Ett halvår har gått sedan tumulten nere i viskornas grottsalar, då Varkjaur och hans följe gav sig av när Iza skulle krönas till väktarinna.
Sedan dess har det mest varit skola och vanligt tonårsliv för Iza. Egentligen borde hon studera boken Viskornas dal, och sätta sig in i vad uppgiften som väktarinna innebär, men det går trögt. Det är som om motivationen försvann med Varkjaur - och från honom har hon inte hört ett ord.
Men så uppstår ett nytt hot mot kristallgrottan. En hänsynslös gruventreprenör har hittat fynd i Kaulinpää och vill provborra. Med ens behöver viskorna sin väktarinna. Iza måste kalla på skrindviskorna - och Varkjaur ...
Det här är en riktigt spännande och sorglig berättelse som innehåller uråldrig magi, naturväsen och ungdomlig kärlek som ger berättelsen en Twilight känsla i Norrlandsmiljö tillsammans med en dos miljöfrågor insmugna i handlingen.
Det här är en otroligt spännande och trollbindande läsupplevelse om starka känslor, mytologiska väsen, förbjuden kärlek och fängslande miljöer.
”Kristallgrottan” är verkligen en välskriven bok med ett modernt språk som är rappt, vassa, härligt halv sarkastiska och underhållande språk som känns ungdomligt. Boken har en bra kontrast mellan Izas tonårsrelationer och vardagsbestyr kombinerat med gammal folktro fylld av mystik och uråldrig magi. Kristallgrottan är verkligen en otrolig läsupplevelse från första till sista sidan. En bok som jag bara älskar och som kommer bli en kär bokhyllevärmare som kommer läsas om och om igen och framförallt tipsas om den som högläsningsbok för mellanstadiebarn som individläsning men kan även fungera i högre åldrar och för vuxna.
Bokens spännande avslut gör att jag bara måste få läsa de tredje och avslutade delarna i trilogin Viskornas dal.
Absolut bladvändare! Det är dock något som skaver. Eller är det mig det är fel på som stör mig lite på Iza? Hon kanske bara är som 14-åringar ska vara och det är jag som inte fattar. Men också, jag vill veta MER om själva viskorna och deras magi. Ge mig mer skog, grottor och kristaller. Boken vill kanske en aning för mycket? Fantasy, kärlek, vänskap, död, protest mot gruvdrift… jag får inte riktigt ihop det.
Så spännande fortsättning på Väktarinnan. Uppskattar så att det finns böcker om Tornedalen för barn häruppe och även för att ge barn i resten av världen en chans att upptäcka magin med Tornedalen. Gillar även att även teman vänskap och kärlek behandlas, berättelsen blir bättre och man lär känna karaktärerna bättre. Längtar tills del tre.