Jag kan, av uppenbara skäl, inte relatera till att vara, eller för den delen ha varit, en tjej i yngre tonåren. Trots det så ter sig berättelsen om Rio väldigt relaterbar. Jingryd har ett oerhört träffsäkert tilltal och fångar uppväxtens osäkerhet i den sammas språkdräkt. Jag kan verkligen höra dialogen för mitt inre.