Det är en ljum sommarnatt år 483. Sandby borg sover. Plötsligt bryts nattens tystnad av skrik och gråt. Främmande krigare har trängt in i borgen med dragna svärd, människorna slits ur sina bäddar och dödas skoningslöst barn, unga och vuxna. Över två hundra döda lämnas där de ligger. Ingen kommer tillbaka för att begrava dem. Sanden lägger sig sakta över deras kroppar.
Drygt 1500 år senare ligger de dödas ben ännu kvar, strax under grästorven. Deras röster viskar i vinden. Vilka var de? Vem dödade dem? Och varför?
Odins eld ger ett av flera tänkbara svar. Genom den unga Jorunns ögon skildras livet på Öland under folkvandringstiden och de händelser som leder fram till massakern i Sandby borg i slutet av 400-talet e.Kr. Romanen ger liv åt ett klansamhälle där stormän upprätthåller sin makt och sin heder med hjälp av generösa gåvor till sina följesmän, liksom en hederskultur som håller både kvinnor, barn och män i ett järngrepp. I denna manliga värld av guld och våld försöker Jorunn finna sin egen plats med hjälp av oväntade krafter.
En otroligt välskriven, engagerande och spännande historisk roman som utspelar sig på Öland under sent 400-tal. Gillar både miljöerna och karaktärerna. Här råder stridigheter mellan gårdar, man tror på de nordiska gudarna, man får känna stämningen och tidsandan, det är dåtidens riter, ritualer och offer till gudarna, det är kärlek, svek och våld. Det är ett fantastisk sätt att ta del av Sveriges dåtida historia. Mycket trevlig läsning.
Odins eld är en vacker och mörk skildring av vad som kan ha legat bakom massakern på Sandby borg på Öland år 483. Här får vi följa Jorunn, dotter till stormannen på Åby, som växer upp i ett våldsamt klansamhälle där flera klaner söker hämnd mot varandra.
Språket i den här boken var otroligt vackert, nästan som poesi. Jag gillade verkligen alla naturbeskrivningar och att få en inblick i hur livet såg ut på den här tiden. Det fanns vissa inslag av magi i historien, vilket gjorde boken ännu mer intressant. Efter att ha läst boken blir jag väldigt sugen på att besöka Sandby slott och lära mig mer om Ölands historia. Om du är intresserad av historiska romaner kan jag varmt rekommendera den här boken!
Naturväsen, asagudar, ceremonier och vardagslivet i slutet av 400-talet. En spännande, intensiv och trovärdig historia, jag är fast hela vägen genom boken! Språket är så vackert och fängslande i den här boken. Jag skulle verkligen vilja åka till Öland och besöka Sandby borg!
Men alltså... Jag vet inte om det här är den första boken som författarinnan skriver, men så urbota dålig. Hade verkligen kunnat vara något men blir bara platt fall. Läs Sagan Om Valhall istället om du vill läsa en fiction om vår forntid
Jag tycker verkligen om hur boken är skriven. Det är lätt att leva sig in i berättelsen, och miljöbeskrivningarna är underbara. Det märks också att författaren verkligen har gjort sin research, och dessutom gjort den väl.
Personligen gillar jag att handlingen är lite spretig. För det mesta känns det verkligen som att man får ta del av ett verkligt historiskt skede. Huvudpersonens relationer med övriga karaktärer har substans. Det är härligt att läsa en bok som låter huvudpersonen ha unika gåvor utan att för den skull göra henne till Hjältinnan med stort H.
Det är också uppfriskande att läsa en bok som behandlar sorg som en del av "the human experience." Karaktärerna blir märkbart påverkade av sorgen efter sina avlidna familjemedlemmar och vänner.
Över lag hanterar författaren den känslomässiga sidan av karaktärerna på ett föredömligt sätt.
En annan sak som jag verkligen uppskattar är att religionen tillåts ta så stor plats i handlingen, att den blir en faktor i kampen mellan de olika stormännen på ön. Religion och makt går hand i hand.
Tyvärr är det ett par saker som sänker totalbetyget något. Vissa saker är lite stereotypa eller förutsägbara. Ofta känns det som att folket på Björnhovda är orimligt ondskefulla. Fastulvurs karaktär påminner om en Disneyskurk.
Odins eld har sina brister, men det är fortfarande en av de i särklass bästa och mest intressanta historiska romanerna som jag har läst.
Inte stor romankonst men om man vill ha en ide om hur livet kan ha format sig på Öland under Folkvandringstid så är den jättespännande. Hon har gjort sin research, många fynd och de fakta vi har är placerade i berättelsen - då kan man hoppa över torra arkeologiska artiklar och fyndrapporter!