Det är i början av juli 1963 när Carl kommer till den grönskande gården Lövänget för att sommarjobba. Här träffar han Martin som vänder upp och ner på hans tillvaro fullständigt. Tillsammans upplever de en djup förälskelse och passion. Känslor som ingen av dem någonsin vill vara utan. Men lika självklar som Martin tycker att deras kärlek är, lika omöjligt är det för Carl att föreställa sig en framtid tillsammans och frågan om han någonsin ska våga följa sitt hjärta?
Linda Holgerssons debutroman På andra sidan kärleken lästes och älskades av många. Nu är hon tillbaka med en berättelse om livslång kärlek. Och om hur två fel inte gör ett rätt.
Berörande, sorglig och frustrerande. Men också vacker. Linda Holgerssons styrka är, enligt mig, de slående vackra miljöbeskrivningarna. Med få ord sätter hon tonen så att det känns som om man är där. På vissa sätt var boken frustrerande (eftersom Carl väljer att blunda för vad hjärtat vill och envisas med att vara med andra), men det vägs upp av den fina relationen mellan honom och Martin. <3
En vacker berättelse som jag är glad att jag läste! Tankarna dras ofrånkomligen till Brokeback Mountain (en film jag älskar).
Tyvärr gillade jag inte den här boken så mycket som jag hade velat och mycket av det beror nog på att jag hade väldigt svårt för Carl! Men de sista 30 sidorna blev jag engagerad av så en okej bok ändå!
Vetävä ja nopealukuinen kirja. Tarina oli koukuttava, mutta henkilöt ja heidän väliset suhteensa jäivät psykologisesti aivan liian ohuiksi. Takauman kesäidylliromanssin vuoksi lukijan oli helppo toivoa Carlin ja Martinin tarinan jatkumista, vaikka teini-iästä vanhuuteen kestänyt tukahdutettu rakkaus yhdistettynä toisen osapuolen vuosikymmeniä kestäneen odottamiseen tuntuikin melko epäuskottavalta.
Martinin lisäksi myös muut sivuhenkilöt jäivät todella kaukaisiksi: Carlin naiset olivat pelkästään kumppaneita, joiden persoona typistyi kivaksi kotiäidiksi tai kauniiksi rakastajaksi. Heidät myös unohdettiin heti, kun päähenkilö ei heitä enää kaivannut. Toinen jätettiin tekstarilla ja toinen taas heitettiin – ei edes niin vertauskuvallisesti – täysihoidosta kadulle, eikä minäkertojana toiminut päähenkilö suhteen päätyttyä suonut heille oikeastaan ajatustakaan. Toisaalta se kuvasi päähenkilön sisäistä kamppailua, mutta oli silti hyvin epäuskottavaa, kun suhdetta oli vasta kuvattu melko onnellisena.
Puutteistaan huolimatta kirja oli kieltään juuri sopivan tasoinen ruotsin treeniksi ja täten onnistunut lukukokemus, vaikkei sisältö täysin vakuuttanutkaan.
Som ung man kommer Carl ut till en liten gård på landet för att sommarjobba. Han har räknat med ett härligt avbräck mot stan, tjejer och skolan, men det han inte räknat med var den känslostorm han kom att hamna i när han träffade Martin. För Martin är det hela enkelt och självklart, men Carl har väldigt svårt att acceptera vad det är som händer med honom. Tyvärr leder detta till att de två glider isär. Men vad har framtiden att ge? Kommer de att ses igen efter sommaren? Vågar Carl erkänna vad han faktiskt känner? 📚 ”Till Carl på 55-årsdagen” handlar om samhällets förväntningar på oss och om vi vågar bryta mot normen och stå upp för vad vi känner och är, och vad som händer om vi försöker spela en roll istället för att vara äkta. Det är en fin, men tragisk kärlekshistoria. Väldigt lättläst, tog ett par timmar att läsa. Tack för att jag fick läsa 🙏🏼 📙📘📗📕av 5📚 #tillcarlpå55årsdagen @linda8125 @ordberoendefrlag #caritasläsning2021 #26 #älskarattläsasvenskt
Fick upp den här bok som tips i ljudboksappen under ”Listen with Pride” och tänkte att den lät som en bok för mig. Carl möter 1963 Martin när han tillbringar en sommar på landet och de blir förälskade. Men, för Carl är det svårt att erkänna att det här är mannen för honom. Han väljer istället ett liv med fru och barn medan Martin hela tiden finns där och de tillbringar några veckor per år tillsammans. Carl gör ännu ett val som tar honom bort från Martin och samtidigt driver berättelsen framåt. Carl är inte en karaktär jag nödvändigtvis tycker om, men han är inte heller helt obegriplig. Vi får försöka komma ihåg att mycket har ändrats de senaste 50 åren. En finstämd och nästan lite sorglig bok som på många sätt kretsar kring den tanke Carl själv ställer sig nånstans mitt i berättelsen: ”Vad gör vi egentligen med den tid vi har och varför gör vi så?”
Till Carl på 55-årsdagen är en bok om att våga ta klivet och välja kärleken. Författaren lyckas skildra Carls känslor väl, men jag önskar att jag fått lite mer inblick i de andra karaktärernas känslor, för trots allt blir både Margareta och Martin bedragna av Carl. Carl framstår som en ganska osympatisk person, och när en väl tror att han ska göra rätt val så gör han precis tvärtom. Jag gillade att följa Carl både i nutid och dåtid då det ingav känsla av att jag faktiskt kände honom bättre, men samtidigt känns det som om jag inte riktigt fick någon ordentlig bild av honom och vem han är för person på grund av de val som han gör.
Jag ger den 2,5 för att jag verkligen inte gillar öppna slut på böcker 😅 och för att jag hade välldigt svårt att sympatisera med Carl på grund av hans personlighet. Jag förstår att det måste ha varit svårt för honom men det ger honom inte rätten att bete sig som en skit.
Det här var en rörande berättelse om kärlek som överlever allt. Det är givetvis frustrerande när den ena parten vägrar inse sanningen och gör allt för att komma ifrån den. Jag tänkte direkt på Brokeback Mountain när jag läste boken och utan att spoila varken filmen eller den här boken så tycker jag att den inte var lite ledsam. Så jag rekommenderar den varmt till alla som älskar att läsa om kärlek.