Hösten 1914 möts den fattige finnmarkspoeten Dan Andersson och studentskan Märta Larsson från Östermalm i Stockholm på Brunnsviks folkhögskola i Dalarna. Det blir upptakten till ett stormigt kärleksförhållande. Medan kriget ekar i bakgrunden finner de varandra intellektuellt och erotiskt. Men när Märtas borgerliga och frireligiösa föräldrar får reda på kärlekshistorien bryter helvetet lös.
Hon vars hjärta var som mitt är en fascinerande dokumentärroman som bygger på de många brev som Dan skickade till Märta. Göran Greider gestaltar en storartad, om än olycklig, kärlekshistoria som lämnat starka spår i den folkkäre Dan Anderssons dikter och romaner.
Boken läste jag för vår radiobokcirkel, men Dan Andersson har varit en favorit ända sedan barndomen, då jag hittade en diktsamling hemma och läste den från pärm till pärm. Åtta år gammal förälskade jag mej i Omkring tiggarn från Luossa, speciellt sedan jag fick höra Hootenanny Singers' version av den. Riktigt lycklig var jag de kvällar jag lyckades övertala min pappa att spela dragspel och sjunga den för mej när jag skulle sova. Den här boken gav några nya pusselbitar som ger mej större förståelse för Dan Andersson.
Hade ingen aning om vem Dan Andersson var när jag köpte boken, men en kärlekshistoria i brev lockar alltid! Vackert skriven, om man dras till nationalromantiken som präglar svensk konst och litteratur kring sekelskiftet kan jag väl tänka mig att denna bok tilltalar en.
En regel som författare kan vara att ej skriva roman om person som tycker om väldigt mycket. Greider älskar Dan Andersson! Som roman blir det för ensidigt och blodfattigt! Tyvärr!
Åh, jag ville så himla gärna gilla den här, tycker mycket om både Dan Andersson och Göran Greider. Det är alltså en dokumentärroman om en kärlekshistoria mellan Dan A och en Märta, baserad på verkliga brev. Roligt att läsa originaltexterna, men den uppdiktade historien lyfte aldrig för mig, utan kändes lite styltig.
Göran Greider märker i sitt enorma studiematerial om Dan Andersson att Märta Larsson, en klasskamrat och älskare till den kända poeten, verkar ses förbi av tidigare Dan Andersson-forskare. Men ju mer han läser Anderssons dikter och grunnar över sitt material börjar Märta Larsson framstå som allt mer tonsättande för poeten. Men vem var hon, och vad hade hon och Andersson för relation? Och hur har hon kunnat hamna så i skymundan i berättelsen om den gamla finnmarkspoeten, som gick bort vid 32 års ålder.
Greiders skildring av kärleksparet, baserat främst på deras brev mellan varandra, är en underbar läsning om en relation som var kort, bara något år. Men den ska ha varit intensiv, intellektuell och sårbar. Det är en berättelse där religion, klass och lokalt ursprung inte lät Andersson och Larsson att bygga en relation, utan den hölls ständigt hemlig och gömd.
Jag älskade denna bok då den varken förskönar eller fördömer parets relation. För Greider har det varit viktigt att göra parets berättelse rättvisa, och det märks att han varit noga i sitt arbete med boken. Delar av boken är fiktiv, då det inte funnits material för att berätta en fullständig, fackmannamässig sanning. Men det är en berättelse som stannar kvar med en, och som diskuterar kärlek som ett formativt värde framför att värdera hur bra relationen ska ha varit.
Ända sedan jag för första gången hörde Sofia Karlsson tolka Dan Andersson har jag varit förälskad i hans vemod. Göran Greider lyckas fånga detta perfekt i den här romanen som handlar om den omöjliga kärleken mellan Dan och Märta. Varför omöjlig? Jo eftersom Dan inte hade någon ställning i samhället och därför inte var något giftasmaterial. Märta kom från frikyrkorörelsen och hennes far satte effektivt stopp för deras relation. Eftersom jag själv härstammar från Finnmarken så gav denna roman mig också in viss insikt i livet där.
Jag hade lagt upp den här boken på ett annat sätt. Inte inlett den så, hållit upp spänningen för hur det ska gå. Broderat ut mer. Nu känner jag mest att de är ointresserade av att anstränga sig. Och uppfattar inte heller deras relation som himlastormande utan mest liten och sorglig. Kanske jag som inte kan sätta mig in i deras tid. Otroligt god idé dock. Och Greiders efterord är både intressant och sympatiskt.
Göran Greider är så rätt person att skriva denna kärlekshistoria mellan Dan Andersson och Märta! Som är så värd att berätta. Han levandegör dem med sin inlevelse, förståelse för klassklyftor och sitt poetiska språk. Han levandegör samtidigt tiden - krigsåren tidigt 1900-tal. Bygger på brev och annan fakta.
Greider blåser liv i en hundra år gammal kärlekshistoria med ett olyckligt slut. Berättelsen blir en påminnelse om att vi aldrig varit särskilt långt ifrån det samhälle med avgrundsdjupa klassklyftor som vi nu återigen håller på att bygga upp.
Så till sist! Kändes ibland som om det aldrig skulle ta slut... Det var samma, samma. Ta fast anställning nånstans, var som helst o hans Nej nej, jag ska bli författare. Osäker på om Dan var så dökär i Märta som M tror; Skulle han inte offrat författardrömmarna för henne då? Va vet jag...
Vackert om kärlek från en annan tid. Jag tycker att det makliga tempot i boken är en stark kontrast till hur snabbt allting går idag. Lyssnade på boken och det var härligt att somna till Göran Greider läsandes kärleksbrev i mina öron!
Intressant, lärorik och irriterande. Dan Andersson blir en verklig människa, med tydliga fel och brister, i denna bok... Märta Larsson tycks mig oerhört tålmodig i deras relation och viktig för Dans författarskap, därför glad att Greider skrivit denna bok.
"Satt jag tyst vid hennes sida, hon, vars hjärta var som mitt, redde hon med mjuka händer ömt vårt bo, hörde jag mitt hjärta ropa, det du äger är ej ditt, och jag fördes bort av anden för att få ro."
En bok som var intressant och väckte stundtals ett intresse. Perspektiven skrivna ur Dans perspektiv var ganska nedstämmande och höll inte mitt intresse alls.