Volym 1 innehåller: Samhällets stöttor, Ett dockhem, Gengångare, En folkfiende, Vildanden, Rosmersholm.
Henrik Ibsens samtidsdramer kom att förändra den moderna teatern i grunden. Med sin kritiska genomlysning av det borgerliga äktenskapet retade de Strindberg till vansinne och fick James Joyce att lära sig norska. Pjäserna hör till dem som spelas mest på världens scener idag: Ett dockhem, Vildanden, Gengångare, Hedda Gabler.
Författaren Östergren är också översättaren Östergren, inte minst av dramatik. Han har bland annat översatt Nigel Williams Klassfiende och Alan Ayckbournes pjästrilogi The Norman Conquests. Nu kommer Klas Östergrens Ibsenöversättningar i nytryck, med förord av teaterkritikern och författaren Leif Zern.
Klas Östergren, född 1955, är en av Sveriges främsta författare. Han har varit verksam i över fyrtio år, och har givit ut en lång rad prosaverk. Klas Östergren har skrivit manus till tv och film, nu senast till filmatiseringen av genombrottsromanen Gentlemen, och varit verksam som översättare av framför allt dramatik. Hans senaste roman Twist, som kom ut 2014, fick ett entusiastiskt mottagande av både kritik och publik.
Henrik Johan Ibsen was a major Norwegian playwright largely responsible for the rise of modern realistic drama. He is often referred to as the "father of modern drama." Ibsen is held to be the greatest of Norwegian authors and one of the most important playwrights of all time, celebrated as a national symbol by Norwegians.
His plays were considered scandalous to many of his era, when Victorian values of family life and propriety largely held sway in Europe and any challenge to them was considered immoral and outrageous. Ibsen's work examined the realities that lay behind many facades, possessing a revelatory nature that was disquieting to many contemporaries.
Ibsen largely founded the modern stage by introducing a critical eye and free inquiry into the conditions of life and issues of morality. Victorian-era plays were expected to be moral dramas with noble protagonists pitted against darker forces; every drama was expected to result in a morally appropriate conclusion, meaning that goodness was to bring happiness, and immorality pain. Ibsen challenged this notion and the beliefs of his times and shattered the illusions of his audiences.