Lowkey

by Melody Farshin

Hysteriskt rolig, språkligt glädjepiller, djupt sorglig, en exakt känsla för uttryck och stämning - det är några av lovorden som haglade över Melody Farshins debutroman Mizeria. Nu kommer den fristående tvåan.

I Lowkey får vi följa tvillingarna Ali och Aicha, var och en med sin mizeria, i den alltför sällan representerade vardagen i miljonprogrammen. Vi får möta familjen och vännerna och kliva rakt in i förväntningar, dagligt grubbel och de djupaste tankarna som uppstår när ingen annan hör.

Hur förändrar man bilden av sig själv när alla på förhand tycks ha bestämt sig för vem – och vad – man är? Melody Farshin väjer inte för svåra frågor när hon med exakt gehör skildrar en grupp unga som alltför sällan får känna igen sig i den svenska skönlitteraturen.

Genres: Young Adult, Swedish Literature, Sweden, Contemporary

160 pages, Unknown Binding

First published January 11, 2021

About the author

Melody Farshin, född 10 augusti 1988, är en svensk ståupp-komiker och skribent och uppväxt i Husby i Stockholm.
Farshin är verksam som debattör och krönikör i olika tidningar och 2018 debuterade hon som författare med ungdomsromanen Mizeria. Boken handlar om ett tvillingpar i gymnasieåldern, Aicha och Ali, som bor i en miljonprogramsförort. 2021 kom uppföljaren Lowkey. 2020 gavs Mizeria som teater på Kulturhuset Stadsteaterns Husbyfilial. Regin gjordes av Astrid Kakuli och skådespelare var Maria Nohra och Amed Berhan. 2021 var Melody Farshin en av mottagarna av Natur & Kulturs särskilda stipendium för att hon "har ett intensivt, vildsint och brännande språk som får unga att läsa sina första romaner."

Reviews

[Astrid · Rating 3 out of 5]

Tyvärr mycket segare än föregångaren, den bromsade in rejält och tappade mycket av den humor som fick Mizeria att skina. Förstår att Farshin vill gestalta båda tvillingarnas depressiva sinnesstämning, men jag hade önskat att hon trodde på sin förmåga att göra det utan att skrapa bort färgen från sidorna. Berättelsen är fortfarande gripande, absolut, och jag är fortfarande spänd på vilken riktning den ska ta i sista delen. Hoppas på ett uppsving!

[Sanna B · Rating 4 out of 5]

Fortsättningen på Mizeria. Också bra skrivet, med varm humor om förortslivets vara och inte vara.
Sorglig och komisk växelvis, väldigt träffsäker. Läs!

[Catherine N · Rating 4 out of 5]

Läsning som är rolig men också mörk och sorglig. Skriven med fiktiva händelser men skulle kunna vara verkliga händelser, tyvärr.

Om tonårsliv i förorten, ung depression, psykisk ohälsa och hur gängkriminalitet påverkat alla runtomkring.
Jag läste klart denna igår och idag börjar jag på sista boken i serien!

Bra uppföljare som lämnar med en cliffhanger.

[Felicia Mansikka Lenz · Rating 5 out of 5]

Råkade läsa den här (bok 2) innan Mizeria (1an) så hade lite svårt att hänga med eftersom den förutsätter att man läst Mizeria, men jag tyckte ändå verkligen om den.

Lowkey är en lättläst och realistisk samhällsskildring som vänder sig till kids i gymnasieåldern men ändå funkar för vuxna. Den har korta kapitel, använder ett språk med snabba formuleringar och mycket slang. Den är rolig, sorglig och fin och Melody Farshin lyckas ta upp riktigt tunga ämnen, som t.ex. gängvåld och utanförskap, utan att göra det för sorgligt.
Mitt enda minus är att det är många karaktärer att hålla reda på men tror det blir lättare om man börjar med bok 1.

[Melina Roy · Rating 3 out of 5]

Helt okej. Nådde inte alls upp till föregångaren tyvärr men det var nice att få svar på några frågor. Gissar att det kommer en trea baserat på slutet men lär inte lyssna tbh

[KSena · Rating 4 out of 5]

Second book by Melody Farshin read!

First off, I have to say… I love the audiobook version of this! It’s quite short, yes, but the way Melody Farshin is reading this is freaking glorious! I love it! It’s quite clear that she’s grown up in the troubled areas herself since she speaks the dialect that is so special in areas where there are refugees and immigrants from all over the world living, and sadly… crime is a daily thing. That dialect has a special melody to it (no pun intended) and it’s so calming to hear Melody Farshin reading her own words, since the entire story is written in this dialect. So, just with the first one, it takes just a bit before my ears get used to the melody, but then I just enjoy it.

The story in itself is also quite good! The life of the twins Ali and Aisha goes from complication to complication. At least the cliffhanger from the first book got resolved. Ali did not go to prison for shooting his best friend Osman. Cops figured out he was just a scared kid who ran away out of panic not because he was guilty. Good!

But something is fishy about Aisha’s love interest Nano, who was close to Osman as well. I wonder if it is good fishy or bad fishy. Either way it’s starting to stink.

I like how Melody Farshin is making it more clear in this one which one is talking in what chapter. You know? In one chapter we hear Ali’s voice. In another Aishas. In a third their mother. And so on. In this book it’s made even more clear to me who I’m following, you know? So that lifted the book somewhat.

I also like how it’s made extremely clear that even though the whole story takes place in Sweden, it’s like we’re in another country, with its own rules, society and culture. It’s quite weird to me, who comes from a very very swedish family. But also very educational. I learn much, while also being quite engaged in the story!

And it is a very good story! In the undercurrent runs the mystery of who exactly shot Osman and why. Everyone knows who gave the order to, the big crime boss Big Show, but the why is still unclear, and who held the gun is quite unclear too. And the cops, bless them, have no idea of how the rules, society and culture works in the area and hence miss clues. I wonder if that’s true in real life as well? Probably.

I also find it interesting how the book points out that even though many many of all the immigrants and refugees WANT to be a bigger part of regular swedish society… they’re not given a chance to. Because racism, honestly. As soon as the colour of their skin shows or that they have a name that isn't classical swedish, they won’t get a chance, even if they HAVE done great in (swedish) school with perfect grades and high education.

Again, very educational for me who keeps trying to encourage the teens at the school where I work. Is it hopeless? Of course not. But those who do make it despite their origin, name and colour of their skin do have to work twice as hard. And that just sucks.

Alright. I’ll stop now. I’ll just end with saying read these. They are short and quick to read, but do pack a punch!


https://en.wikipedia.org/wiki/Rinkeby...

[Jennopenny]

Lyssnade på denna på väg till och från Husby. Melody läser den själv vilket jag tycker gör upplevelsen starkare.
I början blev jag smått irriterad att det var så många upprepningar från första bok Mizeria men efter ett tag var vi på banan igen. Det blir mer om Ashia och Ali. Deras familj, vad som händer i deras ord (som aldrig nämns vid namn) och allt runt omkring.
Tycker Melody har gjort ett otroligt starkt jobb med denna bok och den är bra men i och med att jag var mind blown av Mizeria, både boken och teatern som visas på Kulturhuset Stadsteatern så levde Lowkey inte upp till min egna hype. Kommer självklart utan att tveka läsa mer av Melody. Säkert väldigt snart då 100k nyligen släpptes.
Rekommenderar varmt!

[Gemma At The Library · Rating 2 out of 5]

I don't know... Jag var super taggad på att läsa den här uppföljaren, men jag kände som att författaren hade för många bollar i luften.

Så många trådar som påbörjades men inte följdes upp, så många intressanta tema som snuddades vid, men inte togs upp 100%, t.ex. dubbla standard och ojämställdhet i uppfostran mellan Ali och Aisha.

Jag ger en chans till sista delen bara för att jag vill veta hur det slutar, men känner mig ganska besviken på den här serien just nu.

[Kirsikka71 · Rating 4 out of 5]

Bra, håller som uppföljare och lämnar på en cliffhanger.

[Lidköpings Stadsbibliotek · Rating 4 out of 5]

Bra bok, rekommenderar till de ungdomar som gillar att läsa om förorten osv.

[Hanna · Rating 4 out of 5]

3.5 stars.

[silff · Rating 5 out of 5]

Not this book but: Lowkey leiiii403

[Greth · Rating 4 out of 5]

Bättre än den första!

[Xaardhusu Skibidi · Rating 4 out of 5]

Att läsa om det som hände både Ali och hans mamma har fortfarande svårt att komma över. Hans ptsd är sjuk och känns verklig, i och med hur nära de (Ali och Osman) var. Att hans mamma blir utfryst från denna ”flock av mammor” gör ont. Istället för att stötta henne när hennes son är misstänkt för ett mord på en av hans närmsta vänner så kastar man ut henne som skräp?!?! Aisha som tar hand om den resterande familjen kan man sätta sig in i. Att ens föräldrar är så förstörda att man själv (som är så ung) behöver agera vuxen och vara pelare. Hur Melody beskriver begravningen är något jag inte kan komma över. Har inte varit på så många men jag kan ändå sätta in mig i hur dystert det va där. Den här boken var otrolig.

[Mimmi Olsson · Rating 2 out of 5]

2,5 ⭐️