What do you think?
Rate this book
Imperiets arvingar #4
Minnesskrinet
Alice og Elias’ rejse på rumskibet Stilheden fortsætter. De er ankommet til planeten Tenia, og besætningen har brug for penge til at reparere skibet. En slægtning til Syndra sætter dem på en opgave, hvor de skal finde et stjålet mindeskrin. Men opgaven bliver ikke så let, som de troede. Snart er de indblandet i en kamp på liv og død, da hele imperiets fremtid pludselig står på spil.
Mindeskrinet er fjerde del i sci-fi-serien Imperiets arvinger. Et actionfyldt rumeventyr om skræmmende møder i en ny og ukendt verden.
Mindeskrinet er fjerde del i sci-fi-serien Imperiets arvinger. Et actionfyldt rumeventyr om skræmmende møder i en ny og ukendt verden.
268 pages, Hardcover
First published May 5, 2021
9 people want to read
About the author
Oskar Källner
60 books44 followersOskar Källner uppslukades av den fantastiska litteraturen redan som 9-åring då han närmast maniskt läste Jules Verne. Därefter slukades allt som gick att komma över av Isaac Asimov, Robert A. Heinlein, Arthur C. Clarke och C. J. Cherryh.
Oskar är lika fascinerad av folksagor och myter som av astrofysik. I sitt författande blandar han ofta spekulativa idéer med snabb aktion och existentiella frågor.
Han har givit ut flera fantasyromaner, en hästscience fiction-bok, två bilderböcker för barn och ett stort antal noveller. Sina noveller har han också vunnit flera priser för. Han är publicerad på flera språk, senast i det amerikanska SF-magasinet Future SF. Utöver detta är han engagerad i SF-Sverige och deltar regelbundet i skrivarpodden Fantastisk Podd.
När Oskar inte skriver så arbetar han som systemutvecklare eller umgås med familjen. Han gillar även att spela tv-spel och se på japansk anime. Andra favoriter är Game of Thrones och Firefly.
Oskar är lika fascinerad av folksagor och myter som av astrofysik. I sitt författande blandar han ofta spekulativa idéer med snabb aktion och existentiella frågor.
Han har givit ut flera fantasyromaner, en hästscience fiction-bok, två bilderböcker för barn och ett stort antal noveller. Sina noveller har han också vunnit flera priser för. Han är publicerad på flera språk, senast i det amerikanska SF-magasinet Future SF. Utöver detta är han engagerad i SF-Sverige och deltar regelbundet i skrivarpodden Fantastisk Podd.
När Oskar inte skriver så arbetar han som systemutvecklare eller umgås med familjen. Han gillar även att spela tv-spel och se på japansk anime. Andra favoriter är Game of Thrones och Firefly.
Ratings & Reviews
Friends & Following
Create a free account to discover what your friends think of this book!
Community Reviews
Displaying 1 - 8 of 8 reviews
July 20, 2021
DAMN YOU OSKAR KÄLLNER! Den cliffhängern... och vad menar ni med att jag måste väna till oktober tills del 5 kommer. I'M HURT!
Jag upprepar, den här serien är verkligen något för alla åldrar. Det är vänskap, spänning, action, storslagna hemligheter, politiska intriger och world building förpackat i ett rymdäventyr. Karl Johnsson ska också ha cred för sina fantastiska illustrationer. Helt enkelt oemotståndligt och en blivande barnklassiker.
Jag upprepar, den här serien är verkligen något för alla åldrar. Det är vänskap, spänning, action, storslagna hemligheter, politiska intriger och world building förpackat i ett rymdäventyr. Karl Johnsson ska också ha cred för sina fantastiska illustrationer. Helt enkelt oemotståndligt och en blivande barnklassiker.
June 8, 2021
Detta är fjärde delen i författaren Oskar Källner och illustratören Karl Johnsson episka rymdsaga Imperiets Arvingar. En serie som riktar sig till ungdomar i huvudsak, men kan gott läsas av äldre.
Serien började med Bortförda, där vi blir presenterade för de två ungdomarna Alice och Elias som genom vissa händelser befinner sig snart ute i rymden. I de andra böckerna Järnrosen och Gravplaneten så får vi reda på mer om dessa två när det kommer till deras bakgrund och även om deras medpassagerare som är med dem ute i rymden.
För att hänga med i handlingen på bästa sätt så skall man ha läst de tidigare delarna innan man läser denna. Boken tar vid där den förra slutade. Det är en stor röd tråd till handling som följer med i hela serien, varje bok har sitt tema och sidohandling, men för att förstå det stora hela så är det bäst att börja från början.
Jag började med att säga att denna riktar sig till ungdomar i huvudsak men att äldre kan absolut läsa denna. Om jag inte missminner mig så har jag sagt det tidigare om denna serie, om inte så säger jag det nu, Oskar Källner kör med en stil som jag verkligen gillar och även uppskattar och det tror jag de som läser serien också gör. Han skriver inte läsaren på näsan eller på något sätt ser ner på sina läsare. Det jag menar är att han inte är övertydlig utan han litar på att läsaren förstår handlingen. Detta tycker jag är ett bra sätt, barn och ungdomar förstår ofta mer än vad kanske vuxna vill få det till.
Källner har ett stabilt språk som flyter på riktigt bra, det är lätt att ta till sig men har ändå en tyngd i sig som gör det fylligt. Det är bra fart i handlingen och det händer saker hela tiden som håller intresset uppe.
En, av alla saker, som jag gillar med denna serie är att Oskar Källner låter alla karaktärer som är med i besättningen på rymdskeppet få sin plats i rampljuset. Han har gjort dem alla till intressanta karaktärer och bitvis får vi genom serien veta mer och mer om dem, de växer som karaktärer ju längre in i serien som vi kommer, vi förstår dem bättre och kanske så ändras vår syn om några under resans gång.
Jag nämnde att varje bok hade sin sidohandling och tema, i denna är ett av detta tema popularitet, vikten att känna att man är någon som andra gillar och vill vara med. Med detta följer ju även mode och att använda rätt slangord, de som är på tungan för stunden. Ett rätt så centralt ämne för ungdomar, alla har vi nog varit med om detta i någon form när vi gick i skolan.
Jag får inte glömma att nämna Karl Johnssons urläckra bilder som lägger till ett extra lager till handlingen. De är färgsprakande och ögonfångande (om det nu finns någon sådan beskrivning) och jag hade inte haft något emot att sett ännu fler bilder i boken.
Så slutresultatet blir ännu en underhållande del i en serie som är en stor homage till genren. Jag ser fram emot att följa med på denna resa i många böcker till. Skall bli spännande att se vart vi hamnar härnäst.
http://hakanshylla.blogspot.com
Serien började med Bortförda, där vi blir presenterade för de två ungdomarna Alice och Elias som genom vissa händelser befinner sig snart ute i rymden. I de andra böckerna Järnrosen och Gravplaneten så får vi reda på mer om dessa två när det kommer till deras bakgrund och även om deras medpassagerare som är med dem ute i rymden.
För att hänga med i handlingen på bästa sätt så skall man ha läst de tidigare delarna innan man läser denna. Boken tar vid där den förra slutade. Det är en stor röd tråd till handling som följer med i hela serien, varje bok har sitt tema och sidohandling, men för att förstå det stora hela så är det bäst att börja från början.
Jag började med att säga att denna riktar sig till ungdomar i huvudsak men att äldre kan absolut läsa denna. Om jag inte missminner mig så har jag sagt det tidigare om denna serie, om inte så säger jag det nu, Oskar Källner kör med en stil som jag verkligen gillar och även uppskattar och det tror jag de som läser serien också gör. Han skriver inte läsaren på näsan eller på något sätt ser ner på sina läsare. Det jag menar är att han inte är övertydlig utan han litar på att läsaren förstår handlingen. Detta tycker jag är ett bra sätt, barn och ungdomar förstår ofta mer än vad kanske vuxna vill få det till.
Källner har ett stabilt språk som flyter på riktigt bra, det är lätt att ta till sig men har ändå en tyngd i sig som gör det fylligt. Det är bra fart i handlingen och det händer saker hela tiden som håller intresset uppe.
En, av alla saker, som jag gillar med denna serie är att Oskar Källner låter alla karaktärer som är med i besättningen på rymdskeppet få sin plats i rampljuset. Han har gjort dem alla till intressanta karaktärer och bitvis får vi genom serien veta mer och mer om dem, de växer som karaktärer ju längre in i serien som vi kommer, vi förstår dem bättre och kanske så ändras vår syn om några under resans gång.
Jag nämnde att varje bok hade sin sidohandling och tema, i denna är ett av detta tema popularitet, vikten att känna att man är någon som andra gillar och vill vara med. Med detta följer ju även mode och att använda rätt slangord, de som är på tungan för stunden. Ett rätt så centralt ämne för ungdomar, alla har vi nog varit med om detta i någon form när vi gick i skolan.
Jag får inte glömma att nämna Karl Johnssons urläckra bilder som lägger till ett extra lager till handlingen. De är färgsprakande och ögonfångande (om det nu finns någon sådan beskrivning) och jag hade inte haft något emot att sett ännu fler bilder i boken.
Så slutresultatet blir ännu en underhållande del i en serie som är en stor homage till genren. Jag ser fram emot att följa med på denna resa i många böcker till. Skall bli spännande att se vart vi hamnar härnäst.
http://hakanshylla.blogspot.com
August 9, 2021
Jag upprepar, den här serien är verkligen något för alla åldrar. Det är vänskap, spänning, action, storslagna hemligheter, politiska intriger och world building förpackat i ett rymdäventyr. Karl Johnsson ska också ha cred för sina fantastiska illustrationer. Helt enkelt oemotståndligt och en blivande barnklassiker.
October 21, 2021
Ännu ett fantasifullt och händelserikt äventyr för syskonen Alice och Elias! Det är häftigt att få följa med på resan och jag gillar att vi får lära känna Brock och de andra i besättningen allt mer också. Men fasen, vilken cliffhanger den här boken slutar med...!
Jag har lyssnat på ljudboken, som är bra inläst av Katharina Cohen. Det enda jag saknar är förstås Karl Johnssons snygga illustrationer!
Jag har lyssnat på ljudboken, som är bra inläst av Katharina Cohen. Det enda jag saknar är förstås Karl Johnssons snygga illustrationer!
June 9, 2021
Spännande, fartfylld och underhållande!
May 26, 2021
Minnesskrinet är den fjärde delen i Imperiets arvingar, en Sci-Fi-serie med målgruppen bokslukaråldern (9–12 år). Nu är jag ganska långt över målgruppens ålder, men jag skulle säga att den passar även den vuxna läsaren alldeles utmärkt eftersom det är full fart, mycket action och dramatik rakt igenom serien. Det är inte en fristående serie, och även om jag visserligen tycker att det kan gå att börja med att läsa den här delen även om man inte läst de som kommit innan, rekommenderar jag verkligen att man börjar från början för att förstå exakt vad som händer. Har ni inte läst hela serien än? Vilken tur du har som har den framför dig, jag är avundsjuk.
Här kastas vi rakt in i vad som händer efter att besättningen på skeppet Stillheten har undkommit från Gravplaneten. Nu åker de till planeten Tenia för att laga sitt skepp. För att kunna göra det måste de försöka hitta några jobb, gärna så välbetalda som möjligt. De får i uppdrag att återfinna ett minnesskrin, och dras in i mycket mer otrevligheter än de kunnat räkna med.
Hur mycket spännande saker kan man egentligen trycka in i en bok? Oskar Källner är en mästare på det. Vi kastas från händelse till händelse, den ena mer dramatisk än den andra, men samtidigt hänger allt ihop och ingen röd tråd lämnas hängande. Det är tydligt att det är en serie, men precis som de tidigare delarna slutar den här när just den här delen av äventyret är färdigt, och alltså känns boken också avslutad och inte som att det bara slutar i ingenting. Däremot är det actionfyllt ända till sista sidan och väldigt spännande, så en fortsättning genast, tack!
Persongalleriet är visserligen ganska stort, och här ser man tydliga fördelar med att ha läst de tidigare delarna i serien, då är det inte så många nya ansikten att lära känna. Jag gillar Alice och Elias som huvudkaraktärer och gillar också hur mycket de särskiljer sig från varandra även om de är syskon. Jag tycker också om den galaktiska mångfalden som finns i Stillhetens besättning och är förtjust i varenda en av dem.
Språket är bra, passar målgruppen men även äldre läsare, och har ett driv i sig som passar genren och Källners skrivsätt. Karl Johnssons illustrationer är detaljerade och perfekta till det här. Allt känns så levande genom att få uppleva historien genom Johnssons illustrationer. De gör också att det känns som att man lär känna karaktärerna och allt de går igenom ännu bättre.
Här kastas vi rakt in i vad som händer efter att besättningen på skeppet Stillheten har undkommit från Gravplaneten. Nu åker de till planeten Tenia för att laga sitt skepp. För att kunna göra det måste de försöka hitta några jobb, gärna så välbetalda som möjligt. De får i uppdrag att återfinna ett minnesskrin, och dras in i mycket mer otrevligheter än de kunnat räkna med.
Hur mycket spännande saker kan man egentligen trycka in i en bok? Oskar Källner är en mästare på det. Vi kastas från händelse till händelse, den ena mer dramatisk än den andra, men samtidigt hänger allt ihop och ingen röd tråd lämnas hängande. Det är tydligt att det är en serie, men precis som de tidigare delarna slutar den här när just den här delen av äventyret är färdigt, och alltså känns boken också avslutad och inte som att det bara slutar i ingenting. Däremot är det actionfyllt ända till sista sidan och väldigt spännande, så en fortsättning genast, tack!
Persongalleriet är visserligen ganska stort, och här ser man tydliga fördelar med att ha läst de tidigare delarna i serien, då är det inte så många nya ansikten att lära känna. Jag gillar Alice och Elias som huvudkaraktärer och gillar också hur mycket de särskiljer sig från varandra även om de är syskon. Jag tycker också om den galaktiska mångfalden som finns i Stillhetens besättning och är förtjust i varenda en av dem.
Språket är bra, passar målgruppen men även äldre läsare, och har ett driv i sig som passar genren och Källners skrivsätt. Karl Johnssons illustrationer är detaljerade och perfekta till det här. Allt känns så levande genom att få uppleva historien genom Johnssons illustrationer. De gör också att det känns som att man lär känna karaktärerna och allt de går igenom ännu bättre.
June 7, 2021
Det tar andan ur mig att försöka återberätta i alla fall lite.
Trådarna blir fler och fler, det visar sig att inte bara Alice och Elias ruvar på en dubbel existens, utan även Brock har ett hemligt förflutet. Det hela slutar med att rymdskeppet Stillhet berövas sin kapten, Brock blir anhållen av hårt beväpnade individer.
Egentligen började det ganska enkelt. För att tjäna pengar skulle de erbjuda sig att leta på uppdrag. Syndras moster, som hon inte verkar tycka om så värst mycket, efterlyser ett minnesskrin som Stillhetens besättning skulle kunna hitta och få betalt för. Nånstans på nöjesplaneten Tenia misstänks den befinna sig. Men när de utfört uppdraget ska minnesskrinet användas på helt annat sätt. En sekt med mostern i spetsen ville återplantera minnesskrinets innehåll i Alice för att kunna använda henne som kejsarinna. Det är självaste Karnidda, som ju kidnappat morsan, som räddar Alice och överlämnar henne till besättningen av Stillheten.
Så, efter många virvlar i berättelsen är nu Stillheten med en sovande Alice på jakt efter Brock i hyperrymden. Syndra valde Brock före Alice och Elias morsa, sin föredetta.
Jag gillar upplägget, innehållande vansinniga race med små rymdskepp, angripande drönare, en utskriven synt som Elias lyckas imponera på festen, de häftiga teckningarna som gärna skulle kunna vara ännu fler. Varje person verkar ha en sida som beskrivs, för att plötsligen visar ytterligare sidor som innan var dolda. Jag längtar verkligen efter del 5.
Trådarna blir fler och fler, det visar sig att inte bara Alice och Elias ruvar på en dubbel existens, utan även Brock har ett hemligt förflutet. Det hela slutar med att rymdskeppet Stillhet berövas sin kapten, Brock blir anhållen av hårt beväpnade individer.
Egentligen började det ganska enkelt. För att tjäna pengar skulle de erbjuda sig att leta på uppdrag. Syndras moster, som hon inte verkar tycka om så värst mycket, efterlyser ett minnesskrin som Stillhetens besättning skulle kunna hitta och få betalt för. Nånstans på nöjesplaneten Tenia misstänks den befinna sig. Men när de utfört uppdraget ska minnesskrinet användas på helt annat sätt. En sekt med mostern i spetsen ville återplantera minnesskrinets innehåll i Alice för att kunna använda henne som kejsarinna. Det är självaste Karnidda, som ju kidnappat morsan, som räddar Alice och överlämnar henne till besättningen av Stillheten.
Så, efter många virvlar i berättelsen är nu Stillheten med en sovande Alice på jakt efter Brock i hyperrymden. Syndra valde Brock före Alice och Elias morsa, sin föredetta.
Jag gillar upplägget, innehållande vansinniga race med små rymdskepp, angripande drönare, en utskriven synt som Elias lyckas imponera på festen, de häftiga teckningarna som gärna skulle kunna vara ännu fler. Varje person verkar ha en sida som beskrivs, för att plötsligen visar ytterligare sidor som innan var dolda. Jag längtar verkligen efter del 5.
This entire review has been hidden because of spoilers.
November 11, 2022
Muistisäiliössä on paljon loistavia ideoita, mutta ei tämä yltänyt aivan Hautaplaneetan tasolle. Vauhtia riittää ja vaarallisia tilanteitakin on. Iso juonikuvio ei paljoa edisty, mutta maailmaan saadaan lisää täyteläisyyttä. Pahiksestakin opitaan uusia asioita. Alice on superrasittava ja harmittaa niin Eliaksen kuin Chelienkin puolesta, kuinka tyttö on heti valmis hylkäämään heidät, kun näkee jotain uutuudellaan viehättävää.
Imperiumin perilliset ei todellakaan ole pikkulasten sarja, puhutaanhan esimerkiksi tässä osassa mm. itsemurhasta, yritetään pyyhkiä erään hahmon muisti, joku toinen kuolee ja eräs kolmas menettää sormiaan (mutta naniittien ansiosta ne kasvavat takaisin). Lisäksi herätetään henkiin muinoin kuolleita eliöitä, jotka vain hetkeä myöhemmin sulavat melko graafisesti takaisin kasaksi luita. Suosittelenkin sarjaa myös yläkoululaisille.
Imperiumin perilliset ei todellakaan ole pikkulasten sarja, puhutaanhan esimerkiksi tässä osassa mm. itsemurhasta, yritetään pyyhkiä erään hahmon muisti, joku toinen kuolee ja eräs kolmas menettää sormiaan (mutta naniittien ansiosta ne kasvavat takaisin). Lisäksi herätetään henkiin muinoin kuolleita eliöitä, jotka vain hetkeä myöhemmin sulavat melko graafisesti takaisin kasaksi luita. Suosittelenkin sarjaa myös yläkoululaisille.
Displaying 1 - 8 of 8 reviews