it makes me sad that we live in 2021 and it still exist everywhere.
This was a well written deep dive about Arnault, though the writing and story felt a bit scattered at times. It was interesting with the background information on Arnault's life, and the interviews with all the victims that testified against him. It's infuriating and disgusting how a man can act like such a swine against young women and use his own position against them to make them keep quiet for such a long time, and people just looking the other way, even if a lot of the assaults happened in front of their eyes. Culture of silence is disgusting it makes me sad that we live in 2021 and it still exist everywhere.
November 29, 2019
Vilket arbete hon gjort! Välskrivet, nyanserat, välgrundat, oerhört intressant och väl framfört.
November 11, 2022
Sadli sme si do malej kaviarne na Vinohradskej. Ja som zapla diktafón a ona si vytiahla tabak. Čakalo nás náročné rozprávanie o sexuálnom obťažovaní, ktorého sa dopúšťal Jean-Claude Arnault, manžel členky Švédskej akadémie, ktorá udeľuje Nobelovu cenu za literatúru. Hovorili sme o jej novinárskej práci, o tom, ako sa dostala k tejto téme, ako si musela dávať pozor na každé slovo, pretože písať o takom vplyvnom človeku nebolo jednoduché. Bola úprimná, príjemná, občas sa ku mne nahla, aby niečo povedala tichším hlasom, a ja som ju počúvala a čudovala sa, ako taká krehká žena mohla napísať takú dôležitú knihu, ktorej vydanie spôsobilo, že Švédska akadémia v roku 2018 neudelila Nobelovu cenu za literatúru.
„Jak se má oběť chovat, aby jí ostatní uvěřili? Jaké reakce od ní očekáváme?“ pýta sa Matilda Voss Gustavsson vo svojej knihe Klub. A pýta sa ďalej a pýta sa opakovane, ako bolo možné, že nikto nezasiahol, keď mnohí videli, ako sa Arnault na verejnosti správa k ženám. „Je pro mě nesnesitelné vědomí, že tolik z nich je ochotno nejprve předstírat, že nic nevidí, a potom se kolem Jeana-Clauda semknout a chránit ho svým mlčením.“
Ťažiskom knihy Klub sú sexuálne útoky Arnaulta a výpovede jeho obetí. Matilda sa s viacerými rozprávala, aby postupne zistila, že ich je viac a viac.
„Keď som sa pustila do písania, veľa som sa pýtala, ako by som mohla o tom písať, ako by som mala argumentovať, ako do toho môžem zatiahnuť tie ženy? Veď je to strašne bolestivé. Čo to tým ženám spôsobí? Veď znova budú akoby nahé, keď budem písať o tom, čo sa im stalo, čo sa stalo ich telu,“ povedala mi počas nášho rozhovoru. Odporúčam vám ho na pochopenie toho, čo sa dialo vo Švédsku desiatky rokov, pre��o nikto nezasiahol a ako dopadlo manželstvo Jeana-Clauda Arnaulta s talentovanou poetkou Katarinou Frostenson. A hlavne vám odporúčam jej knihu Klub, ktorá to všetko do detailov rozoberá.
Rozhovor tu - https://dennikn.sk/3095413/zeny-mlcal...
„Jak se má oběť chovat, aby jí ostatní uvěřili? Jaké reakce od ní očekáváme?“ pýta sa Matilda Voss Gustavsson vo svojej knihe Klub. A pýta sa ďalej a pýta sa opakovane, ako bolo možné, že nikto nezasiahol, keď mnohí videli, ako sa Arnault na verejnosti správa k ženám. „Je pro mě nesnesitelné vědomí, že tolik z nich je ochotno nejprve předstírat, že nic nevidí, a potom se kolem Jeana-Clauda semknout a chránit ho svým mlčením.“
Ťažiskom knihy Klub sú sexuálne útoky Arnaulta a výpovede jeho obetí. Matilda sa s viacerými rozprávala, aby postupne zistila, že ich je viac a viac.
„Keď som sa pustila do písania, veľa som sa pýtala, ako by som mohla o tom písať, ako by som mala argumentovať, ako do toho môžem zatiahnuť tie ženy? Veď je to strašne bolestivé. Čo to tým ženám spôsobí? Veď znova budú akoby nahé, keď budem písať o tom, čo sa im stalo, čo sa stalo ich telu,“ povedala mi počas nášho rozhovoru. Odporúčam vám ho na pochopenie toho, čo sa dialo vo Švédsku desiatky rokov, pre��o nikto nezasiahol a ako dopadlo manželstvo Jeana-Clauda Arnaulta s talentovanou poetkou Katarinou Frostenson. A hlavne vám odporúčam jej knihu Klub, ktorá to všetko do detailov rozoberá.
Rozhovor tu - https://dennikn.sk/3095413/zeny-mlcal...
December 31, 2019
Att allt detta är uppbyggt runt behovet att se en mytoman till synes helt utan konstnärlig talang som ett stort geni. Som en perfekt gentleman vars handlingar man väljer att inte se samtidigt som man ser dem. Som sinnebilden av det "snille och smak" som Akademien står för. Ett gäng bortskämda jävla litteraturnördar som utsett sig själva till både eviga outsiders och oomkullrunkeliga makthavare utan att känna igen en paradox när den slår dem i huvudet. Som även med miljoner på fickan och en hel Nobelprisvärld som vaktar på deras minsta ord har så bräckliga egon att de hellre tror på vansinniga konspirationsteorier och aaaaavundsjuka än sina egna ögon. Vars behov av att "vinna" oavsett vad striden faktiskt gäller inte står den folkligaste populistpolitiker efter. Gustavssons bok börjar som en anklagelseakt mot en man och slutar som en skiss till en gravskrift över hela jävla konstnärsmyten.
"Jag får känslan av att Danius behöver stöd och jag står och funderar på om det här rummet [akademien] är värt att erövra; om det verkligen skulle gå att göra något meningsfullt utifrån sammanhanget." (Elise Karlsson)
När Svenska Akademiens kris rasar som värst anländer (Horace) Engdahl till torsdagsmötena i svart rock och medvetet valda solglasögon. Han säger till mig att rollen som skurk och outsider känns som en hemkomst och "som en bekräftelse på vem jag alltid har varit". Han konstaterar att krigssituationen fått honom att känna sig ung på nytt...
Vad kallar man ett nedbränt Börshus? En god början.
"Jag får känslan av att Danius behöver stöd och jag står och funderar på om det här rummet [akademien] är värt att erövra; om det verkligen skulle gå att göra något meningsfullt utifrån sammanhanget." (Elise Karlsson)
När Svenska Akademiens kris rasar som värst anländer (Horace) Engdahl till torsdagsmötena i svart rock och medvetet valda solglasögon. Han säger till mig att rollen som skurk och outsider känns som en hemkomst och "som en bekräftelse på vem jag alltid har varit". Han konstaterar att krigssituationen fått honom att känna sig ung på nytt...
Vad kallar man ett nedbränt Börshus? En god början.
Read
December 11, 2019En sätter bokstavligen i halsen.
March 6, 2021
Todella vaikuttava ja järkyttävä teos seksuaalisesta väkivallasta ja vallasta. Käänteitä, jotka oli melkein elokuvamaisia niin, että hätkähtäen joutuu tajuamaan, että tämä on ollut ihan totta. Että tällaista on annetaan tapahtua ja hyväksytään hiljaa.
February 18, 2021
Wat een boek! Niet zozeer omwille van de vlotte stijl, wel door de inhoud. Ik las verbouwereerd over wat Zweedse cultuurpaus Arnaud allemaal heeft uitgericht, hoeveel vrouwen hij ‘als vanzelf’ verkrachtte en mentaal vernietigde. Bij het lezen kwam af en toe het beeld van machtige Trump voor ogen die vrouwen – onbestraft – in het kruis tast. Ook Arnaud profiteert van zijn macht in de kunstwereld. Hij is een man zonder moraal die beginnende kunstenaars kan maken of breken en die positie uitbuit. Hij beschouwt vrouwen als een product waar je mee doet wat je wil. Zegt een vrouw neen, dan stopt hij schuldbewust om ze een uur later toch te verkrachten. Op zich al erg genoeg, maar die wegkijkende houding van zijn vrouw, dichteres en vooraanstaand lid van de Zweedse Academie, vind ik minstens even erg. Dat gaat mijn verstand te boven. Verkrachtende mannen, jullie straffeloze rijk is ten einde! #metoo
March 6, 2020
Läs den, sluka den. Så otroligt viktigt.
November 8, 2020
Matilda Gustavssonin Yhdeksästoista jäsen on vaikuttava ja tarkka kuvaus siitä, miten hän kirjoitti Dagens Nyheteriin artikkelin arvovaltaisen kulttuuripersoonan ahdistelemista naisista. Artikkelilla oli ruotsalaiseen, mutta myös maailmanlaajuiseen, kulttuurielämään suorastaan räjäyttävä vaikutus, koska Ruotsin akatemia hajosi ja Nobelin kirjallisuuspalkinto jätettiin jakamatta vuonna 2018. Kirja siis kertoo, miten kaikki tapahtui.
Gustavsson kirjoittaa eleettömästi, journalistin otteella. Vaikka hän toivoi, että kohuartikkeli saisi aikaan muutoksen #metoon hengessä, sen seuraukset olivatkin järisyttävät. Eläköön sananvapaus ja rohkeat toimittajat, eläköön #metoo, eläköön lasikattoja murtavat naiset (Sara Danius), eläköön he, jotka mursivat häpeänsä! Uskoni parempaan huomiseen on taas voimissaan tämän kirjan myötä.
Gustavsson kirjoittaa eleettömästi, journalistin otteella. Vaikka hän toivoi, että kohuartikkeli saisi aikaan muutoksen #metoon hengessä, sen seuraukset olivatkin järisyttävät. Eläköön sananvapaus ja rohkeat toimittajat, eläköön #metoo, eläköön lasikattoja murtavat naiset (Sara Danius), eläköön he, jotka mursivat häpeänsä! Uskoni parempaan huomiseen on taas voimissaan tämän kirjan myötä.
December 26, 2019
Jag kände en viss mättnad i ämnet #metoo. Jag trodde att jag sett och hört det mesta om Svenska Akademien, Arnault och Frostensson. Jag hade fel. Klubben överraskar! Matilda Gustavsson har fördjupat min förståelse genom utomordentlig research, intervjuer med ledamöter och vittnen och inte minst genom kvinnornas avskalade berättelser. Det är en samhällsskildring med politisk och psykologisk analys. Hennes förmåga att lyfta blicken är imponerande. Att kunna göra det är något få journalister behärskar när de jobbat med en granskning i månader. Jag fick en fördjupad förståelse om hur Akademien är uppbyggd, hur vissa ledamöter tror sig stå utanför/ovan samhällskroppen. Läs!
December 27, 2019
Jag kan inte sluta läsa. Från första till sista sidan dras jag in i det fruktansvärda lidandet men inte utan en förundran av det enastående språk som författaren använder sig av. Genomgående finns ett starkt obehag och äckel för Kulturprofilen och hans maktmissbruk, men visst slutar boken med någon typ av mild upprättelse. Känner med varje kvinna som blivit utsatt, önskar det kunde vara ogjort.
Alla borde läsa. Nu!
Alla borde läsa. Nu!
December 6, 2019
Nåede du heller ikke at få detaljerne med, det år hvor verden pludselig troede på kvinders historier under hashtagget #MeToo? Mens overgreb af alle størrelser pludselig trak overskrifter verden over gik journalisterne på Dagens Nyheter og tænkte: Det kunne da ikke ske her, vel?
En super velskrevet og ekstremt sober bog, med en spændingskurve, der ikke afslører at vi er i non-fiktionen. Matilda Gustavsson har skrevet historien om sin oprulning af sagen on Jean-Claude Arnaults årelange overgreb på kvinder, kulturparnassets tavshed og i sidste ende det hæderkronede Svenske Akademis vaklen. Det er forstemmende, hvor mange historier der lynhurtigt vælder frem, når nogen begynder at spørge og ikke mindst lytte: 18 står frem på forsiden der ryster det svenske samfund og kulturliv.
Kvindernes historier er indviklede - nogle er måske blevet bedøvet, andre sov, nogle bliver holdt nede med vold, og så er der alle de historier fra grænselandet, hvor han får lov at begå overgrebene igen - eller alle lader som om det ikke er sket. Fordi han måske er magtfuld, måske er noget spændende ved at flirte på kanten af afgrunden, fordi man ikke var sikker på om det var voldtægt, når man frivilligt vendte tilbage til miljøet og lod som ingenting - enten som overlevelsesstrategi (hvem gider være offer) eller fordi han truer med at ødelægge ens fremtid i en kunstbranche, hvor man er stærkt afhængig af kontakter, omdømme og den usynlige magt, som ingen indrømmer de har i kulturen.
Den usynlige magt der er blevet misbrugt i en grad, at det får de nummererede stole til at vakle under det svenske akademi. Overraskende (for en kulturinstitution) træder akademiets talsperson lige så modigt frem, som de traumatiserede kvinder træder frem med deres historier, Sara Danius bedyrer på vegne af Akademiet, at de tror på kvindernes historier.
Det er en bog fuld af modige kvinder (Gustavssons redaktør indbefattet), der siger den sandhed højt, som mange har vendt det blinde øje til, nedtonet, ikke villet tro eller helt ignoreret. Sagerne holder, og trods manglen på øjenvidner og fysiske beviser dømmes voldtægtmanden for 2 tilfælde på baggrund af det grundige researcharbejde. Helt klassisk viser det sig at hans overgreb faktisk har ryddet en avisforside allerede i 80'erne uden effekt - at det får effekt nu skyldes det akkumulerede antal af vidnesbyrd og #MeToo - og når først korthuset falder dukker sagerne om økonomisk fusk op, manglende betaling af kunstnerne, stjålne værker, udnyttelse af akademiets særrettigheder, læk af nobelprisvindere og nye medlemmers navne på forhånd. Og skal man være lidt polemisk kan man undre sig over om sagen for alvor var blevet til noget, hvis ikke det også var for misbruget af kulturinstitutionens penge og ære?
De onde ler alligevel lidt?
Verden er jo ikke det rene eventyr - og i det svenske akademi (og ubetinget mest magtfulde kunstneriske organ, også hvad angår uddeling af støtte og legater) sidder den dag i dag Arnaults trofaste ven og forsvarer Horace Engdahl på sin stol nr. 17 (se akademiet her) sammen med en håndfuld af de andre medlemmer der stemte imod at ekskludere Arnaults kone Katarina Frostenson (der også forsvarer ham, og ifølge beretningerne er vidne til en del af de halvoffentlige gramserier og overgreb). Det er også Engdahl der siden tvinger Danius fra posten som permanent sekretær, så hun forlader akademiet. Frostenson må dog også forlade akademiet - men tildeles en månedlig løn resten af livet, så hun kan leve af at digte.
Titlens "klubben" refererer åbenlyst til Forum, men kunne også hentyde til den klub af gamle (hvide) mænd, der til deres dødsdag regerer over det svenske kulturliv fra deres nummererede stole i akademiet.
En super velskrevet og ekstremt sober bog, med en spændingskurve, der ikke afslører at vi er i non-fiktionen. Matilda Gustavsson har skrevet historien om sin oprulning af sagen on Jean-Claude Arnaults årelange overgreb på kvinder, kulturparnassets tavshed og i sidste ende det hæderkronede Svenske Akademis vaklen. Det er forstemmende, hvor mange historier der lynhurtigt vælder frem, når nogen begynder at spørge og ikke mindst lytte: 18 står frem på forsiden der ryster det svenske samfund og kulturliv.
Kvindernes historier er indviklede - nogle er måske blevet bedøvet, andre sov, nogle bliver holdt nede med vold, og så er der alle de historier fra grænselandet, hvor han får lov at begå overgrebene igen - eller alle lader som om det ikke er sket. Fordi han måske er magtfuld, måske er noget spændende ved at flirte på kanten af afgrunden, fordi man ikke var sikker på om det var voldtægt, når man frivilligt vendte tilbage til miljøet og lod som ingenting - enten som overlevelsesstrategi (hvem gider være offer) eller fordi han truer med at ødelægge ens fremtid i en kunstbranche, hvor man er stærkt afhængig af kontakter, omdømme og den usynlige magt, som ingen indrømmer de har i kulturen.
Den usynlige magt der er blevet misbrugt i en grad, at det får de nummererede stole til at vakle under det svenske akademi. Overraskende (for en kulturinstitution) træder akademiets talsperson lige så modigt frem, som de traumatiserede kvinder træder frem med deres historier, Sara Danius bedyrer på vegne af Akademiet, at de tror på kvindernes historier.
Det er en bog fuld af modige kvinder (Gustavssons redaktør indbefattet), der siger den sandhed højt, som mange har vendt det blinde øje til, nedtonet, ikke villet tro eller helt ignoreret. Sagerne holder, og trods manglen på øjenvidner og fysiske beviser dømmes voldtægtmanden for 2 tilfælde på baggrund af det grundige researcharbejde. Helt klassisk viser det sig at hans overgreb faktisk har ryddet en avisforside allerede i 80'erne uden effekt - at det får effekt nu skyldes det akkumulerede antal af vidnesbyrd og #MeToo - og når først korthuset falder dukker sagerne om økonomisk fusk op, manglende betaling af kunstnerne, stjålne værker, udnyttelse af akademiets særrettigheder, læk af nobelprisvindere og nye medlemmers navne på forhånd. Og skal man være lidt polemisk kan man undre sig over om sagen for alvor var blevet til noget, hvis ikke det også var for misbruget af kulturinstitutionens penge og ære?
De onde ler alligevel lidt?
Verden er jo ikke det rene eventyr - og i det svenske akademi (og ubetinget mest magtfulde kunstneriske organ, også hvad angår uddeling af støtte og legater) sidder den dag i dag Arnaults trofaste ven og forsvarer Horace Engdahl på sin stol nr. 17 (se akademiet her) sammen med en håndfuld af de andre medlemmer der stemte imod at ekskludere Arnaults kone Katarina Frostenson (der også forsvarer ham, og ifølge beretningerne er vidne til en del af de halvoffentlige gramserier og overgreb). Det er også Engdahl der siden tvinger Danius fra posten som permanent sekretær, så hun forlader akademiet. Frostenson må dog også forlade akademiet - men tildeles en månedlig løn resten af livet, så hun kan leve af at digte.
Titlens "klubben" refererer åbenlyst til Forum, men kunne også hentyde til den klub af gamle (hvide) mænd, der til deres dødsdag regerer over det svenske kulturliv fra deres nummererede stole i akademiet.
February 20, 2020
Jag finner inte ord. Ofattbar historia som tyvärr är sann. Och det är så bra skrivet, texten är tät och jag har läst långsamt långsamt för jag ville inte missa något. Jag har läst flera partier högt för sambon som också har förfärats och jag har googlat namn och gator och snokat runt på sociala medier och det här är så mycket större och smutsigare än jag någonsin kunde tro. Karlkräk! Och förbannade tystnadskultur! Nu vill jag läsa K av Frostenson. Eller, jag vet inte om jag orkar?
December 18, 2019
Завдяки цій книжці я взнала стільки про культурне життя Швеції і той його бік, який не показують, що краще б я цього не знала:) Взагалі книжка про скандал в Шведській академії, який призвів до того, що у 2018 не давали нобелівку з літератури.
February 23, 2020
4,5/5
Noggrant välskriven och tungt detaljerad på ett sätt som gör boken svår att lägga ifrån sig. Under läsningen vill jag knyta näven av ilska över de skrämmande historier som träder fram, för att sedan landa i en stor tacksamhet över Matilda Gustavssons utförliga granskning och viktiga arbete.
Noggrant välskriven och tungt detaljerad på ett sätt som gör boken svår att lägga ifrån sig. Under läsningen vill jag knyta näven av ilska över de skrämmande historier som träder fram, för att sedan landa i en stor tacksamhet över Matilda Gustavssons utförliga granskning och viktiga arbete.
November 7, 2021
Zdecydowanie niewykorzystany potencjał! Zanudził mnie ten reportaż, momentami wręcz przysypiałam. Zabrakło mi wnikliwości autorki, dokładniejszego życiorysu ofiar. Ciężko tutaj mówić o stronie oprawców, ponieważ są to wysoko postawieni ludzie.
December 27, 2019
En av årets absolut bästa böcker. Har bloggat om den här https://www.enligto.se/2019/12/27/klu...
Displaying 1 - 30 of 665 reviews