År 2018 har ätten Bernadotte suttit 200 år på Sveriges tron, längre än någon annan dynasti i vår historia. Samtidigt har kung Carl XVI Gustaf och drottning Silvia varit kung och drottning längre än någon av deras föregångare.
Ättens grundare, den franske marskalken Jean Baptiste Bernadotte kom från enkla förhållanden och blev kung av Sverige och Norge. Och så märkligt är det att sedan Jean Baptiste Bernadotte kröntes till kung av Sverige är ätten idag den enda dynastin i världen, som genom samma gren av samma familj utan avbrott för krig och revolutioner fortsatt att vara kungar över ett fritt folk och självständigt rike i tvåhundra år.
Herman Lindqvist berättar om ätten Bernadottes färgstarka män och kvinnor, om framgångar och fiaskon, om fest och vardag. Personligt, kunnigt och mycket underhållande.
Lindqvist vet verkligen hur man ska göra historia lättillgängligt för människor som kanske inte ens är historieintresserade. Det är det som gör honom till en fantastisk populärhistoriker, och det lyser fram även i den här boken. Säga vad man vill om monarkin och huset Bernadotte, men de är fortfarande en stor del av svensk historia och svensk samtid. Just den här boken är en bra introduktion till regenterna som ingått i ätten med sin tydliga överblick över personerna i den. Just det långa avsnittet kopplat till Gustaf V är extra fascinerande. När han dog var han den kung i svensk modern historia som suttit längst (kung Magnus Eriksson var fram till 2018 den svenska kung någonsin som suttit längst på tronen), och under hans tid på tronen gick Sverige igenom så många och stora förändringar. Carl XVI Gustaf är sedan sex år tillbaka den svenska kung som suttit längst på tronen, men hans tid som kung har inte kantats av så många förändringar som Kantade Gustaf V. Gustaf V stod pall genom första världskriget, revolutioner i Europa, rösträttsreformer, demokratisering, folkhemsbygget och andra världskriget. Det finns så mycket i det avsnittet i Lindqvists bok som inspirerat mig att läsa vidare och grotta ner mig än mer.
Däremot har jag min beskärda del kritik. Det första är att jag upplever att Lindqvist kommer av sig en hel del i sin beskrivning av Bernadotte. Jag förstår att det är lätt hänt när man har ett sådant intresse som han har, men genom att bara ha läst boken vet jag mer om Lennart Bernadotte (Gustaf VI Adolfs brorson; nuvarande kungens pappas kusin) än om kronprinsessan Victoria. Det fanns så många redogörelser att jag flera gånger tänkte ”är det här verkligen relevant?” och därmed också kände att närmre 80 sidor gott hade kunnat försvinna och använts till en annan bok som en fördjupning.
Det andra är den minimala redogörelsen om kronprinsessan och hennes liv. Hon är den enda vars utbildning inte berörts, vilket är oerhört synd då hon har pluggat diplomati och statsvetenskap — bland annat. Istället ska Lindqvist redogöra för sina lektioner i historia med henne och även berätta om att prinsessan Madeleine uttryckt avund för detta. Istället för att ge ett porträtt av kronprinsessan ägnade han tid (och sidor) åt att upphöja sig själv genom sin relation till kungafamiljen på ett sätt jag inte uppskattade.
Med detta sagt är det fortfarande en bra och välskriven bok, även om de sista 100-150 sidorna inte gav mig — personligen — så mycket. Definitivt inte så mycket som de föregående sidorna
Lindqvist är en underhållare! Hans böcker aspirerar inte på att vara akademiska texter i detaljfrågor, tvärtom får vi en översiktlig exposé över en familj som något slumpartat kom till makten under tidigt 1800-tal och som sedan ridit ut åtskilliga stormar. Lindqvists styrka ligger i att hitta intressanta anekdoter och sidospår som ger historien liv och relevans. Däremot är texten lite repetitiv och Lindqvist är absolut ingen stor stilist. Ibland känns det som han snarare transkriberar sig själv än författar. Likaså hoppas det i tid och rum - den linjära historien går bitvis i zickzack. Nåväl, denna 450 sidorsvolym över Bernadotte-släkten är ändå klart läsvärd - och bitvis riktigt rolig.
Intressant och trevlig läsning för det mesta, men hade behövt en ordentlig korrekturläsning. Man undrar om boken överhuvudtaget har granskats av en redaktör.
Lyssnade på denna som ljudbok och det var riktigt svårt att slita sig. Herman har en behaglig röst och ämnet intresserar mig massor. Lärde mig mycket :)