1867 totalförstörs flera kvarter i Marstrand av en våldsam brand. Många familjer ställs på bar backe. Johanna, som för en tid sedan kommit som ung piga till Marstrand för att arbeta hos den ogifte guldsmeden, är en av de drabbade. Men var branden en olyckshändelse?
Till samma plats flyttar Lotta nästan hundrafemtio år senare för att driva ett hotell. Kriminalinspektör Karin Adler har nyligen fått sitt första barn och är föräldraledig. Hemma i Marstrand blir hon bekant med Lotta. Samtidigt kopplas Karins poliskollegor, Robert och Folke, in på en arbetsplatsolycka. En matros har omkommit på ett lastfartyg. Eller ligger det ett brott bakom dödsfallet? Och är alla de övningar som Sjöfartsverket gör med sin räddningshelikopter verkligen slumpmässiga?
Ann Rosmans sjunde bok med Karin Adler i huvudrollen utspelar sig i Marstrand, på havet och i luften. Med känsla för stämning och dramatik vävs nu och då skickligt samman.
Ann Rosman gör det igen - ”Marvatten” är hennes sjunde bok där hon oerhört skickligt väver ihop en nutida kriminalhistoria med en historisk. Välskrivet och som vanligt med en djupgående research som berör. Så, även om jag kanske saknar lite i upplösningen av den nutida berättelsen så får boken ändå högsta betyg för att helheten ger en sådan god känsla av en sådan alltigenom genomarbetad historia.
Har du inte hittat Anns böcker än, är jag ärligt avundsjuk på dig för att du har dem alla framför dig. Jag får börja längta till nästa jag... Och se till att jag tar mig till Marstrand någon gång...
Marvatten köpte jag strax efter den släpptes, men trots att den var en väldigt efterlängtad bok så har den fått stå och mogna i hyllan i 1,5 år. Vilket egentligen är ganska kort tid, om man jämför med hur länge andra böcker får vänta. Kanske har jag varit lite orolig också, för jag blev lite, lite besviken på den förra delen.
Det är lite lustigt med de här böckerna, men det är nästan lika spännande att läsa efterordet som det är att läsa boken. Att få veta vilket som bygger på verkliga händelser och vilka människor som faktiskt har funnits är på riktigt fantasieggande. Jag blir dessutom alltid sugen på att åka till Marstrand när jag läser Ann Rosman. Jag önskar så att hon hade varit guide på skolresorna dit när jag var liten/ung. Eller i alla fall någon som gjorde historia levande på samma spännande och intressanta sätt.
Marvatten är mycket bättre än förra boken och det känns bra att ordningen är återställd. Nu undrar jag bara om det blir fler böcker i serien. Hoppas det. Eller... för min del funkar det bra med en helt historisk bok också.
OBS! Detta är en kraftigt förkortad text. Hela finns på min blogg
Interesting and well written, still I don't like it as much as earlier works. It's mostly a whole lot of waiting for something to happen. Not enough Karin, not enough murder investigation, not enough answers, I almost feel as if Ann Rosman has used her Marstrand series as a backdrop to write a novel about Johanna Nordström.
Marvatten är den sjunde boken som vi får följa med Karin Adler. Vi får följa två parallella historier en som utspelar sig under 1800 talet och en i nutid.
1867 totalförstör flera kvarter i Marstrand i en våldsam brand. Johanna Nordströms familj är en av de drabbade. Hon kom för många år sedan till Marstrand för att arbeta som piga hos den ogifte guldsmeden. Men var den stora branden verklige en olyckshändelse?
I nutid får vi följa när Lotta 150 år senare flyttar till samma plats för att driva ett hotell. Kriminalinspektör Karin Adler är föräldraledig, och blir bekant med Lotta. Karins kollegor blir undertiden inkopplade på en arbetsplatsolycka. Eller är det verkligen en olycka?
Här vävs nutida kriminalhistoria ihop med en historisk berättelse. Det är så skickligt gjort och båda historierna är fantastiska. Det är oerhört välskrivet från första till sista sidan och det märks att Ann Rosman har gjort en grundlig research. Som vanlig när Rosman skriver så är både personporträtten och miljöbeskrivningarna magiska. Människorna i boken är väldigt levande och man känner deras glädje, sorg, frustration och ångest. Jag älskar verkligen när man väver ihop två historier på det här sättet och Ann Rosman är mästare på det.
Som vanligt med Rosmans böcker är denna en riktig bladvändare och jag brukar oftast föredra storyn som utspelar sig i nutid, så även här.
Jag tycker dock inte att den gamla delen hänger ihop med den nya så mycket, men det kanske inte är meningen att dåtid och nutid ska hänga ihop i alla böcker. I denna bok handlade nutiden om smuggling på ett fartyg medan jag hade väntat mig att det skulle handla mer om hotellet eftersom det hade med branden på 1800-talet att göra. Det skulle ha varit kul att få veta mer om hotellet och hur det går för Lotta och de andra, men det kanske kommer i nästa bok? Och jag fick inte helt klart för mig vem mördaren var i nutidsberättelsen även om jag har mina aningar.
Det är ett plus att personerna från dåtiden har funnits och att man i slutet får veta lite mer om vad som hände med dem efteråt. Hade jag inte redan hållit på med släktforskning hade jag blivit lite sugen på att börja.
Det här var en av de bättre böckerna om Karin Adler. Den här boken är upplagd som de övriga med Karin Adler med en parallell historia i nutid och en i dåtid. Precis som flera böcker är historien i dåtid baserad på verkliga händelser, denna gång branden i Marstrand 1867. I Nutid får vi möte Karin Adler som börjar bli trött på att vara mammaledig och längtar efter att få börja jobba igen. Man får även möte Lotta på hotell Nautic samt Karins ex Göran och hans fartyg Triton. En riktig blandvändare!
Jag har alltid gillar Rosmans böcker och alltid föredragit den historiska delen. Det här är nog den första boken där historien inte fångar mig helt. Missförstå mig inte det är fortfarande en väldigt bra bok som som gjorde att jag mer eller mindre sträckläste den tills den var slut trots att klockan var alldeles för mkt. Jag hade bara lite svårt att bry mig om någon av karaktärerna.
Otroligt imponerad av all research man märker ligger bakom och som också gör att man får veta vad som händer personerna från den historiska delen då den är baserade på riktiga händelser och personer.
Jag har läst alla av Rosmans böcker och är ett stort fan. Den här kanske är den svagaste i serien. Jag ser inte riktigt hur hur dessa två historier är motiverade i samma bok? De brukar ju hänga ihop. Den enda förbindelsen är platsen. Den äldre historien är fängslande men mest deprimerande. Nutidshistorien är ganska avslagen och blir aldrig riktigt spännande.
MEN jag älskar dig Rosman! Sluta inte att skriva! Ser fram emot din bästa bok. Även solen har fläckar.
Va okänd för mig & hittade henne av en slump, märkligt, så förbannat bra!! tänkte sätta 4+ Men nu höjer jag medel betg och sätter då 5 -.
Det är hon! värd. ALLA hennes böcker rekommenderar jag varmt, passar de allra flesta läsare, innehåller så mcket, nu & då, fakta finns, historiska delarna gör mkt i hennes böcker, grmt bra.
Ja YY vill inte riktigt/ behöver en n dator, denna e så gammal & lever helt sitt eget liv emellanåt....Hehe
Ahdistavaa luettavaa minunlaiselle joka tykkää onnellisista lopuista. Johannaa kävi sääliksi, niin paljon kurjuutta ja vastoinkäymisiä, surua, huolta ja murhetta oli hänen elämässään. Oli mies joka määräsi kaikesta ja jota oli toteltava kaikessa. Niin oli ennen. Kolme tähteä koska tykkään myös merestä…
Det är kul att historien tar plats på Marstrandsområdet, för jag bodde inte långt därifrån. Men hela historien är jätte jätte trög. Det är inte spännande, det händer inte mycket och det upprepas grejer hela tiden. Först efter 80% sätter det fart, men det är för sent tycker jag.
Om du gillar historiska romaner med mycket skildring av världen då, då kanske du gillar denna boken.
Så spännande sammanvävt mellan nutid och historia. Och roligt att fortsätta följa Karin med familj, vänner och kollegor. Att den dessutom är delvis baserad på verklig historia sätter en extra touch på berättelsen. Man kan lätt leva sig in i livet i slutet av 1800-talet och se det framför sig.
Tyvärr drar slutet på nutidshistorien ner betyget från en fyra till en stark trea. Lämnas med allt för många frågor som inte fick några svar. Vem mördade egentligen Lennie? Var kom den mystiska röklukten på hotellet från? Hoppas på svar i nästa bok.
This entire review has been hidden because of spoilers.
Två berättelser varvas, en dåtid och en nutid. De var lättlästa och jag läste med stort engagemang. En klar fyra ändrades till bara trea när upplösningen kom.
Väldigt seg början förrän händelserna tar fart. Rosman gillar utförliga beskrivningar och att rada upp ovidkommande detaljer på bekostnad av spänningen. Berättelsen om 1800-talet som varvas med nutid har så gott som ingen anknytning till nutiden och känns påklistrad.
Mycket bra. Rekommenderas till alla som har anknytning till Marstrand, Orust och Lyr då riktiga händelser och personer vävs in. Givande och intressant efterord där författaren berättar om storyns tillkomst. //A