What do you think?
Rate this book
Väderfenomen
Kysjtym är ett litet samhälle i södra Uralbergen, okänt för de allra flesta. Men det skulle kunna fogas till en rad namn på platser som vi alltför väl känner till: Tjernobyl, Fukushima. Inte långt därifrån ligger Majak, den topphemliga anläggning som på femtiotalet var den sovjetiska atombombens vagga.
Igor växer upp i Kysjtym under Sovjettiden. En händelse i barndomen får avgörande betydelse för hur hans liv ska komma att utspela sig – han blir vittne till en väns oförklarliga död, men saken tystas ner. Under sin uppväxt med mormor, mamma och syster, vidare till studier, upptäckten av punken och den första förälskelsen har han en ständig känsla av att det är något i själva marken som förgiftar människors tankar och kroppar.
Vad är det som har drabbat hans stad? Det kommer att dröja ytterligare en generation innan förhållandena börjar klarna. Den unga Ksenia blir miljöaktivist i ett annat Ryssland, som visserligen erkänt vad som hände 1957, men som ändå lever i förnekelse. Väderfenomen är en rik roman om familj, kärlek och vänskap: om liv som utspelar sig mitt i en nedtystad katastrof och om kampen för sanningen.
Anna Fock tilldelades för sin debutroman Absolut noll (2013) Borås Tidnings debutantpris och Katapultpriset. 2016 kom Cirkus Smuts. Fock har mutat in ett eget område i den samtida prosan; hon skriver om liv i utkanten och återvänder med sin tredje roman till debutbokens ryska miljöer.
Igor växer upp i Kysjtym under Sovjettiden. En händelse i barndomen får avgörande betydelse för hur hans liv ska komma att utspela sig – han blir vittne till en väns oförklarliga död, men saken tystas ner. Under sin uppväxt med mormor, mamma och syster, vidare till studier, upptäckten av punken och den första förälskelsen har han en ständig känsla av att det är något i själva marken som förgiftar människors tankar och kroppar.
Vad är det som har drabbat hans stad? Det kommer att dröja ytterligare en generation innan förhållandena börjar klarna. Den unga Ksenia blir miljöaktivist i ett annat Ryssland, som visserligen erkänt vad som hände 1957, men som ändå lever i förnekelse. Väderfenomen är en rik roman om familj, kärlek och vänskap: om liv som utspelar sig mitt i en nedtystad katastrof och om kampen för sanningen.
Anna Fock tilldelades för sin debutroman Absolut noll (2013) Borås Tidnings debutantpris och Katapultpriset. 2016 kom Cirkus Smuts. Fock har mutat in ett eget område i den samtida prosan; hon skriver om liv i utkanten och återvänder med sin tredje roman till debutbokens ryska miljöer.
426 pages, Mass Market Paperback
First published January 1, 2019
Ratings & Reviews
Friends & Following
Create a free account to discover what your friends think of this book!
Community Reviews
Displaying 1 - 16 of 16 reviews
August 16, 2019
Samtidigt som jag börjar läsa den här boken börjar jodtabletterna ta slut i Ryssland. Ingen vet vad som har hänt, eftersom ryssarna inte vill berätta. Verkligheten och fiktionen samspelar.
Tyvärr lirar jag och den här fiktionen inte alls.
Jag har en känsla av att det här är en sådan bok andra kommer gilla, men som inte alls fungerade för mig (det finns rätt många sådana ;-) ). För mig är grundhistorien om Ryssland och deras kärnfysiska fulspel visserligen intressant, men jag tycker att den inte alls kommer till sin rätt i denna långsamma och långa historia - som snarare består av en rad avhuggna sidohistorier än den samhällsthriller jag hade tänkt mig; Lite otrohet, lite kärlek, universitetsliv, ett punkband, en lesbisk tonåring, våldtäkt, självmordsförsök, en liten stund på mentalsjukhus, underliga agenter, otrevliga systrar, småkriminella ungdomar, foliehattföreningar etc. etc. etc.... Och allt avslutas lika abrupt som det påbörjats.
Språket är för mig på gränsen till funktionellt, med omständliga talspråkliga meningar och syftningsfel, och berättandet haltar. Tidshoppen framåt är för långa för att jag ska hinna lära känna eller bry mig om karaktärerna, medan hoppen bakåt bara berättar sådant man som läsare redan fattat. Just den grejen, att karaktärerna verkar förstå så fruktansvärt lite - eller snarare; bry sig så lite om att förstå så viktiga saker, sänker trovärdigheten. Ja, jag vet att ryssarna manipulerar sitt folk, men här framstår de mest som lågbegåvade (vilket i och för sig skulle kunna förklaras av strålningen de utsätts för, men det görs aldrig eftersom den inte tas på allvar eller förklaras vidare).
Att det är Ryssland vi befinner oss i tydliggörs främst genom ryska namn på karaktärer och obehagliga maträtter (jag är kräsen och vegetarian), vilket känns lite väl enkelt.
Men som sagt, det känns som att "folk" kommer att gilla den här boken. (Själv gillade jag "Elefantens fot" på samma tema.)
Tyvärr lirar jag och den här fiktionen inte alls.
Jag har en känsla av att det här är en sådan bok andra kommer gilla, men som inte alls fungerade för mig (det finns rätt många sådana ;-) ). För mig är grundhistorien om Ryssland och deras kärnfysiska fulspel visserligen intressant, men jag tycker att den inte alls kommer till sin rätt i denna långsamma och långa historia - som snarare består av en rad avhuggna sidohistorier än den samhällsthriller jag hade tänkt mig; Lite otrohet, lite kärlek, universitetsliv, ett punkband, en lesbisk tonåring, våldtäkt, självmordsförsök, en liten stund på mentalsjukhus, underliga agenter, otrevliga systrar, småkriminella ungdomar, foliehattföreningar etc. etc. etc.... Och allt avslutas lika abrupt som det påbörjats.
Språket är för mig på gränsen till funktionellt, med omständliga talspråkliga meningar och syftningsfel, och berättandet haltar. Tidshoppen framåt är för långa för att jag ska hinna lära känna eller bry mig om karaktärerna, medan hoppen bakåt bara berättar sådant man som läsare redan fattat. Just den grejen, att karaktärerna verkar förstå så fruktansvärt lite - eller snarare; bry sig så lite om att förstå så viktiga saker, sänker trovärdigheten. Ja, jag vet att ryssarna manipulerar sitt folk, men här framstår de mest som lågbegåvade (vilket i och för sig skulle kunna förklaras av strålningen de utsätts för, men det görs aldrig eftersom den inte tas på allvar eller förklaras vidare).
Att det är Ryssland vi befinner oss i tydliggörs främst genom ryska namn på karaktärer och obehagliga maträtter (jag är kräsen och vegetarian), vilket känns lite väl enkelt.
Men som sagt, det känns som att "folk" kommer att gilla den här boken. (Själv gillade jag "Elefantens fot" på samma tema.)
July 25, 2021
Väderfenomen är den först boken jag läser av Anna Fock. Men kanske inte den sista. Den här romanen är en släktkrönika och spänningsroman i ett, som kretsar kring kärnavfallsolyckan i Majas 1957..
Vi kommer in i diegesen 1982, då ska protagonisten Igor 14 år möta en vän som visar sig ligga död i skogen. Parallellt i korta analpeser redogör Fock för hemligheterna kring arbetet med kärnavfallet från 50-talet och framåt. Vi följer Igor som utbildar sig, blir kär, brottas med normer och Sovjetiska levnadsvillkor.
Anna Fock säger dig vara besatt av Ryssland, och det är uppenbart att gedigen research föregått nedtecknandet av den här romanen. Det är jätteintressant att läsa om Majak, jag gillar både idén och utförandet. Kul att följa många olika personer i olika generationer.
Men jag blir aldrig helt fängslad. Karaktärer och händelser ter sig bitvis förutsägbara och orealistiska. Igor är vår hjälte och hans kärleksrelation med Ljuba är idealiserad på ett sätt som inte faller mig i smaken. De blir aldrig irriterade på varandra, deras kroppar ”förändras i synk så att deras former passar varandra”. Va?
Skildringen av Ryssland upplever jag som typiskt utifrån. Jag saknar målande miljö- och kulturbeskrivningar. Det är mest ortsnamn och ryska personnamn som står för det ryska. Exempelvis beskrivs den lokala flygplatsen som ”sliten”, det är ingen vidare gestaltning och skapar inte inifrånkänsla.
Vidare är det små bagateller som stör mig, exempelvis: ”…handslaget var något fastare än det hade varit åtta år tidigare…” (sånt minns ingen).
På det stora hela en spännande berättelse med intressant huvudtema och fina karaktärer. Men den är lite onödigt lång och när alla trådar knyts samman avslutningsvis sker det på ett väl tillrättalagt sätt.
Vi kommer in i diegesen 1982, då ska protagonisten Igor 14 år möta en vän som visar sig ligga död i skogen. Parallellt i korta analpeser redogör Fock för hemligheterna kring arbetet med kärnavfallet från 50-talet och framåt. Vi följer Igor som utbildar sig, blir kär, brottas med normer och Sovjetiska levnadsvillkor.
Anna Fock säger dig vara besatt av Ryssland, och det är uppenbart att gedigen research föregått nedtecknandet av den här romanen. Det är jätteintressant att läsa om Majak, jag gillar både idén och utförandet. Kul att följa många olika personer i olika generationer.
Men jag blir aldrig helt fängslad. Karaktärer och händelser ter sig bitvis förutsägbara och orealistiska. Igor är vår hjälte och hans kärleksrelation med Ljuba är idealiserad på ett sätt som inte faller mig i smaken. De blir aldrig irriterade på varandra, deras kroppar ”förändras i synk så att deras former passar varandra”. Va?
Skildringen av Ryssland upplever jag som typiskt utifrån. Jag saknar målande miljö- och kulturbeskrivningar. Det är mest ortsnamn och ryska personnamn som står för det ryska. Exempelvis beskrivs den lokala flygplatsen som ”sliten”, det är ingen vidare gestaltning och skapar inte inifrånkänsla.
Vidare är det små bagateller som stör mig, exempelvis: ”…handslaget var något fastare än det hade varit åtta år tidigare…” (sånt minns ingen).
På det stora hela en spännande berättelse med intressant huvudtema och fina karaktärer. Men den är lite onödigt lång och när alla trådar knyts samman avslutningsvis sker det på ett väl tillrättalagt sätt.
October 29, 2019
SÅ skickligt berättad, så bra skriven och måste krävt så mycket research. Saknade dock driv ibland, den gick liksom lite på tomgång och jag kom på mig själv med att inte vara så motiverad att läsa vidare, annat än för de suggestiva miljöbeskrivningarna. Inte superengagerande läsning för min del, men väldigt bra skriven
November 11, 2020
En stark trea visserligen, och jag tyckte om både karaktärerna och miljöerna. Men delvis lite övertydliga delar drog ner betyget något.
November 9, 2019
Lysande, gripande & välskriven!
December 31, 2020
Lite spännande ibland, men karaktärerna kändes inte så trovärdiga. Boken hade klarat sig bättre utan sidohistorien om att Eduard visade sig vara Igors pappa! Den sidohistorien tog oväntat ett abrupt slut där Eduard insåg att han var Igor pappa, varför krydda den här boken med extra sidohistorier som inte blir så bra?
This entire review has been hidden because of spoilers.
August 4, 2021
En spännande, kuslig, varm och fint skriven berättelse inspirerad av verkliga händelser vilket gör boken så skrämmande och aktuell.
Det är lite förvirrande i början att flera av männnen har två namn, ett vanligt och ett smeknamn. Jag fick läsa om här och var för att förvissa mig om att det var samma person som avsågs.
Jag funderade på att sätta en femma på boken, den får helt klart en stark fyra i alla fall!
Det är lite förvirrande i början att flera av männnen har två namn, ett vanligt och ett smeknamn. Jag fick läsa om här och var för att förvissa mig om att det var samma person som avsågs.
Jag funderade på att sätta en femma på boken, den får helt klart en stark fyra i alla fall!
October 14, 2019
Väderfenomen lägger större vikt vid individuella livshistorier än vid politiska samspel. Jag uppskattade "det männskliga perspektivet" mycket. I stället för att fråga vilka motiv hade makthavarna beskriver Frost vardagliga konsekvenser av Kyshtym olyckan för en specifik familj.
Jag var imponerad över Frosts förmåga att fånga upp detaljer som var tids- och rumstypiska för Ryssland under 50 - 90- talet, göra en fantastisk skilldring av vänskap och olika former av kärlek och människors förmåga att anpassa sig till alla omständigheter.
Jag kommer definitvt kolla upp flera böcker av Anna Frost.
Jag var imponerad över Frosts förmåga att fånga upp detaljer som var tids- och rumstypiska för Ryssland under 50 - 90- talet, göra en fantastisk skilldring av vänskap och olika former av kärlek och människors förmåga att anpassa sig till alla omständigheter.
Jag kommer definitvt kolla upp flera böcker av Anna Frost.
December 25, 2019
Bitvis ganska trög, annars hade det nog kunnat bli en femma.
July 31, 2020
Orkade inte läsa klart, för lite djup och för mycket dialog. Kunde inte hålla mitt intresse.
February 17, 2020
"Du har råkat hamna i någonting som är alldeles för stort för dig, det ä inte ditt fel och det vore synd om du råkade illa ut."
"Väderfenomen" är en gripande bladvändare om fyra generationers öden, med en påtaglig sovjetisk stämning som sträcker sig från unionens sena 50-tal till ett decennium efter Sovjetunionens upplösning. Fock skildrar människornas liv och de konsekvenser de tvingades leva med. Det är människorna, familjen och utvecklingen i fokus och samtidigt som bokens huvudtema runt kärnkraft präglar historien på ett obehagligt sätt, som bara den typen av katastrofer kan, så finns ändå en familjär känsla i att få följa samma människor i deras livsöden genom flera decennium.
Dessutom är boken mycket behagligt skriven och läsvänlig. Berättandet har en bra rytm, trots att de senare två delarna blir aningen stillsammare. Många trådar vävs samman, frågetecken rätas ut, ändå kvarstår vissa intriger som jag gärna rett mer i eller åtminstone uppnått någon form av konfrontation eller klimax i. Trots detta avslutas boken på ett stiligt sätt som knyter ihop säcken, vidare utredning hade kanske inte fört historien så mycket längre. Vissa frågor får helt enkelt förbli obesvarade.
På det hela taget en mycket intressant och varierad bok som jag verkligen uppskattade att få läsa.
"Väderfenomen" är en gripande bladvändare om fyra generationers öden, med en påtaglig sovjetisk stämning som sträcker sig från unionens sena 50-tal till ett decennium efter Sovjetunionens upplösning. Fock skildrar människornas liv och de konsekvenser de tvingades leva med. Det är människorna, familjen och utvecklingen i fokus och samtidigt som bokens huvudtema runt kärnkraft präglar historien på ett obehagligt sätt, som bara den typen av katastrofer kan, så finns ändå en familjär känsla i att få följa samma människor i deras livsöden genom flera decennium.
Dessutom är boken mycket behagligt skriven och läsvänlig. Berättandet har en bra rytm, trots att de senare två delarna blir aningen stillsammare. Många trådar vävs samman, frågetecken rätas ut, ändå kvarstår vissa intriger som jag gärna rett mer i eller åtminstone uppnått någon form av konfrontation eller klimax i. Trots detta avslutas boken på ett stiligt sätt som knyter ihop säcken, vidare utredning hade kanske inte fört historien så mycket längre. Vissa frågor får helt enkelt förbli obesvarade.
På det hela taget en mycket intressant och varierad bok som jag verkligen uppskattade att få läsa.
June 7, 2021
En stark trea. Jag gillade att karaktärerna, miljöerna, historien. Men det blev lite långsamt ibland och trots att den borde beröra mer gjorde den inte det.
February 10, 2024
Väldigt bra. Det är lätt att sympatisera med karaktärerna. Och man blir intresserad av hur händelserna kommer utveckla sig.
January 25, 2020
Spännande historia och skickligt berättat om följderna av en kärnkraftsolycka i Sovjetunionen 1957. Själva olyckan beskrivs aldrig, dock ligger den hela tiden i bakgrunden. Vi får se följderna av katastrofen hos ett antal människor under olika tider, från 60-talet och framåt. Den känsla av oklarhet som boken ger läsaren under större delen av romanen bidrar till läsupplevelsen då jag antar att människorna som upplevde olyckan på plats heller inte visste vad som hade hänt, varför konstiga saker händer och vem som vet vad. Bitvis blir historien en aning såpoperaaktig med intriger och familjedramer, men helhetsupplevelsen är riktigt bra.
November 4, 2019
En fantastiskt välskriven och gripande berättelse. Jag kan inte släppa boken, den griper tag i mig omgående. Blir dock lite oengagerad mot slutet, vet inte riktigt varför. Men det känns svårt att hålla intresset uppe ändå till slutet. Men grymt bra bok.
December 8, 2019
Visste inte om att Majakolyckan hade skett, och Fock skriver om det med tre generationers upplevelser. Sovjetunionens mörkläggning, och den ryska statens erkännande. Bra skriven, men det var något som saknades (kanske ett driv?) emellanåt.
Displaying 1 - 16 of 16 reviews