What do you think?
Rate this book
Drunkna tyst
Sedan Jannica steg av bussen vid stora vägen sent en fredagskväll i början av sommarlovet har ingen sett henne. Den enda som vet vad som verkligen hände är Minna, Jannicas lillasyster. Men sanningen är farlig.
I byn på den uppländska landsbygden hanterar alla sorgen, saknaden och skulden på sitt eget sätt, och om natten sker skamliga ting. Samtidigt gror misstänksamheten – mellan de som minns och de som absolut inte minns, mellan de som saknar så att de håller på att gå sönder och de som tiger som muren.
För alla kände Jannica. Och alla har en hemlighet.
I byn på den uppländska landsbygden hanterar alla sorgen, saknaden och skulden på sitt eget sätt, och om natten sker skamliga ting. Samtidigt gror misstänksamheten – mellan de som minns och de som absolut inte minns, mellan de som saknar så att de håller på att gå sönder och de som tiger som muren.
För alla kände Jannica. Och alla har en hemlighet.
- GenresAudiobook
413 pages, Hardcover
Published January 19, 2021
Ratings & Reviews
Friends & Following
Create a free account to discover what your friends think of this book!
Community Reviews
Displaying 1 - 16 of 16 reviews
February 28, 2021
Leijons ambitiösa debut börjar riktigt bra. Jag gillar småbygdsskildringar där människor lever som under en glaskupa. De går i samma klass som barn och bor sedan grannar som vuxna. Det här verkar vara ett skickligt romanbygge, tänker jag inledningsvis. Vi bli inkastade in media res, någon är försvunnen. Pusselbitarna får vi en efter en. Bra språk och gestaltning.
Efter ungefär 100 sidor börjar jag ana oråd. Det blir nog svårt att få ihop alla trådar utan att det blir för överdrivet, tänker jag. Det är väldigt många karaktärer, stor del av dem lider misär. Tankarna går till trilogin om Jana Kippo. Men till skillnad från i Smirnoffs mästerverk får jag inte riktigt grepp om karaktärerna i Drunkna tyst. Det saknas nästan helt beskrivningar av hur de ser ut. Det brukar jag uppskatta men här är det faktiskt något jag saknar. Kanske beror det på att de är så många och det kräver koncentration att hålla isär dem. Jag upplever dem som regisserade för att passa i narrativet, istället för det önskvärda tvärtom. Jag kommer inte in i känslan av att vara med i berättelsen utan upplever hela tiden att jag läser en påhittad bok.
Den tappar fart i mitten och mitt intresse falnar (vilket brukar ske när jag läser spänningsromaner). Och sen rasslar det på alltför hastigt i slutet. Jag tror den hade tjänat på att kortas ner. Författaren har en försmak för ordet vimsa. Och jag måste säga att det här romanbygget är en aning vimsigt, eller snarare spretigt. Berättarperspektivet varierar mellan ett all-vetande och ett jag perspektiv. Det blir otydligt och lite krystat eftersom temat går ut på att ta reda på vad som faktiskt hänt med den försvunna.
Jag tycker ändå att det här är en ganska bra debut, framförallt delen om mänskliga relationer tycker jag att författaren behärskar väl. Jag läser gärna något mer av Åsa Leijon.
Efter ungefär 100 sidor börjar jag ana oråd. Det blir nog svårt att få ihop alla trådar utan att det blir för överdrivet, tänker jag. Det är väldigt många karaktärer, stor del av dem lider misär. Tankarna går till trilogin om Jana Kippo. Men till skillnad från i Smirnoffs mästerverk får jag inte riktigt grepp om karaktärerna i Drunkna tyst. Det saknas nästan helt beskrivningar av hur de ser ut. Det brukar jag uppskatta men här är det faktiskt något jag saknar. Kanske beror det på att de är så många och det kräver koncentration att hålla isär dem. Jag upplever dem som regisserade för att passa i narrativet, istället för det önskvärda tvärtom. Jag kommer inte in i känslan av att vara med i berättelsen utan upplever hela tiden att jag läser en påhittad bok.
Den tappar fart i mitten och mitt intresse falnar (vilket brukar ske när jag läser spänningsromaner). Och sen rasslar det på alltför hastigt i slutet. Jag tror den hade tjänat på att kortas ner. Författaren har en försmak för ordet vimsa. Och jag måste säga att det här romanbygget är en aning vimsigt, eller snarare spretigt. Berättarperspektivet varierar mellan ett all-vetande och ett jag perspektiv. Det blir otydligt och lite krystat eftersom temat går ut på att ta reda på vad som faktiskt hänt med den försvunna.
Jag tycker ändå att det här är en ganska bra debut, framförallt delen om mänskliga relationer tycker jag att författaren behärskar väl. Jag läser gärna något mer av Åsa Leijon.
May 20, 2021
En bra och fängslande historia om stark systerkärlek och vad som händer i en familj när en älskad anhörig försvinner. Det här är en stark debut som fångade mig och som inte gick att sluta lyssna på.
Det är 80-tal på den uppländska landsbygden och i centrum för berättelsen står 12-åriga Minna. Hennes 16-åriga storasyster Jannica är hon spårlöst försvunnen sedan ett år tillbaka. Minna för hela tiden inre dialoger med sin storasyster. Hon är den enda som vet vad som verkligen hände och har inte givit upp hoppet om att få återse Jannica. Snart förstår vi att hon har sett och hört mer än någon vuxen förstår. Och ingen frågar henne, hon blir osynlig. Minna är en iakttagare, en ensam tjej som blir bortglömd i all sorg som finns runt omkring henne.
Familj, vänner, skolkamrater och grannar hade alla hade en relation till Jannike och en bild av vem hon var. Det spekuleras i vad som kan ha hänt henne. I det lilla samhället finns också en mörk hemlighet, som ingen talar om. Grannarna bär på sina egna sorger och bakom stängda dörrar pågår det saker som hålls väld dolda. Vi får komma närmare några av familjerna och de har alla olika bilder av verkligheten och vad som var verkligt.
Det här är en imponerande debut med ett väldigt vackert språk. Jag älskar hur varje kapitel var så fint döpt och det märks att författaren lagt tid på detaljerna. Boken utspelar sig på 80-talet och det blir många igenkänningar när man själv vuxit upp då. Framförallt är det porträttet av den starka syskonkärleken som berör. Det gör även några av grannarnas berättelser. Det är tydligt att det inte finns en enkel sanning och att människor är komplexa.
Även om Anja Lundqvist läser ljudboken väldigt bra så ångrar jag nästan att jag inte läste den inbundna boken, dels för att kunna njuta mer av språket och dels för att jag hade lite svårt att hålla reda på persongalleriet när jag lyssande.
Det är 80-tal på den uppländska landsbygden och i centrum för berättelsen står 12-åriga Minna. Hennes 16-åriga storasyster Jannica är hon spårlöst försvunnen sedan ett år tillbaka. Minna för hela tiden inre dialoger med sin storasyster. Hon är den enda som vet vad som verkligen hände och har inte givit upp hoppet om att få återse Jannica. Snart förstår vi att hon har sett och hört mer än någon vuxen förstår. Och ingen frågar henne, hon blir osynlig. Minna är en iakttagare, en ensam tjej som blir bortglömd i all sorg som finns runt omkring henne.
Familj, vänner, skolkamrater och grannar hade alla hade en relation till Jannike och en bild av vem hon var. Det spekuleras i vad som kan ha hänt henne. I det lilla samhället finns också en mörk hemlighet, som ingen talar om. Grannarna bär på sina egna sorger och bakom stängda dörrar pågår det saker som hålls väld dolda. Vi får komma närmare några av familjerna och de har alla olika bilder av verkligheten och vad som var verkligt.
Det här är en imponerande debut med ett väldigt vackert språk. Jag älskar hur varje kapitel var så fint döpt och det märks att författaren lagt tid på detaljerna. Boken utspelar sig på 80-talet och det blir många igenkänningar när man själv vuxit upp då. Framförallt är det porträttet av den starka syskonkärleken som berör. Det gör även några av grannarnas berättelser. Det är tydligt att det inte finns en enkel sanning och att människor är komplexa.
Även om Anja Lundqvist läser ljudboken väldigt bra så ångrar jag nästan att jag inte läste den inbundna boken, dels för att kunna njuta mer av språket och dels för att jag hade lite svårt att hålla reda på persongalleriet när jag lyssande.
March 14, 2021
En berättelse om en försvunnen tonåring och ett litet samhälle, framförd genom många av byns människor men allra mest av Minna, Jannicas lillasyster. Jag gillar berättelsen om det lilla samhället där alla känner alla men där många bär på hemligheter och tycker att Drunkna tyst språkligt sett håller. Samtidigt ligger de många och de rätt hemska hemligheterna och det insiktsfulla språket berättelsen i fatet – för många har det lite för jobbigt. Minnas jagberättade stycken är fina, men samtidigt tappar de i trovärdighet eftersom hon känns för insiktfull för sin ålder. En bitvis spännande och fascinerande berättelse som inte nådde riktigt ända fram.
February 7, 2021
Oerhört rikt och vackert språk. Spännande att följa olika karaktärers perspektiv. Mycket smart upplagd berättelse. Jag levde mig verkligen in i karaktärernas känslor och relationer. Ville veta mer. Jag fick tydliga bilder av miljön, husen och människorna. Boken gav mig samma känsla som när jag tittar på den brittiska serien Broadchurch, fast vi får följa utvecklingen helt från invånarnas perspektiv istället för polisens. Rekommenderar verkligen boken.
March 3, 2022
Vilken historia! Imponerande att få ihop en bok med så många karaktärers perspektiv och ändå göra det möjligt för läsaren att hänga med. En bok med mycket gestaltningar kombinerat med reflektion. En spännande historia med en känsla av ovisshet blandat med nyfikenhet. Den perfekta kombon för fortsatt läsning. Boken berör mörker men inte så pass tungt att det blir ohanterbart att läsa. Ett lagom djup som lyfts upp av innehållets olika händelser. Åsa har skapat en enastående debutroman. Jag hoppas hon är riktigt stolt.
September 16, 2021
Min stora förebild till att bli svensklärare har debuterat som författare och bara det är värt en stjärna i sig!
June 3, 2022
4.5!
April 6, 2021
2,5* På pappret är det här en bok som jag borde gilla och inledningsvis är jag hoppfull. Det finns en suggestiv närvaro, författaren har en hög ambitionsnivå, är duktig på att fånga ödesmättade detaljer och mellanmänskliga relationer och hon skildrar fint Minnas saknad efter sin syster. Sedan blir perspektiven fler och fler och fler - många gäckande män och många försmådda kvinnor. Jag har svårt att hålla dem isär och känner inte att jag riktigt kommer underfund med någon av dem. Tyvärr har jag också svårt att visualisera platsen och tiden; det blir inte helt trovärdigt och särskilt motellspåret känns lånat från en annan slags mytologi. Tror att boken hade tjänat på färre karaktärer och ett tydligare panorama, men ändå en intressant debut.
December 12, 2021
Egentligen två och en halv stjärna. Storyn är bra. Vi får följa den lite udda tjejen Minna vars storasyster försvunnit. Tiden är 1980-tal. Platsen är den uppländska landsbygden. Minna söker, letar och vet mycket om vad som hänt. Hon känner också till mer om sina grannar än vad de tror. Minna smyger runt, spanar och spejar och ibland känns det som att hon lever i en drömvärld. Att det inte blir fler stjärnor beror på att beskrivningen svävar ut för mycket. Det känns som att man lätt skulle kunna ta bort åtminstone en tredjedel. Ett och annat språkfel hittar jag också.
March 28, 2022
❥ DNF
Jag hann inte så långt in i boken innan jag kände att det var lite för mycket av allt. För detaljerat, för målande, för mystiskt, för levande, för obehaglig. Till en början sögs jag in i allt detta men sen tog det liksom över hela berättelsen och jag kände mig mest förvirrad och trögtänkt medan jag läste, fick inget flyt alls. Jag orkade tyvärr inte fortsätta.
Jag hann inte så långt in i boken innan jag kände att det var lite för mycket av allt. För detaljerat, för målande, för mystiskt, för levande, för obehaglig. Till en början sögs jag in i allt detta men sen tog det liksom över hela berättelsen och jag kände mig mest förvirrad och trögtänkt medan jag läste, fick inget flyt alls. Jag orkade tyvärr inte fortsätta.
April 20, 2021
Intimt, vackert och fruktansvärt. Mänskligt. Långsam och jämn takt i början som efterhand trappas upp och vänder och vrider på allt. Sista stycket är för övrigt mästerligt och kommer sitta kvar i mig länge!
February 4, 2021
Betyg 3.5
March 4, 2024
Relativt långsam och stundtals osammanhängande berättelse. Jag har svårt att veta vad jag egentligen tycker. Rätt medelmåttig, men fint skriven. Bra språk.
June 17, 2024
Typ den första boken jag lånade från biblioteket i ett försök att tycka om läsning. Minns inte så mycket av storyn (vilket jag tycker säger en del av vilket icke-avtryck den gjorde) förutom att jag tyckte plotten var genomskådlig från första början. Segläst, svår att komma in i och inte så mycket som hände från start till plot.
June 3, 2021
När jag läste bokens recensioner var omdömet - likt flera här - att Åsa broderar ut för mycket och att en redaktör med mer bläck i rödpennan hade behövts. Jag håller inte med. Jag gillade språket, det är väldigt vackert och jag tyckte det var behagligt att i ganska makligt takt följa de olika karaktärerna i boken. Det jag kan hålla med om är att slutet känns lite hastigt hopslängt men i övrigt var det en angenäm läsupplevelse tyckte jag. Kan varmt rekommendera för hängmattan i sommar.
Displaying 1 - 16 of 16 reviews