What do you think?
Rate this book
Overvågningens historie: Fra sorte kabinetter til digital masseovervågning
Magthaverne har gennem historien overvåget folk for at opsnappe eventuelle farer for at miste magten. Teknologi og metoder har dog ændret sig.
302 pages, Hardcover
Published January 1, 2020
8 people are currently reading
52 people want to read
Ratings & Reviews
Friends & Following
Create a free account to discover what your friends think of this book!
Community Reviews
Displaying 1 - 8 of 8 reviews
June 5, 2024
Märkligt tråkig trots spännande ämne. Framför allt redovisande, analyser av övervakningens betydelse - och balansen mellan integritet och säkerhet - saknas. Väldigt lite utrymme ägnas åt det digitala och moderna, trots titeln. Även IB och andra kända svenska skandaler berörs extremt kortfattat - författaren verkar förutsätta att läsaren redan har god koll på dem.
April 11, 2023
Spännande ämne och mycket detaljerad men känns märkligt nog aldrig riktigt intressant 🤔
October 9, 2023
Very detailed (and at times a little too academic) historic look through the history of surveillance throughout time - especially with focus on the Danish/Nordic societies.
October 6, 2024
Om Andreas ger mig IG kommer jag ändra till 1 stjärna
April 9, 2025
Ämnet är intressant i sig men boken är skriven så ofantligt tråkigt...
December 1, 2023
Ett gediget arbete med en omfattande redogörelse över övervakningens historia. Det började mer eller mindre med utbredd övervakning efter medeltiden med takt av Gutenbergs boktryckarkonst. Initialt hade man i många länder brevöppnare som öppnade allmänhetens brev genom att ta upp sigillet, men diskret och under tystnad. Massövervakningen tillkom dock senare, först vid Första världskriget.
När telegraferna kom, kom även övervakningen dit. Polis, stat och myndigheter kunde lyssna på medborgarna med tämligen lätta medel eftersom linjen var öppen. På slutet av 1800-talet grundades många telegrafföretag, som finns kvar än idag.
I Nazityskland var övervakningen viktig för staten. Det var en avgörande roll i vägen mot makten. Barriärerna mellan stat och privatpersoner upphörde totalt. Fuhrern var överallt, framförallt med hjälp av polis och säkerhetspolis (Gestapo, SS, SA). Spioner åt Hitlers räkning gick runt i städerna. Som helhet blev brev öppnade, telefoner avlyssnade, och människor angivna. Ingen gick säker. Därför kunde man inte med säkerhet prata eller tycka vad som helst, oavsett om det var vid middagsbordet, med grannen, på jobbet, eller i baren. Detta skapade en rädsla hos det tyska folket, vilket Hitler ville skulle hända.
Under Kalla kriget var övervakningen en viktig kugge både hos Sovjet och hos USA. Man avlyssnade respektive befolkning och varandra. Oliktänkande kunde dödas.
GC&CS var en topphemlig organisation. Man samlade trettio akademiker och bildade en militär underrättelse. Till skillnad från den reguljära militären arbetade GC&CS under radarn, bar kläder som Tweedkostym och stickade cardigans, och hade kvinnor som del av truppen. Alla i gruppen var intellektuella problemlösare. Deras jobb var att lösa problem och pussel osv.
Det är nu ett faktum att media, makthavare och politiker anspelar desto mer på känslor snarare än fakta. Man smutskastar olika personer för att vinna väljarnas och tittarnas förtroende. Det hela handlar om att emotionellt övertyga någon. Exempel på detta är valet i USA 2016.
"Övervakningens historia belyser dilemman som uppstår där statens säkerhet ska vägas mot demokratiska principer och rättigheter.". Makthavare utnyttjar ofta kriser för att införa mer övervakningen. Syftet är att lösa situationen, men problemet är att vid varje sådant beslut undermineras det fria demokratiska samhället lite åt gången. Man ska inte luras av politiker. Övervakning är inte ett måste.
När telegraferna kom, kom även övervakningen dit. Polis, stat och myndigheter kunde lyssna på medborgarna med tämligen lätta medel eftersom linjen var öppen. På slutet av 1800-talet grundades många telegrafföretag, som finns kvar än idag.
I Nazityskland var övervakningen viktig för staten. Det var en avgörande roll i vägen mot makten. Barriärerna mellan stat och privatpersoner upphörde totalt. Fuhrern var överallt, framförallt med hjälp av polis och säkerhetspolis (Gestapo, SS, SA). Spioner åt Hitlers räkning gick runt i städerna. Som helhet blev brev öppnade, telefoner avlyssnade, och människor angivna. Ingen gick säker. Därför kunde man inte med säkerhet prata eller tycka vad som helst, oavsett om det var vid middagsbordet, med grannen, på jobbet, eller i baren. Detta skapade en rädsla hos det tyska folket, vilket Hitler ville skulle hända.
Under Kalla kriget var övervakningen en viktig kugge både hos Sovjet och hos USA. Man avlyssnade respektive befolkning och varandra. Oliktänkande kunde dödas.
GC&CS var en topphemlig organisation. Man samlade trettio akademiker och bildade en militär underrättelse. Till skillnad från den reguljära militären arbetade GC&CS under radarn, bar kläder som Tweedkostym och stickade cardigans, och hade kvinnor som del av truppen. Alla i gruppen var intellektuella problemlösare. Deras jobb var att lösa problem och pussel osv.
Det är nu ett faktum att media, makthavare och politiker anspelar desto mer på känslor snarare än fakta. Man smutskastar olika personer för att vinna väljarnas och tittarnas förtroende. Det hela handlar om att emotionellt övertyga någon. Exempel på detta är valet i USA 2016.
"Övervakningens historia belyser dilemman som uppstår där statens säkerhet ska vägas mot demokratiska principer och rättigheter.". Makthavare utnyttjar ofta kriser för att införa mer övervakningen. Syftet är att lösa situationen, men problemet är att vid varje sådant beslut undermineras det fria demokratiska samhället lite åt gången. Man ska inte luras av politiker. Övervakning är inte ett måste.
May 26, 2022
Denne lille perle er lige bogen for dig, hvis du skal have genopfrisket din overvågningshistorie - og ikke gider at læse Shoshana Zuboffs moppedreng af en bog (jeg kan godt anbefale den).
Marklund giver et grundigt oprids af overvågningens historie. Man kan mærke, at han har arbejdet med emnet professionelt (Enigma-museet), og jeg var godt "underholdt" og blev rent faktisk klogere.
Bogen er ikke en kritisk gennemgang som sådan; der er andre og bedre værker, som giver mere tæsk for pengene, men mindre kan også gøre det.
Marklund giver et grundigt oprids af overvågningens historie. Man kan mærke, at han har arbejdet med emnet professionelt (Enigma-museet), og jeg var godt "underholdt" og blev rent faktisk klogere.
Bogen er ikke en kritisk gennemgang som sådan; der er andre og bedre værker, som giver mere tæsk for pengene, men mindre kan også gøre det.
Displaying 1 - 8 of 8 reviews