Det är fullsatt i hamnen när Doggerlands första Pridefestival ska gå av stapeln och valspurten närmar sig. Men plötsligt förvandlas den uppsluppna stämningen till ren skräck. Någon skjuter rakt in i folkmassan.
När polisen anländer är gärningsmannen redan död.
Den höggravida Karen Eiken Hornby är fast besluten att ta reda på mördarens motiv. Långsamt träder bilden av hans tragiska sista tid i livet fram. Men är förklaringen så enkel?
Samtidig tvingas Karen konfrontera sanningar och lögner från det förflutna.
Doggerland är en alldeles egen ö-nation som Maria Adolfsson skapat. Det är en fantastisk miljö att befinna sig i. Likaså gillar jag det persongalleri som Maria har skapat i sin Doggerlandserie, en brokig skara poliser, vänner och familj. Kring huvudpersonen kriminalinspektör Karen Eiken Hornby händer det alltid nya saker. Hon bär på en sorg och i den nya boken ”Spring eller dö” får hon återvända till minnet av de människor hon en gång förlorade.
”Spring eller dö” är fjärde delen i serien och den är minst lika bra och spännande som de tidigare delarna. Det är ett högt tempo som gör att man vill lyssna vidare. Och slutet... 😉👌
Angela Kovacs är en väldigt bra uppläsare så detta är ett ljudbokstips för dig som gillar spänning. Deckarhistorien kan läsas fristående, men har du inte läst serien tidigare rekommenderar jag dig att börja från början för att lära känna Karen Eiken Hornby och människorna kring henne.
375 sidor och hon levererar en 4e toppenbra bok om Doggerland och Karen. Det blir en mkt stark 4a. Att D.L inte finns, utan en ett fiktivt land, är svårt att föreställa sig, eller rättare sagt enkelt.=) Det är så detaljrikt och bra beskrivet, som storyn. Jag lever mig in i boken och nonstopläser. Jag blev fast redan i del 1.
Hejja Maria Adolfsson, för att ha gjort något helt eget och unikt. Dt finns mkt bra böcker, men de har inte det där extra speciella.! Därav + på 4an
Åh, jag fortsätter att tycka om Karen och hennes liv i Doggerland. Höggravid vid nästan 50 ska hon hinna lösa ett fall av psykos eller hatbrott innan hon tar barnledigt. Eller är det verkligen en psykos? Ligger något annat bakom och hur långt tillbaka i tiden behöver det nystas upp egentligen?
Vi är tillbaka på Doggerland. Solen skiner och det är dags för första pridefestivalen samt en valspurt som närmar sig med stormsteg. Plötsligt byts den glada stämningen mot ren panik när någon börjar skjuta rakt in i folkmassan. När polisen anländer till platsen är gärningsmannen redan död.
Karen Eiken Hornby är höggravid och ska egentligen gå på mammaledighet men är fast besluten att ta reda på mördarens motiv och kartlägga hans sista tid i livet. Men är det verkligen så enkelt som det verkar vara?
Spring eller dö är fjärde den i Doggerlandserien. Äntligen tillbaka till vackra och underbara Doggerland, känner mig så hemma där. Precis som i tidigare delar i serien lyckas Maria Adolfsson verkligen måla upp Doggerland med perfektion, jag ser de framför mig medans jag läser. Boken börjar oerhört spännande och slutar ännu mer spännande, men däremellan tar Adolfsson med oss på en fantastik resa. Persongalleriet är något alldeles extra och Karen Eiken Hornby målas upp så tydligt för mig. I den här delen får vi veta mer om Karens förflutna vilket ger historien ett extra djup. Jag älskar hur Maria Adolfsson skriver och det är omöjligt att sluta läsa.
Rennen of sterven houdt de lezer op het puntje van de stoel. Heerlijk gelaagde ‘Doggerland’ met uitgediepte karakters.
De Zweedse Maria Adolfsson heeft deze 4de Doggerland alles uit de kast getrokken voor een spannende pageturner. De vertaalrechten voor deze serie zijn al verkocht aan 15 landen en een TV-serie is in de maak. Lap!
Cover Het stilistische zwart/wit geeft het duistere en spannende weer. Mooi!
Het verhaal Op Doggerland feesten de inwoners op de herfstnachtevening. Eentje, waar alle inwoners het glas heffen en waar de eerste pride parade intrede doet en politici zich laten zien en horen. Hoofdpersonage Karen kijkt vooral toe omwille van haar zwangerschap.
Plots opent iemand vanuit een hotelkamer het vuur met heel wat slachtoffers. Karen kan nuchter het geheel overzien en blijft spitten in het motief van de dader. Haar eigen niet onbeschreven verleden laat haar in de laatste weken van haar zwangerschap moeilijke beslissingen nemen.
Mijn Doggerland gedacht Adolfsson heeft heel slim een fictieve (Scandinavische) eilandengroep als decor gebruikt voor haar serie. De plot bouwt ze enorm schrander op met inbreng van diverse verhaallijnen, die met enkele zaadjes geplant door het boek, samenkomen.
Deze 4de Doggerland staat als een huis zonder de voorgaande boeken. Prachtig uitgewerkte karakters, lekker gelaagd en heerlijk om te lezen. Een échte pageturner!
Scandinavië Het boekt brengt herinneringen terug aan onze Laplandreis. Wat ik daar zo tof vindt?
Fika - A moment to slow down and appreciate the good things in life. Coffee with friends.
Ik begon het boek met hoge verwachtingen en was wel wat teleurgesteld. Het boek kwam maar traag op gang en pas bij de laatste 100 pagina’s kon ik het niet neerleggen. Het verhaal is wel heel onverwacht, tot het einde was het spannend hoe verhaal zich zou ontknopen maar ik miste wat meer actie wat ik wel verwachte van een thriller/misdaadserie. Misschien zou ik er meer van genoten heb als ik de eerste drie delen al had gelezen? Alhoewel je wel vlot mee bent met de verhaallijn van de personages. Toch zou ik nog boeken van deze schrijfster lezen omdat ik op het einde van het boek wel zenuwslopend vond.
Weer een geweldig boek met Karen Eiken Hornby in de hoofdrol. Hoogzwanger, doortastend en enthousiast start ze vlak voor haar zwangerschapsverlof met het onderzoek naar een ogenschijnlijk zinloze schietpartij en daaraan gekoppelde zelfmoord van de dader. Niets is wat het lijkt in deze enorm spannende thriller. Kijk nu al uit naar deel 5.
Doggerland-sarja on kyllä parantanut juoksuaan. Tässä osassa ei enää oikein mikään ärsyttänyt, vaikka muuten olikin siinä määrin perusdekkari, että unohdin juonen heti kirjan loputtua.
Detta är den fjärde delen i serien om kriminalinspektör Karen Eiken Hornby, som i första delen återvände till det fiktiva Doggerland efter att ha upplevt en stor personlig tragedi, och som på sitt eget ganska kärva sätt, och alltid genom att själv råka illa ut, klarar upp olika brott som sker inom ögruppen.
Jag har tidigare upplevt samma mysrysiga känsla för miljöskildringarna som för dem i Peter Mays kriminalromaner som utspelar sig på Yttre Hebriderna utanför Skottlands västkust, och miljöbeskrivningarna har tveklöst bidragit till stämningen i böckerna.
Om Doggerland fanns skulle jag vilja resa dit för att själv få höra ljudet från havet och uppleva det blåsiga, karga och klippiga landskapet på nordligaste Noorö och de frodiga våtmarkerna och det rika fågellivet på den sydligaste ön Frisel. Men Doggerland finns tyvärr inte, och i den här tredje delen i serien får jag inte heller samma känsla av att befinna mig på den unika ögruppen. Jag upplever också att fokus nu har förflyttat sig ännu mer mot det privata planet, till karaktärernas liv vid sidan av arbetet inom polisen, och det intresserar mig inte särskilt mycket. Inte heller mordhistorien förmår fånga mitt intresse som tidigare. Vad jag gillar är det långsamma tempot, där jag som läsare har en rimlig chans att följa med i alla turer i mordutredningen; intervjuer av misstänkta, teknisk bevisning och analyser.
Den femte delen i serien kom ut i handeln tidigare i år. Jag vill inte ge upp om den här serien och kommer att läsa även den femte delen. Jag hoppas att det då är en bättre jämvikt mellan mordhistorien och karaktärernas privatliv.
Ei oikein napannut tämä kirja, hitaasti eteni. Tarina ei yltänyt lähellekään samaa tasoa aikaisempien kirjojen kanssa ( ja ne kun ei myöskään mitään huippukirjoja olleet niin ...). Sekavaa, epäuskottavaa. Mutta ei sentään niin huono että kesken olisin jättänyt.
Bok nummer fyra om Karen och den håller verkligen samma höga klass. En riktigt spännande bok med en helt trovärdigt story. Där så enkelt att tänka ”terrorism” idag. Det är ofta det första som kommer upp i en händelse och kan ju begränsa hur en brottsutredning fortlöper. Utöver en bra mord-plot är det roligt att få veta mer om Karen, Leo och de andra. Det finns många spännande karaktärer och livsöden jag gärna läser mer om i den här historien. Serien är ett hett boktips för semester om man gillar deckare!
Med den fjärde delen i Doggerland-serien levererar Maria Adolfsson ännu en nervpirrande kriminalroman som utspelar sig i den fiktiva övärlden Doggerland.
Vill du läsa spännande böcker med realistiska miljöskildringar, där karaktärerna och deras personliga relationer står i fokus, då är det här en bokserie för dig. Att kriminalinspektören Karen Eiken Hornby som böckerna kretsar kring ansvarar för kluriga polisutredningar samtidigt som hon möter olika personliga problem gör inte det hela sämre. Tvärtom så är det en del av tjusningen att få följa hur hennes liv utvecklas och förändras.
Spring eller dö är inget undantag utan är nog den bästa av böckerna hittills och jag ser fram emot nästa bok i serien.
4.8 Stars - Perfect for me. Really good (feelgood) crime with a main character in Karen Eiken Hornby I truly like
🤰🏻🤰🏼🤰🏽🤰🏾🤰
Book #4 in a Swedish crime / police investigation series set in a fictional northern country (islands) in Europe. I enjoyed the first three a lot and maybe even more this one. One of my very favorite female narrators (Angela Kovács) as well. - Genre-excellent!
Doggerland-sarjan neljäs osa alkaa joukkoampumisella. Maan ensimmäinen Pride-kulkue on alkamassa kun hotellin ikkunasta aletaan ammuskella vastapäisen ravintolan terassille. Terassilla on myös raskaana oleva komisario Karen Eiken Hornby. Karen ei vahingoitu mutta seitsemän ihmistä kuolee ja Karen palaa äitiyslomalta töihin selvittääkseen tapauksen. Ampuja löydetään kuolleena hotellihuoneesta ja kun miehen taustaa tutkitaan niin käy ilmi että tämä on kärsinyt unettomuudesta, luisunut ryyppäämään ja salannut yläluokkaiselta vaimoltaan sen tosiasian että hän on saanut potkut työstään Kalastusvirastossa. Ampumiselle ei kuitenkaan löydy selkeää motiivia ja Karen on ymmällään. Hänen kollegansa haluavat lopettaa tutkimukset mutta Karen tutkii edelleen ampujan päiväkirjaa. Tämä on tavannut säännöllisesti henkilöä nimeltä Blondie. Vaimo kuitenkin väittää että on sula mahdottomuus että hänen miehellään olisi voinut olla toinen nainen. Sitten vietetään oistraa, Doggerlandin suosittua festivaalia ja Karenin ystävä Marike joka on alkanut seurustella Karenin pomon Jounas Smeedin kanssa, kutsuu miehen samaan seurueeseen. Jokin mitä Jounas kertoo kouluajoistaan, jää kaihertamaan Karenia. Samalla ampujan vaimo on ymmärtänyt kuka Blondie on ja soittaa Karenille joka lähtee tarkastamaan tilannetta mökille missä leski piileskelee. Karenin ystävän Aylinin väkivaltainen aviomies Bo Ramnes aiheuttaa taas hankaluuksia eikä Karenin serkku Odd Eiken moottoripyöräjengeineen pääse hoitamaan tilannetta. Mies uhkaa paljastaa Karenin olevan uhkailujen takana ja tuhota tämän uran jos Aylin ei peru avioerohakemusta. Karenin synnytys alkaa erittäin epäsopivaan aikaan ja sekä hän että lapsi joutuvat hengenvaaraan. Kirja on taattua Doggerlandia tuttuine henkilöineen joihin lukija on jo ehtinyt kiintyä edellisten kirjojen jälkeen. Kritisoin ainoastaan sitä ettei lukijalla ole minkäänlaista mahdollisuutta ratkaista rikosta tai edes aavistella mistä on kyse. Vasta sivulla 292 selviää jotain mistä ei ole annettu aikaisemmin mitään vihjeitä ja jota lukija ei ole voinut mistään päätellä. Tämän jälkeen kaikki onkin sitten selvää pässinlihaa loppuun asti. Pidän kuvitteellisesta Doggerlandista ja sen asukkaista mutta hieman pettynyt olin tähän ratkaisuun. Jo Agatha Christie aikoinaan sanoi että lukijalle täytyy antaa vihjeitä eikä häntä saa petkuttaa.
Rennen of sterven is het vierde deel in de Doggerland serie met Karen Eiken Hornby is de hoofdrol. Ze krijgt het in dit vierde deel weer zwaar te verduren. Ze is bijna 50 en zwanger, haar verlof begint bijna, als ze tijdens een feest in de stad betrokken raakt bij een schietpartij. Meerdere schoten worden gelost en er vallen verschillende slachtoffers. Samen met haar collega’s gaan ze op onderzoek uit naar de toedracht van de schietpartij, waardoor ze ongewild zelf in de problemen komt.
De boeken volgen vaak wel een beetje een ‘vaste’ verhaallijn, waardoor de verhaallijn redelijk voorspelbaar verloopt. Ondanks dat leest het wel heerlijk en ben ik toch steeds benieuwd naar een volgend deel. De plot is goed uitgewerkt maar met de nodige losse eindjes, waardoor er met een vijfde deel makkelijk op voortgeborduurd kan worden. Het verhaal is niet overal even spannend, de spanningsboog stijgt langzaam, zakt dan weer weg en kabbelt voort tijdens de vele gesprekken die worden gevoerd, waarna deze tegen het eind ineens enorm stijgt als de ontknoping dichterbij komt. Het houdt je nieuwsgierig naar het verdere verloop.
De personages worden naarmate er meer delen verschijnen ook steeds gelaagder. We leren ze steeds beter kennen en durven hun emoties steeds meer te tonen. Langzaamaan komen er steeds weer nieuwe inzichten uit hun verleden bovendrijven, waarbij voornamelijk het verleden van Karen en Leo de boventoon voeren. Beiden blijken nog de nodige geheimen voor elkaar te hebben, geheimen die ze niet zagen aankomen. De verhaallijn kent grote tegenstellingen, geluk en verdriet liggen hier heel erg dicht bij elkaar, vloeien zelfs in elkaar over. De vlotte schrijfstijl en korte hoofdstukken zorgen voor de nodige vaart achter het verhaal. Al met al weer een geslaagd nieuw deel met Karen Eiken Hornby. Ik ben benieuwd wat zij nog meer voor ons in petto heeft.
Tusind tak til @forlagetpeoples og @doggerland for anmeldereksemplaret!
“Løb eller dø” af Maria Adolfsson er fjerde bog i krimiserien om Doggerland. Alle bøgerne i serien kan læses uafhængigt af hinanden.
I Dunker er der fyldt med menneskeren dag i september, hvor der afholdes pridefestival. Men da begynder skud. Syv mennesker dræbes og flere såres. Kriminalbetjent Karen Eiken Hornby er højgravid, men hun var i byen da skuddene skete. Og hun vil uden tvivl finde ud af, hvad der skete. Også selvom hun egentlig burde have fri.
Tempoet er højt hvilket bidrager til den hektiske stemning, der er i bogen. Derudover skaber det også en spænding.
Der er en god balance mellem selve efterforskningen og Karens private liv. Denne fordeling er også med til at holde spændingen konstant.
Karaktererne fylder meget i denne krimi og særligt udviklingen af dem spiller en afgørende rolle.
Spændingen stiger gradvist gennem fortællingen og jeg vil bestemt sige, at det er den sidste halvdel af romanen der er mest spændende. Særligt det sidste lille twist er ekstremt nervepirrende og intenst.
“Løb eller dø” er endnu en spændende krimi i serien. Jeg vil glæde mig til at se, hvordan serien og ikke mindst Karen udvikler sig i fremtiden.
I Doggerlands huvudstad Dunker samlas deltagarna i landets första Prideparad samtidigt som politiker valtalar. Plötsligt skjuter någon från ett hotellfönster rakt in i folkmassan och dödar flera personer. När polisen till sist tar sig in i rummet har gärningsmannen redan tagit sitt liv.
Kriminalinspektör Karen Eiken Hornby är höggravid och bara dagar från att gå på föräldraledighet. Hon får ägna den sista tiden på jobbet åt att reda ut varför en ganska tråkig byråkrat på fiskerimyndigheten utan starka uttalade politiska åsikter begått Doggerlands värsta massmord i modern tid. Fallet blir extra personligt eftersom Karen själv var på plats och en av hennes närmaste vänner blev skjuten.
Efter fyra böcker sitter den doggerländska miljön verkligen. Även om varje bok handlar om ett avslutat fall så löper trådar elegant in i varandra. Medan de första tre böckerna hade en löst sammanhållen story arc om serievåldtäktsmannen Moerbecksvinet plockar den fjärde delen upp det kriminella MC-gänget Odin Predators och den otroligt onda och misogyna politikern Bo Ramnes som förekommit i tidigare delar.
Det är dessutom rejält spännande. Karens långt gångna graviditet fungerar som en tickande klocka och hon påminns ständigt om att hon bara har dagar på sig att hinna hitta mördarens motiv.
"Gelezen" als luisterboek. Het boek wordt heel prettig voorgelezen door Margo Dames. Het was weer fijn verder lezen over de rechercheur Karen Eiken Hornby en haar collega's en vrienden. In dit vierde deel ken je immers iedereen al en vind je het fijn om je oude vrienden weer terug te zien. Zo voelt het althans. Ook Doggerland, een prachtige desolate omgeving, met soms slechte wegen en en een enkele veerboot is een prachtige locatie. Het is jammer dat deze niet bestaat, want wie zou er nu niet eens willen ronddwalen. Enfin...Karen Eiken Hornby moet of liever gezegd gaat hoogzwanger aan het werk om een schutter op te sporen. Natuurlijk loopt dit uit de hand en moet zij bevallen op een verlaten plek waar de moordenaar ook rondwaart. Dit was vrij voorspelbaar. Toch maakt het niets uit. Het is een mooie plot, een mooie omgeving, interessante karakters en gelukkig weer genoeg stof om in een volgend boek verder te gaan. Hopelijk laat een vijfde deel niet al te lang op zich wachten.
Hamnområdet är fullt med folk och förväntningarna på den allra första pridefestivalen i landet är hög. Men plötsligt byts festivalkänslan mot skräck. Det hörs höga smällar, och någon skjuter rakt in i folkmassan.
Kriminalinspektör Karen Eiken Hornby är en av dem som är på plats. Men när hennes kollegor hittar gärningsmannen är han redan död. Karen är fast besluten att ta reda på motivet bakom dådet, trots att hon är höggravid och egentligen ska trappa ned. Med sin envishet kommer hon att försätta både sig själv och sitt ofödda barn i fara.
Jag kunde inte låta bli, utan fortsatte med den fjärde delen, ”Spring eller dö”. Karaktärerna på Doggerland känns nu som mina vänner och jag kan inte vänta att få höra vad som händer. Ett spännande avsnitt i deras liv.
Mönstret mellan alla böcker i denna serie verkar vara att det bara är ren slump att de kommer på vem mördaren är. Det är inte direkt gediget arbete av poliserna eller ledtrådar som mördaren lämnar som gör att de löser fallet. Utan det är hela tiden något de (dvs Karen) trillar över. Och det känns lite tråkigt. Jag tror att det är därför jag aldrig tycker det blir så spännande. Och denna är nog den jag gillar minst av böckerna i serien hittills. Jag tyckte storyn var ganska trist i merparten av boken.
Och återigen så slutar den med en liknande situation som i de andra tre. Önskar att författaren hittat på något annat.
Styrkan ligger i beskrivningen av Doggerland. Det är en komplett och bra beskriven värld författaren skapat.
Ryggraden i den här serien är persongalleriet, relationerna och dialogerna. Karaktärerna är realistiska och mångbottnade och de har nu ett par böcker in blivit som gamla vänner jag besöker. Detta är helt klart en av mina favoritbokserier!
Även omgivningarna och miljöernas beskrivningar tycker jag mycket om. Doggerland känns inte som ett fiktivt land utan som en självklar del av Skandinavien.
Den här gången var själva storyn inte riktigt för mig och jag skummade mig igenom sista halvan av boken. Jag ville ändå ha ett hum om hur det skulle gå med Karen och bebisen så jag är redo för nästa bok, Fallvind, som släpps i februari.
Fortsatt stark serie om det fiktiva Doggerland. I denna bok begås en masskjutning under öns första pride-parad, 6 personer dör och till synes har gärningsmannen tagit livet av sig. Karin Eiken Hornby som är höggravid utreder vad som hänt och nystar upp massa skit från det förgångna. Boken puttrar på och är trevlig läsning även om jag kunnat tänka mig mer beskrivningar från det fiktiva Doggerland.
*** Spoiler alert Finns det någon bok med en höggravid kvinna i huvudrollen som inte slutar med att hon föder barn lite halvt oväntat och vid sämsta möjliga tillfälle?