Kan man flytta en människas själ? En bok om den bortadopterade pojken som blev renskötare och folkkär artist.
Endast ett år gammal adopterades Jon Henrik Fjällgren från en bergsby i Colombia till en sameby i Sverige. Han rycktes upp från sitt liv i en ursprungsbefolkning för att planteras i en annan, och trots sin uppväxt i Sverige och sitt liv som renskötare på fjället, där han tillbringar en stor del av sin tid ensam med sina renar i den magiskt vackra naturen, är hans colombianska arv en viktig del i den han är.
Kärleken till musiken har alltid funnits där. Endast fjorton år gammal höll han sin första konsert i Funäsdalens kyrka, med kungen och drottningen närvarande. Jojken har varit hans sätt att sprida det samiska arvet vidare och en möjlighet att dela med sig av och sprida sin kärlek till den samiska musiken.
Tonerna har varit hans sätt att finna styrka, men trots hans begåvning och glädje i musiken har mobbning, missbruk och våld från tidig ålder varit ständigt närvarande skuggor i hans liv. Plågoandarna fick härja fritt och brutalt medan de vuxna såg mellan fingrarna och vare sig försvarade honom eller tog hans parti.
Vilsenheten, rotlösheten och sorgen över att inte känna att han hörde till drev honom in i en mycket mörk period där tanken på självmord inte var främmande. När hans vän dog väldigt tragiskt skrev Jon Henrik Daniels jojk , och efter det blev hans liv sig aldrig likt. Han vinner både Talang och Let s Dance , har medverkat i Melodifestivalen och Stjärnornas stjärna och har rest land och rike runt, uppburen och hyllad, med sin förtrollande musik. Men Jon Henriks nya liv i rampljuset är inte bara en dans på rosor. Psykisk ohälsa, näthat och trakasserier och fientlighet från hans sameby i Härjedalen kantar hans vardag. Att befria sig från gamla skuggor är inte lätt och grundfrågan består går det att flytta en människas själ från en bergstopp till en annan? Från en ursprungsbefolkning till en annan?
Jag kan säga att jag definitivt inte visste vad jag gav mig in på när jag började läsa Månbarn. Jag visste så klart vem Jon Henrik var men har knappt sett honom på teve förutom i Melodifestivalen. När jag nu skriver detta känns det som om det är jag som växt upp på ett fjäll långt borta från civilisationen men så är inte fallet. Vad som hände och som jag var så totalt oförberedd på var hur gripande detta liv var för mig och hur ofattbart grymma människor kan vara helt i onödan. En bok jag inte kommer att glömma på mycket länge.
En berättelse om han uppväxt. Hur grymma barn kan vara när man hittar ett offer. Men även vuxna har plågat honom. Fint berättat hur han hittade musiken och jojken, men naturen, fjället och renarna gav honom kraft
Det finns inget som gör så ont i mitt hjärta som mobbning❤️🩹 inte nog med att barn psykiskt misshandlar så misshandlar de fysiskt också, det är så fruktansvärt att små barn kan göra sådana hemska saker… Hade en konstant klump i magen genom hela hans historia och önskar verkligen att jag kunde ge lilla Jon Henrik en liten kram🥺❤️
Det var evigheter sedan jag läste en hel bok på ett dygn. Jag visste att Jons liv varit smärtfyllt, men att det varit fyllt av så mycket ondska är svårt att ta in. Det beskrivande och välformulerade språket bar mig framåt i berättelsen i en takt som inte gick att stoppa. Ilska, rädsla och hänförelse blandades om vartannat. Kanske även ett uns av misstro. Har allt detta verkligen hänt? Jag önskar att det inte.
Jag saknar ord!! Vilken hjärtekrossande men vacker berättelse! Jon Henrik har som han själv beskriver upplevt mer på sina 30 år än vad någon ska behöva göra. Men han tog sig igenom allt det mörka och fortsätter framåt! Jon Henrik kommer alltid vara en person jag ser upp till! Hans närhet med naturen är inspirerande och jag unnar honom all lycka och kärlek han finner! ❤️🫶
Många tårar fälldes och igenkänning på mycket. Hur det är att växa upp och bli mobbad, utfryst, inte passa in och hur drömmar kan påverka ens mående. Hit vuxna inte vill tro, vågar tro att så många tankar och känslor det finns i deras barn. Hur de inte tror för att man är mindre och den skada det ger. Fint att våga gå ut med trauman och på så sätt bearbeta dem. Målande, vackert, magi och urkraft.
Jag har länge älskar Jon Henrik och läste Månbarn i en sittning där gråt, gåshud och ilska varvades om vartannat. Jon Henriks historia är onekligen vacker och jag kan inte för mitt liv förstå hur en människa kan behöva genomlida så mycket elände. Min kärlek för Jon Henrik gör mig antagligen lite partisk men i grund och botten är det en historia som skrivits flera gånger tidigare om hur man tar sig igenom en tuff barndom och blir starkare av den. Början är lite hoppig med flera korta stycken där elände efter elände listas men efter ett tag blir texten mer flytande. Sen tror jag inte att boken kommer uppskattas av människor som inte tror på det spirituella, men för mig var det en härlig upplevelse.
Så genuin och ömsint beskriven, samtidigt som många händelser som tas upp är rent hjärtskärande. Händelsena i fråga tas inte upp i detalj, det är varsamt gjort, med tillräckligt mycket kraft för att det ska djupt beröra en, men med hopp och värme ändå prevalent. Jag vet inte hur jag ska beskriva det, annat än att den nådde mig rakt i hjärtat.
"Jag klandrar inte psykologerna, läkarna och terapeuterna för att de har haft så svårt att lösa mina problem genom åren. Var ska man börja nysta, när ett liv består av så mycket sorg och ångest och trauman att allt flyter ihop?"
Ett citat som lär stanna hos mig ett tag. Jag läste ut den här e-boken på en halv dag, och rekommenderar att andra gör samma sak (i sin egen takt), för den är lättläst och inte mindre omtyckt av mig för det.
Spännande inblick i författarens poetiska skildring av sitt liv och historia. Uppskattar modet att även skriva så rått och personligt. Vissa delar skummade jag eftersom det blev för brutalt för mig som har låg tröskel för berättelser om både grymma människor och det övernaturliga.
Stark berättelse och bra uppläsare i Viktor. Gjorde verkligen boken rättvisa. Väldigt hemska öden Jon-Henrik upplevt. Alltid svårt att recensera biografier, men väldigt bra.
Omtumlande och animerad livsresa med spännande mystiska inslag.
Informerande om livet i samekulturen med dess både ljuva och bittra delar men också lärorikt och inspirerande för nästa generation som kan skapa den nödvändiga förändringen.
Modigt och blottande skrivet i en bok som är gripande från första sidan till den sista.
En helt fantastisk bok på så många sätt. Den är hemsk, tragisk och stundtals svår men binds ihop i slutet så man känner total frid. Detta är en bok jag vill äga, inte bara ha läst. Den är inspirerande, tröstande och stöttande, samtidigt som den beskriver en fullständig orättvisa och ett djupt mörker.