Hon kallades hemmasittare: Om skolan, tårarna och kampen i hallen

by Nadja Yllner

En reportageberättelse av grävande journalist Nadja Yllner.

”De senaste tio åren har antalet barn som uteblir från skolan, som utvecklar ångest, depression och som börjar äta antidepressiva läkemedel ökat oroväckande mycket. Den här boken handlar om just det, och om speciellt ett av alla dessa barn – mitt eget.”

”Hon kallades hemmasittare” är en bok för alla som brottas med sitt barn i hallen på morgonen, alla som mutar, vädjar, tjatar och kämpar med att få barnet till skolan. Här ges igenkänning och råd men också en skarp samtidsanalys. Varför är det så många barn som inte längre klarar av att gå till skolan? Och vad kan vi som individer och samhället göra åt det? Men framför allt är det en drabbande personlig berättelse om hur det gick till när Lova blev – och slutade att vara – hemmasittare.

Genres: Nonfiction

244 pages, Paperback

Published March 9, 2021

Reviews

[Astrid Berglund · Rating 4 out of 5]

Tips till alla fellow lärare!!

[Johanna · Rating 5 out of 5]

Så viktig bok! För mig som är förälder till ett barn som inte vill gå till skolan kände jag igen mig i så mycket. Hur man försöker på alla sätt och vis, hur otillräcklig man känner sig och avsaknaden av att få det stöd från skolan som behövs! För mig som lärare en viktig insikt i förhållningssättet till dessa elever! Tack till Nadja och Lova för att ni delar med er av eran historia! Rekommenderas!

[Marléne Ärlemalm Dahlin · Rating 5 out of 5]

Något är fel då alltfler barn inte orkar gå till skolan. Det här är för er föräldrar som kämpat i hallen och för alla hårt arbetande pedagoger i skolvärlden. Läs den otroliga berättelsen om Lova och hennes mamma Nadja.
En rörande berättelse om år av kamp och ett barns innersta känslor för den statiska ordning som alla barn pressas in i, trots olikheter och skilda förutsättningar. Det här inte bara en berättelse som berör på djupet. Det är även en kartläggning, ett journalistiskt arbete och en lösningsorienterad väckarklocka.

[Mattias Sandström · Rating 4 out of 5]

Som icke-förälder får jag väl inte uttala mig i det specifika fallet, antyda att jag förstår eller komma med några förslag på lösningar. Är född 1973 så jag hann igenom min utbildning på den tiden det fortfarande fick finnas OBS-klasser, läraren bestämde vad som skulle ske i klassrummet och det var viktigt att göra läxan. Behållningen av boken för mig är att den ger ett vittnesmål på den oerhörda skuld som ligger på våra politiker som systematiskt sedan Göran Perssons kommunalisering av skolan förstört landets framtid genom att inte fylla behovet av en utbildad nästa generation. Sorgligt!

[Andrea · Rating 3 out of 5]

Några intressanta idéer om det svenska skolsystemet, men ack så tråkigt skriven. Historien om Lova engagerade ju inte alls, även om den ju naturligtvis är ett talande exempel, och faktainslagen var mest upprepningar (det behövs statistik). På det hela taget kändes det mer som skandaljournalistik än ett seriöst angrepp på en viktig fråga. Med tanke på Yllners bakgrund, borde jag väl inte vara förvånad.

Boken lämnar mig med en stor fråga: trots att Yllner utmålar internet och sociala media som grundorsaken till de skenande problemen de senaste tio åren, låter hon sin dotter tillbringa hemmatiden just framför datorn, det är plattan som ska trösta och lugna i skolan, och det är på nätet som dottern hittar nya (ganska suspekta) vänner. Vilken slutsats dras egentligen i frågan? Ingen, det är bara en massa prat hit och dit utan mål och mening.

Språket lämnade för övrigt mycket att önska. Korrekturläses inte böcker före tryckning längre?

En svag trea, för det viktiga ämnets skull.

[Natalie Ljungman · Rating 4 out of 5]

Lyssnade på denna. Det var en del av kurslitteraturen för en kurs i specialpedagogik. Alla ni som arbetar inom eller på något sätt har en relation till (alla) skolans värld bör läsa den här. Viktigt och aktuellt ämne.

[Karin Karlsson · Rating 4 out of 5]

Bok värd att läsa inte bara för oss som är mitt i det. Utan även för andra för vilka konceptet är nytt.
Bra balans mellan ren fakta och en faktisk historia hämtad från verkligheten.
Tummen upp.

[Philip Swärd · Rating 4 out of 5]

Jag läste den här boken som en del av kursen "Pedagogik GR (A), Att möta elever med omfattande och problematisk skolfrånvaro".

Boken är lite som en fältstudie skriven i ett skönlitterärt format. Det vill säga att det är enkelt att läsa många sidor och förstå innehållet, men det nyanseras och jämförs inte lika mycket som i traditionella studier.

Jag tycker att boken är spännande, men att det även stundtals är väldigt tungt. Verkligheten ser absolut ut som i boken, i vissa fall. Skolans engagemang varierar från ort till ort, precis som författaren uttrycker, men detta diskuteras inte förrän mot slutet. Jag förstår att författarens motiv var att återspegla hur deras verklighet sett ut, men känner också oro över att en del läsare ger upp en bit in i boken eftersom de känner att deras verklighetsuppfattning utmanas.

Boken är absolut läsvärd för föräldrar med barn som inte går i skolan. Jag tror dock att den är relativt överflödig för skolpersonal då vi hela tiden följer familjens perspektiv.

[Sofia Stiernborg · Rating 5 out of 5]

Jag har lyssnat på boken Hon kallades hemmasittare : om skolan, tårarna och kampen i hallen av Nadja Yllner. Det är en bok jag verkligen kan rekommendera till alla som har hemmasittare i sin närhet, både pedagoger och föräldrar. Tipsa gärna om den här boken till de ni vet kämpar med att få iväg sitt barn till skolan. Rektorn på min skola har beställt tre ex av boken så att även mina kollegor får en chans att läsa boken. Det är vanligare än man tror med hemmasittare. Boken gavs ut i mars och är väldigt aktuell. Nadja berättar i boken hur hennes dotter Lova redan i tredje klass blev hemmasittare och den många år långa kampen för att få henne tillbaka i en vanlig skolklass igen.

”De senaste tio åren har antalet barn som uteblir från skolan, som utvecklar ångest, depression och som börjar äta antidepressiva läkemedel ökat oroväckande mycket. Den här boken handlar om just det, och om speciellt ett av alla dessa barn – mitt eget.”
”Hon kallades hemmasittare” är en bok för alla som brottas med sitt barn i hallen på morgonen, alla som mutar, vädjar, tjatar och kämpar med att få barnet till skolan. Här ges igenkänning och råd men också en skarp samtidsanalys. Varför är det så många barn som inte längre klarar av att gå till skolan? Och vad kan vi som individer och samhället göra åt det? Men framför allt är det en drabbande personlig berättelse om hur det gick till när Lova blev – och slutade att vara – hemmasittare.

[Bella · Rating 5 out of 5]

En bok som alla som kommer i kontakt med barn i någon kapacitet borde läsa. Var själv hemmasittare i tonåren pga ångest och socialfobi som också ledde till en depressiv episod och okunskapen hos skolan/bup osv var chockerande. Med tanke på hur många barn som faktiskt hamnar i Lovas och min situation borde resurserna vara mycket fler och insatta mycket tidigare hos såväl skola som bup och försäkringskassan. Boken har inte svaren på alla frågor men det är viktigt att vi fortsätter diskutera ämnet och leta efter lösningar.

[Karin · Rating 5 out of 5]

Den här boken borde all personal inom skolan och alla politiker, som på något sätt har med skolan att göra, läsa. Den borde också ges som boktips till alla föräldrar som har barn med problematisk skolfrånvaro… och till alla föräldrar som inte förstår hur folk kan låta sina ungar vara hemma.

Det är också en väckarklocka. Varför ökar antalet barn som inte klarar av att gå till skolan och varför kryper det ner i åldrarna?

[Elisabet · Rating 4 out of 5]

Bra och nyanserat om viktigt ämne. Det är svårt att bedöma vilken roll som en av författarens förslag till förklaring - digitalisering och för mycket skärmtid - spelar men kraven på att samhället måste ha bättre koll på denna grupp och systematisera kunskap kring vad som funkar och inte är det bara att instämma i.

[GATSNEVAR · Rating 2 out of 5]

Intressant berättelse och skrämmande utveckling. Boken tar inte lång stund att läsa, vilket var tur för den är inte särskilt välskriven. Författaren är självkritisk, men bara to a point, fattas ännu en viss självinsikt. En syn på status och prestation som jag upplever problematisk. Språkligt och innehållsmässigt märks det vad författaren har för bakgrund.

[Toini · Rating 4 out of 5]

Jag rekommenderar alla som jobbar i skolan eller som har egna barn som kämpar att läsa den här boken. Påläst och med egen erfarenhet skriver journalisten Nadja Yllner om ett viktigt och angeläget problem och om vad vi kan göra för att hjälpa.

[Melissa Quach · Rating 4 out of 5]

Intressant bok och om hur skola, föräldrar och elev vill och försöker få saker att fungera men att det ändå är så svårt.

Lyfter fram viktiga perspektiv och om hur verkligheten kan se ut. Det finns inte alltid enkla svar eller effektiva lösningar.

[Stina Nyström · Rating 5 out of 5]

Ger en inblick i vårdnadshavaren perspektiv när ett barn inte förmår delta i skolverksamhet, varvat med fakta och intervjuer med yrkesverksamma personer. En mycket välskriven bok med ett viktigt innehåll. Boken borde ingå i lärarutbildningens obligatoriska kurslitteratur.

[Mirella Hetekivi · Rating 5 out of 5]

Tack för din röst, för era röster, för våra röster. Tack för det superviktigta samhällsbidraget.

[Helena Kvarnsell · Rating 4 out of 5]

Inspirerande

[Fiktiviteter · Rating 4 out of 5]

Läs min recension på bloggen: https://www.fiktiviteter.se/2021/06/0...

[Clas Falk · Rating 4 out of 5]

Nadja gör det lätt att ta till sig ett allvarligt och jobbigt problem. Bra avvägning mellan personligt porträtt och sammanställning av vetenskap, forskning och profession.