Hur uppstod miljödebatten i Sverige? Historikern David Larsson Heidenblad har skrivit en intressant och läsvärd bok för en bredare intresserad allmänhet. Den gick att läsa med god behållning och med ett relativt engagerande språk.
Sverige har ofta setts som föregångsland på miljöområdet, där institutioner, samhällsgrupper och aktivism varit tidigt ute. Det även före amerikanska Earth Day, som först hölls år 1970, och ofta anges som startskottet för den bredare miljödebatten.
Larsson Heidenblad beskriver snarare att den svenska debatten var beroende av enskilda centralt placerade aktörer, som hade ett inflytande i skärningspunkten mellan politik, vetenskap och opinionsbildning. Professorer och journalister, snarare än gräsrötter, var debattens pådrivare. Många diskussioner och policybeslut är redan avgjorda när stora naturskyddsrörelser och miljöförbund skiftar sin inriktning från att skydda naturen till att förändra politiken och samhället. Gräsrotsengagemanget följer ur de möjligheter som har skapats i förhållandevis små kretsar.
Perspektivet i "Den Gröna Vändningen" ger en förståelse av de politiska, sociala och ekonomiska utvecklingar som följt senare. Vilka har de avgörande drivkrafterna och argumenten varit? Varför har vissa samhällsintressen prioriterats? Svaren ger en ny synvinkel på samtidshistorien.