Det är någonting som drar i mig

by Elin Persson

Efter den kritikerrosade debuten med ”De afghanska sönerna” är Elin Persson aktuell med sin andra roman för unga vuxna: ”Det är någonting som drar i mig”.

Andréa och Anja har hängt ihop jämt, ända sen de var små. Nu är de inte små längre och det känns så starkt i Andréa att något måste hända. En förändring måste till. Vad som helst! Att sova över på madrassen hos Anja och leka i skogen bakom huset ger ingenting längre. Det är någonting som drar i Andréa och hon måste bort från mamma som ligger i lakanen och inte vill gå upp, bort från pappas gamla bilar som blev kvar på tomten när han lämnade mamma och Andréa. Bort från klätterställningen, ungdomsgården, åkrarna, skogen.
En kväll när hon hänger vid busskuren nere i samhället hoppar hon in i Alex blå epa och känner äntligen något som nog är frihet. Men det har ett pris att lämna leken, flickrummet och hemligheterna.

Genres: Young Adult, Swedish Literature

121 pages, Paperback

Published May 18, 2021

About the author

Elin Persson (född 1992) är socialantropolog och har gått skrivarlinjen på Jakobsbergs folkhögskola. När hon inte skriver jobbar hon med socialt arbete. Hennes debutroman "De afghanska sönerna" är en brännande text som inte vill släppa taget. Den är också en hyllning till alla som jobbar på HVB-hem.

Reviews

[Pernilla (ett_eget_rum) · Rating 3 out of 5]

Gillade! Bok om att vilja att något händer, något alla känner igen sig i, oavsett ålder.

[Mina Widding · Rating 4 out of 5]

Berättelse om ett gränsland. Om att vilja något annat, eftersom det som är inte längre är bra. Att inte ens bästa vännen kan förstå hur det känns, eftersom hon har det bra. En mamma som bryr sig, och gott ställt. När jag minns bilder av Andreas hus och Anjas, så är Andreas grått o färglöst, stökigt och gården full av skrot. Anjas är fullt av färg o ljus och liv o rörelse, hela medelklassbaletten. Det är skickligt, tycker jag, för det är ingen tydlig miljöbeskrivning som skrivs "på näsan", utan miljön kommer fram mest genom rörelser och detaljer. Mammans sorgliga filskål. Hos Anja där alla äter tillsammans och färgglad spaghetti med köttfärssås, som sörplas upp, rivna morötter till (som Anja inte äter, ytterligare en detalj). Att känna sig annorlunda, vilja något mer och därför också riskera en massa, i en känsla av att inte bry sig, bara NÅT händer. Och situationer där det funkar (Alex) och där det inte funkar (Danne) men att hon liksom inte riktigt värderar dem olika (inte i nuet iaf, kanske när hon minns tillbaka). Och bråk/hårt snack med morsan, fångar tonårshumöret bra upplever jag. Hur arg och ledsen hon egentligen är men det får inte utrymme att komma ut. Att läsa Elin Persson är att kliva in i upplevelsen av ett känslotillstånd, en situation, att leva med/inuti huvudet på den karaktär hon skriver om, utan analyser - dem jobbar man fram själv. Vet att det kommer ännu mer av detta berättande, och ser mycket fram emot att läsa när det tagit form.

[Line · Rating 4 out of 5]

Superstark fyra, fyra och en halv kanske!

[Andrea · Rating 4 out of 5]

En väldigt typisk bok för tonåringar, jag tyckte den var väldigt bra - förmodligen för att jag som tonåring läste många böcker likt denna. Rolig sommarläsning om att glida in och ut ur vänskaper och att testa gränserna.

[Anna · Rating 4 out of 5]

Superstark fyra, kanske femma!

[Missnöjd Konfirmand · Rating 3 out of 5]

Sällar mig till trestjärnegänget. Det var fint men kunde gärna fått vara mer, längre.

[Elvira · Rating 5 out of 5]

Den här boken är helt perfekt, faktiskt. Om att längta till något annat, till vuxenheten, till att BÖRJA LEVA så det gör ont och inget annat har någon skillnad. Om att växa upp i en småstad, att plötsligt inte kunna säga allt till sin bästis längre, om en trasig familj och att hitta någon som längtar efter livet lika mycket som en själv.

Känner igen mig i så så mycket!! Hade kunnat handla om Ingå. Var inte beredd på en middle grade hehe men det var en fantastisk middle grade så jag är nöjd :') en pärla!!

[Martin Bensch · Rating 3 out of 5]

Inte lika välskriven och drabbande som debuten, "De afghanska sönerna" som jag tyckte var en otroligt stark och genomarbetad debut. Men det finns något i Elin Perssons sätt att skriva som gör att vi kommer miljöerna i den lilla bruksorten så nära. Det är utsatthet, social såväl som ekonomisk, och en obändig längtan bort som gör att huvudpersonen Andréa söker sig till ganska riskfyllda situationer. Precis som i debuten sitter du som läsare i en ganska obehaglig lässituation - här briljerar Elin med att beröra.

[johsyl · Rating 2 out of 5]

Den svåra andra-boken efter första succén

[Liselotte Howard · Rating 3 out of 5]

Efter unika, samtida och svensk socialtjänst-specifika "De afganska sönerna" var jag pepp på Perssons författarskap. Nu vet vi äntligen vad bok två blev:
"Två svenska tonårstjejkompisar växer upp och isär: iteration 2 miljarder-57". Typ. Och som jag säkert sagt om de 2 miljarder-56 tidigare: jag tycker det är rätt ointressant. Jag känner aldrig igen mig i det flickigt symbiotiska, och knappt i små-ortslivet heller (trots att jag är en flicka från en liten ort). Det är smink och kläder och mens och killar och kropp. Jag vet inte... för mig räcker det med att själv ha växt upp (även om jag aldrig känt att jag har "come of age"...).
Men men. You do you. Och Elins "you" är i alla fall välskrivet, som sist.
Hoppas på ett skarpare och mer aktuellt tema till trean.
(Och ger en trea, fast jag rent läsupplevelsemässigt vill ge en två - eftersom jag fattar att det här är en bra bok, som för många dessutom kommer upplevas intressant)

[Madeleine - Bokdjungeln · Rating 4 out of 5]

Vips sa det så var boken slut. Att den riktar sig till unga vuxna och att jag är över 30år tycker jag inte spelar någon roll. Boken grep ändå tag i mig. Det kan vara bra att bli påmind om hur det kan vara i den situationen att en känner sig för "mogen" för att kallas barn men för ung för att kallas vuxen.
Jag kan även tänka mig att boken kan kännas träffande för den som är ung vuxen och bor i en liten "håla" och som inte riktigt veta vem den är eller vart den vill. Jag tror även att den som är ung vuxen och bor i en större stad kan känna igen sig i boken. Sökandet efter sig själv kan finnas hos många vare sig en är ung eller gammal, bor på landet eller i storstan. Att då läsa denna bok kan kanske bidra till att personer inte känner sig ensamma i känslan av att vilja ta sig någon annanstans
Jag tycker Persson gör det grymt bra som lyckas få med så pass mycket innehålle på så få sidor.
En stark rekommendation att läsa till alla vilsna själar och till de som jobbar/bor med tonåringar.

[Elisabeth Ståhl · Rating 3 out of 5]

120 sidor! Lätt att läsa, men inte lättläst.
Andréa är mellan sexan och sjuan, det suger i kroppen på henne och hon känner att hon glider ifrån sin gamla kompis Anja. Anjas bror Danne är mycket mer spännande.
Liten ort, alla vet allt. Var kan man synas?
Och mamma ligger bara och sover, huset förfaller sen pappan drog. Mamman jobbar inte längre...
Men Alex kör epa, är stor och trygg, men har också sina demoner.
Andréa vill ha någonting, men hon vet inte vad.

Det är jobbigt, väldigt stor igenkänning för mig själv i samma ålder, kanske ännu mera mellan sjuan och åttan...

Lite socialt förfall, lite elände, hur lätt det är att allt drar iväg.
Slutar ändå i ljus, trevande. Mamma rycker upp sig. Andréa öppnar upp lite för henne... Andréa möter Anja, kanske inte helt stängt där heller...
Absolut ingen romantik, bara längtan och social realism. Men inte så djupt elände, men det skulle kunna bli väldigt illa, men det vänder lite i slutet....

[Björn H · Rating 2 out of 5]

Andréa och Anja har växt upp och håller på att växa isär. Andréa hoppar på festande, ciggen, spriten, blonderar sig, ändrar sig (rakar benen med den allestädes frånvarande pappans orange bic-hyvel utan att blodet sprutar över hela badrummet, i mitt tycke ren sci fi). Jag rycker mer på axlarna. Det är välskrivet, men det blir liksom ingenting annat än en stapel scener. Att tjejerna hinner sluta sexan under historiens gång får dem att kännas väl unga för Den Stora Revolten. Men det kan vara tvärtom: är det jag - hemska tanke - som är för gammal för det här? Jag vet inte, men det här gav mig väldigt lite.

[Alice Harlin · Rating 3 out of 5]

Den va väldigt vardaglig. Handlingen var om en tonåring som inte hade de bästa livet. Väldigt lättläst men ändå bra. Tog upp vanliga problem man kan ha så för mig va den ganska relaterbar ibland. Den va också bara 120 sidor så de gick fort vilket va skönt.

[Elinor Alderbro · Rating 3 out of 5]

En riktigt bladvändare. Enkel läsning om drömmen om det som kommer. Kan relatera till så många av de teman som lyftes i boken. Kommer bära med mig språket. Otroligt fint. Funkar för tonåringar och vuxna.

[Nellie Pedersen · Rating 4 out of 5]

Jag älskade temat i denna bok och hur väl författaren målade upp karaktärerna. Samt hur lätt den svenska miljön föll på plats. Jag hade önskat att det varit lite mer fokus på hennes relation till sin mamma. Men ända en stabil 4 för hur väl författaren bygger upp berättelsen!
4 av 5 stjärnor.

[Lina · Rating 3 out of 5]

3.5

[Tina · Rating 5 out of 5]

Väldigt bra bok!

[Elsa Eklund · Rating 2 out of 5]

(2,5 ⭐ 5/10)

Väldigt ungdomlig, hade troligen gillat mer 8 år sedan. Hade för stora förväntningar eftersom jag älskade Perssons debut "De afghanska sönerna".

[Jenna Matintupa · Rating 5 out of 5]

Det här var en kort men start upplevelse. Elin speglar en ung tonåring på ett träffsäkert sätt. Likaså känslan av att bo i en liten ort och allt som rör sig kring det. Hur livet ser ut, känslor och problem. Jag upplevde att det var svårt för mig att komma ut ur känslan som boken skapade. Det var som om jag var 13 och levde det liv som Andrea levde. En strålande andra bok av Elin!