Supersuosion saavuttaneen Emma Sköld -sarjan viides suomennettu romaani on kuin huima vuoristorata-ajelu, jonka ei soisi ikinä loppuvan.
Tukholman Brommassa nuori tyttö asettuu makaamaan junanraiteille ja odottaa. Toisella puolella Ruotsia mies näkee maahan kaivetusta haudastaan, kun luukku hänen yläpuolellaan suljetaan. He eivät tunne toisiaan, mutta heitä yhdistää jokin. Mikä on saattanut heidät näihin tilanteisiin, ja löytävätkö he enää tien takaisin? Rikospoliisi Emma Sköldin tehtävänä on etsiä yhteinen tekijä ja toimia ennen kuin on ihan liian myöhäistä.
Jau esu rašiusi, jog ši autorė rašo tikrai kietus detektyvus, tik labai gaila, jog lietuviškai leidžiamoje serijoje turime spragų. Pirmą jos dalį leido kita leidykla (knygos pavadinimas "Mirties loterija") ir toliau sekė "Balto" išleista šeštoji dalis - "Atpirkimo ožys", ir ši septintoji. Kaip ir naom dviem, taip ir šia labai mėgavausi. Smagu, kad pagrindinių tyrėjų asmeniniai gyvenimai buvo lygiai taip pat įdomūs, kaip ir nusikaltimas, kuris čia išties painus.
Ir nemažai temų kabinta: paauglystė, jos sunkumai, problemos su bendraamžiais, patyčios, savižudybės tema, vaikystės traumos. Ir nieko nebuvo per daug, mat darniai susiliejo į tokį greit besiskaitantį draminį kriminalą. Žiaurybių, kraujų ir žarnų čia nėra, bet įtampos tikrai pakako.
Tikrai neblogas trileris ir lauksių kitų serijos dalių. Ir žinau, kad klausit, tai taip, patariu skaityt bent tokiu eiliškumu kokį lietuviškai turim, mat per visas knygas tęsiasi tyrėjų gyvenimai, juose nemažai įvykių ir netikėtų posūkių, tad norint patirt pilną knygų džiaugsmą, tikrai siūlau viską iš eilės skaityti.
Överlag var det en spännande bok på ett viktigt ämne. Känner dock att parallell-storyn med privatlivet börjar gå till extrema höjder. Den ena vansinniga saken efter den andra sker. Börjar bli lite för orealistiskt nu.
Arvosteluni ei kauheasti poikkea aikaisemmasta sillä pidin tästäkin Sarenbrantin kirjasta valtavan paljon. Jouheva ja mukaansa tempaava kirjoitustyyli ja loppuratkaisua saa useimmiten odottaa loppuun asti. Tässäkin oli erilaisia käänteitä ja vaikka jollain tapaa tiesin melko varhaisessa vaiheessa kuka on niin sanotusti kaiken takana niin silti monesti pohti josko sittenkin joku muu oli syyllinen. Yksi asia lopussa jäi vaivaamaan mutta saadaanko seuraavassa kirjassa siihen selitys... sitä en tiedä. Nopeita kirjoja lukea, ei malttaisi laskea käsistään.
Skamvrån är Sofie Sarenbrants tionde bok, och jag har läst dom alla. Boken är den sjunde delen i serien om polisen Emma Sköld.
Jag har tyckt om alla författarens tidigare böcker, och den här boken blev absolut inget undantag.
Även om jag har tyckt om även dom tre övriga fristående böckerna, så tycker jag att serien om kriminalinspektören Emma Sköld är Sofie Sarenbrants bästa böcker.
Skamvrån utspelar sig i Bromma och handlar till stor del om psykisk ohälsa och självmord.
Jag tycker om huvudpersonen, och även dom andra karaktärerna i boken.
Skamvrån är lättläst, och inte helt förutsägbar.
Rekommenderar absolut boken, men läs helst hela serien från början.
Och jag ser redan fram emot nästa bok i serien, så klart först och främst för att jag tycker att dom är så bra. Men det var även en cliffhanger i slutet, som jag ju absolut vill veta vad som händer, även om själva storyn i den här boken är avslutad.
Dar viena dalis apie Emą Šiold, jos gyvenimą, tyrimus, reikalus, darbus, meiles ir ją įsukančius nusikaltimus. Čia, sakyčiau, švelnesnė Gvenos Proktor versija, kur irgi visur įveliami šeimos nariai, nori jie to ar ne.
Ema Šiold grįžta po motinystės atostogų į darbus, o ten ją įtraukia verpetas – rastas negyvas garsus televizijos laidų vedėjas. Vėliau nutinka dar keli kraupūs įvykiai, kurie įvyksta nepaaiškinamomis aplinkybėmis, o policija nesupranta, kad visi šie atvejai turi kai ką bendro.
Kaip visada apie trilerius nesinori kalbėti itin daug, plėstis, leistis į detales ar analizuoti veikėjų veiksmus ir siužeto posūkius. Man, kaip skaitytojai, kartais romane paminėtas plaukas išduoda visą esmę, tai kas būtų, jei apžvalgose pradėtume knibinėti trilerių ar detektyvų atomazgas? Šis trileris greitas. Greitas tempas, nuolatinis lėkimas, skubėjimas, nardymas, ir tai skaitant veža. Man patinka, kai tyrėjai ne šiaip sėdi kabinete ir burba, o vyksta, skuba, lekia. Vis tik nesu tikra, ar čia reikėjo visų veikėjų, ar tikrai kiekvienas iš jų davė ką nors teigiamo šiam romanui? Net ir ne visos mirtys ar nusikaltimai man čia pasirodė reikalingi.
Ir nekapstant vis tik noriu paminėti pagrindinius akcentus, svarbiausius šio romano niuansus ir kiek suabejoti, ar iš tiesų man čia pakako preteksto ir motyvo. Aš suprantu, kad visokių psichinių padarų šia žeme vaikšto ne vienas ir ne du, bet vis tiek, liko klausimas – kodėl? Tema – svarbi, aktuali, skaudi. Bet man pasirodė ne iki galo išvystyta.
Trileris vidutinis, lengvas, greitas. Ema Šiold fantastiška, kuo toliau, tuo labiau ji man ima patikti. O ir pabaiga… šios dalies pabaiga liko su cliffhanger’iu, kabliuku, ir tiesiog nekantrauju, kada į rankas pateks kita dalis. Nes ojojoj, net labai neaišku kaip čia baigsis, nors linkiu Emai tik geriausio.
Det här är nog den boken i serien som jag gillat bäst. Inte bara är temat - självmord - viktigt, men det blir också lagt fram på ett nyanserat sätt. Dessutom är det skönt att få återkomma till bekanta karaktärer igen. Jag känner igen mycket i mig själv i Emma, även om jag inte är ensamstående mamma.
Emmas syster Josefin har kommit tillbaka till Sverige efter ett år på Palma. Deras 13-åriga dotter Julia har förlorat sina vänner och blir regelrätt mobbad. I en sinnsjuk episod blir hon tvingad ned på tågräls av sin föredetta bästa kompis och sen tror alla att hon försökte ta livet av sig. På så sätt knyts hennes historia efterhand i hop med en man som är levande begravd och en kvinna som kanske inte dog av bruten nacke trots allt.
För Emmas del så har förhållandet med Nyllet tagit slut och han är nu pappapledig med deras dotter. Emma har fått en ny, ung kumpan, Krille, som är omåttligt intresserad av henne. Gnistorna sprakar medan de jobbar med ett fall i Dalarna. I vanlig ordning slutar boken med en irriterande cliff hanger, men just denna såg jag komma nästan från början och blev inte lika frustrerad som annars.
helt ok deckare. det hände mycket hela tiden, vilket gjorde att jag aldrig tröttnade. det gillade jag. samtidigt blev det lite för många sidospår emellanåt. jag gillar Emma, huvudpersonen, och tyckte det var intressant att få följa en polis. gillade dessutom att boken har datum, så man vet när den utspelar sig på året. det råkade vara oktober, vilket ju passar bra nu också. bra om man vill ha en bladvändare.
Vet att många tycker om den här boken men för mig var den lite av ett bottennapp i serien. Visserligen tycker jag att temat kring psykisk ohälsa tas upp på ett mycket gripande och bra sätt, men samtidigt tycker jag att alldeles för många av seriens tidigare brister återkommer i boken.
För det första karaktären Emma Sköld, som känns ovanligt platt och mest dreglar efter sin nya yngre kollega Krille genom större delen av boken. Men framför allt att karaktären Josefin, Emmas syster, återigen bara används som någon form av ursäkt för att föra faran närmre läsaren. Jag vet inte vilken gång i ordningen (minst tredje) som Sarenbrant bara utnyttjar Josefin och hennes familjemedlemmar som dramaturgiska lockbeten så att Emma kan "rädda dagen" åt alla. Hur Josefins dotter blir indragen i den här historien är så halsbrytande osannolik att jag har mycket svårt att alls köpa premissen för den senare delen av boken.
Den är åtminstone lättläst och bjuder inte något större motstånd, men som deckare är den medioker.
Kirjasarjan päähenkilö rikostutkija Emma Sköld palasi kirjan alussa töihin toisen äitiyslomansa jälkeen. Hän sai nuoren työparinsa kanssa tehtäväksi etsiä kuollutta julkkistoimittajaa, mutta tämä löytyi pian kuolleena, ja tutkimus muuttui nopeasti murhatutkimukseksi, ja lisää ruumiita oli tulossa.
Emma on todella älykäs ja tehokas tutkija, mutta hänen ongelmansa ovat olleet sarjan alusta lähtien miehet. Hän erosi työkaveristaan, mutta uusi mies oli jo kärkkymässä tilalle. Sitä se teettää, kun on kaunis katsella. Mutta työt oli hoidettava. Miehet tuppasivat olemaan vaan malttamattomia ja halusivat koko ajan enemmän Emman huomiota.
Monet rikokset ovat liittyneet myös hänen siskonsa perheeseen tavalla tai toisella. Häpeänurkassa vielä tiiviimmin. Tämä rikostarina oli sen verran jännittävä ja mukaansatempaava, että nukkumaanmenoni siirtyi ja siirtyi. Piti välttämättä saada tietää, mitä eräälle nuorelle henkilölle tapahtui. Olen aivan myyty tähän Emma Sköld-dekkarisarjaan. Vuosi 2021 alkoi todellisella tähtidekkarilla.
Detta var en otroligt spännande bok som tog mindre än 24h att läsa ut då det var en riktig bladvändare precis som övriga delar i serien om Emma Sköld.
Skamvrån tar upp ämnen som emellanåt är lite tabu och känsliga att prata och skriva om men som är så viktiga att uppmärksamma nämligen psykisk ohälsa och självmord. Sofie Sarenbrant tar upp dessa aktuella ämnen på ett sätt som jag inte tidigare har stött på i en bok tidigare och jag tycker det är bra.
Som jag nämnde så är detta en riktig bladvändare och jag kunde knappt slita mig ifrån boken då hela berättelsen var spännande redan från första sidan till den sista sidan som lämnade mig med en känsla av att jag måste bara snabbt sätta igång med nästa del som är Mytomanen.
Jag rekommenderar alla som älskar deckare eller till er som är nyfikna på deckare att sätta igång med denna spännande bokserie och även om det står att man kan läsa böckerna som fristående så tycker jag att ni bör börja med första boken som heter Vila i frid.
Jag måste medge att jag gillar den här lättsamma typen av deckare med snabbt tempo och korta kapitel. Det är skönt att läsa och är även en skön kontrast till alla tunga och - i många fall onödigt - komplicerade böcker där huvudpersonerna alltid ska ha en inre ångest eller ett missbruk som tar fokus från det rättsfall hen arbetar med. Skamvrån är en väldigt aktuell bok om psykisk ohälsa och självmord där åtminstone jag sitter på helspänn genom hela boken. Jag gillar att man i varje bok får lära känna någon ny sidokaraktär som för handlingen framåt och Emmas systerdotter Julia är en frisk fläkt. Något som inte är en frisk fläkt är dock Emmas kärleksliv eller bristen på kärlek, det är också ett intressant tema, när man har allt men ändå aldrig blir helt nöjd eller tillfreds med livet. Det här var hur som haver en väldigt spännande bok även om den avslutades med både en otroligt irriterande cliffhanger samt hade ett brottsfall med en upplösning som var rätt otillfredsställande, minst sagt. Rekommenderar den här serien till alla som vill läsa deckare som känns mer som filmer än böcker.
4.5 ⭐ "- Mes padedame žmonėms išgyventi. Į savižudybę linkusiems asmenims reikia suteikti galimybę patirti visas kelio į mirtį stadijas. Mus įkvėpė stovykla, kurios tikslas - padėti žmonėms atsitokėti, suvokus, ką iš tiesų reiškia mirtis. Ir persigalvoti. Viskas, kuo tikėjau ir ką kūriau, pasirodė tik oro pilys. Kliento mirtis yra pasityčiojimas... Kad ir ką darau, baigiasi taip pat. Išdavyste. Atvykstantieji čia trokšta mirti. Išperų noras išsipildys".
Intensyvus, Įtraukiantis, kupinas veiksmo trileris, tikrai mėgavausi skaitydama, ir šį kartą nuojauta manęs neapgavo ir teisingai nuspėjau žudiką/ę.
Helt ok deckare. Har alltid så svårt för kufar till mördare med konstiga motiv baserat på barndomstrauman. Kände inte jättemycket för de olika karaktärerna men Julias öde är ju så klart hemskt och väldigt spännande att följa. Kapitlen är så himla korta så det hinner aldrig utvecklas något djup. Spännande med det öppna slutet!
Den här var så spännande. Vet att en del tycker att det som händer omkring Emma och hennes liv är väldigt overkligt, och det håller jag med om - men tycker det har varit så genom hela serien och har inga problem med det.
Men cliffhangern - hallå? Jag hoppar på nästa bok direkt.
Nopeatempoinen ja koukuttava. Häiritsee kuitenkin, että joka kirjassa läheisille tapahtuu jotakin. Myös tarkoitushakuinen dramaattisuus vaivaa, vaikka toisaalta juuri se pakottaa lukemaan eteenpäin.
En av dom bästa i serien och det var så spännande så jag hade svårt att lägga ner den. Jag tyckte att författarens skrivande hade förbättrats BETYDLIGT sedan förra boken. Det enda jag kunde tycka var att det var brist på människor som kunde vara mördaren, jag förstod ganska snabbt vem mördaren var då det inte fanns så många att välja på.
Skammarkrókurinn bók 37 í átakinu. Skemmtileg hugmynd en mikið er ég fegin að vera ekki tend Emmu. Þetta er að verða eins og Midsommars morðin. Stanslaust eitthvað í gangi. Mér finnst Emma sjálf aðeins skárri í þessari bók og húrra það er byrjað að fallbeygja nafnið Ínes.