Donny är så ensam. Han skolkar och hänger på stan. Där finns farorna och snart har Donny ställt till det ordentligt för sig. Sedan blir det bara värre och värre.
En lättläst och angelägen bok som inte väjer för verkligheten.
Donny hatar allt som har med skolan att göra. Matte, engelska, Sebbe, lärarna, vaktmästaren, precis allt...utom möjligen Risto, hans assistent. Han är okej...för det mesta i alla fall. För att slipp ifrån när hans mamma tar hem en av sina kompisar för att dricka går han ut och drar runt på stan. Han träffar på Zac och får låna pengar av honom, femhundra. Han får ett dygn på sig att betala tillbaka men då ska Zac ha sjuhundra. Fort inser Donny att han har blivit insyltad i något som han inte kan ta sig ur och det blir bara värre...
En bok som verkligen inte backar för det mörka och svåra. De delar av verkligheten som många vill glömma bort.
"Lägenheten var ostädad och luktade instängt. Soppåsen var överfull, diskbänken täckt av skitiga tallrikar och persiennerna nerdragna. På köksbordet stod en påbörjad vinflaska och ett nästan fullt askfat." (s.24)
""-Det finns bara kassa böcker, sa Donny. -Har du läst alla? sa Risto retsamt."