What do you think?
Rate this book
Ormen i mig
Majken har lämnat ormen bakom sig. Sjukdomen. Den som har plågat henne så länge.
Nu är det nya Majken som gäller! Som pluggar till journalist. Som ska ta dykcert. Som träffar bästa vännen Edith och blir kär i Viktor - och kanske i Karl. Som lyser upp ett rum.
En Majken som är frisk, som håller sina rutiner och aldrig mer ska kräkas.
Men ormen ger sig inte utan kamp. Ibland sticker den fram sitt giftiga huvud och öppnar gapet. Och Majken sugs in, igen.
Kommer hon någonsin att bli fri?
Anna Ehn skildrar Majkens kamp för att bli slutgiltigt fri från ätstörningens mönster, och kliva ut i livet som frisk. Det är också en berättelse om vänskap och kärlek, och om skrivandets kraft. Och om friheten i att dyka djupt ner under vattnet.
Nu är det nya Majken som gäller! Som pluggar till journalist. Som ska ta dykcert. Som träffar bästa vännen Edith och blir kär i Viktor - och kanske i Karl. Som lyser upp ett rum.
En Majken som är frisk, som håller sina rutiner och aldrig mer ska kräkas.
Men ormen ger sig inte utan kamp. Ibland sticker den fram sitt giftiga huvud och öppnar gapet. Och Majken sugs in, igen.
Kommer hon någonsin att bli fri?
Anna Ehn skildrar Majkens kamp för att bli slutgiltigt fri från ätstörningens mönster, och kliva ut i livet som frisk. Det är också en berättelse om vänskap och kärlek, och om skrivandets kraft. Och om friheten i att dyka djupt ner under vattnet.
238 pages, Paperback
First published June 1, 2021
12 people want to read
About the author
Anna Ehn
16 books3 followersAnna Ehn är journalist och författare, bosatt i Uppsala. Hon debuterade 1995 med romanen Vårfrost och har sedan dess skrivit böcker för barn, unga och vuxna, både fakta och fiktion. Hon är särskilt intresserad av ämnet ätstörningar. 2021 gav hon ut Ormen i mig, en roman med ätstörningsproblematik, samt faktaboken Mamma med ätstörning (tillsammans med Leone Milton).
Ratings & Reviews
Friends & Following
Create a free account to discover what your friends think of this book!
Community Reviews
Displaying 1 - 9 of 9 reviews
November 25, 2021
”Ormen i mig” är en trovärdig beskrivning av hur en individ sjuk i ätstörning kan resonera, tänka, känna. I ett format av dagboksinlägg får vi följa med Majkens vardag och de sociala & psykiska utmaningar hon ställs inför när hon börjar journalistlinjen på universitetet.
Vill du förstå hur en närstående/bekant som är sjuk i ätstörning tänker rekommenderar jag boken till dig.
Kämpar du med en ätstörning för tillfället skulle jag kanske avråda dig från att läsa boken just nu.
Är ätstörning något som hos dig hör till det förgångna kanske boken påminner dig om var du har varit och hur långt du har kommit.
Vill du förstå hur en närstående/bekant som är sjuk i ätstörning tänker rekommenderar jag boken till dig.
Kämpar du med en ätstörning för tillfället skulle jag kanske avråda dig från att läsa boken just nu.
Är ätstörning något som hos dig hör till det förgångna kanske boken påminner dig om var du har varit och hur långt du har kommit.
August 12, 2021
Så himla känslosam och viktigt bok!
Boken är väldigt inspirerande och lärande. Boken är skriven i dagboksform, och är en riktig bladvändare. Boken har budskapet att man aldrig ska ge upp, även fast ormen hugger till.
Det är väldigt lärorikt att läsa om hur människor med ätstörningar fungerar. Det är så tabu att prata om ätstörningar, förmodligen för att många skäms. Jag har lärt mig väldigt mycket av denna bok, och jag rekommenderar den absolut!
Boken är väldigt inspirerande och lärande. Boken är skriven i dagboksform, och är en riktig bladvändare. Boken har budskapet att man aldrig ska ge upp, även fast ormen hugger till.
Det är väldigt lärorikt att läsa om hur människor med ätstörningar fungerar. Det är så tabu att prata om ätstörningar, förmodligen för att många skäms. Jag har lärt mig väldigt mycket av denna bok, och jag rekommenderar den absolut!
June 17, 2022
Hmm, jag är så kluven när det gäller den här boken. Vi hamnade nog i skarv redan i mina förväntningar: dels hade jag inte uppfattat att detta är en ungdomsbok (och förväntade mig en bok för vuxna) och dels hade jag nog förväntat mig ett ganska annorlunda innehåll. Dagboksformen är najs, men jag tycker personligen att det snarare känns som att Majken är 15 och ska börja gymnasiet än att hon är i tidiga 20-åren och påväg att börja universitetet. Historien handlar också om en tjej med en ganska ”klassisk” ätstörning, anorexi/bulimi där huvudpersonen varit inlagd samt har symtom som svält, kräkningar och hetsätning. Alltså en typ av ätstörning som jag uppfattat samhället tänker är en typisk ätstörning och som jag upplever man vet ganska mycket om, jag hade personligen hellre läst en historia om en lite mer atypisk ätstörning, för spektrumet är så brett.
Det bästa med boken var nog just tanken om att sjukdomen är en orm som bor i en, som förgiftar ens tankar och gör att man blir elak, alldeles för självmedveten och ångestfylld. En orm som är så lömsk så att den får dig att tro att du är frisk fast du ej är det. En annan sak jag reagerade på är också hur Majken framställs som frisk i början av boken, även fast det är självklart att hon inte är det. Vad vill författaren säga här? Anser hon verkligen att Majken är frisk och att man är frisk när man kommit bort från de dåliga vanorna men tankarna finns kvar, eller vill hon belysa problemet med vården, att man skriver ut patienter som inte alls är färdigbehandlade? Om det är det förstnämnda är detta en bok jag starkt avråder ungdomar från att läsa, med risken att de får ”bekräftat” att deras destruktiva tankar om mat och kropp är ok. Generellt skulle jag önska att det fanns en trigger-varning på denna boken, jag tyckte den var jättejobbigt och läsa, även fast jag anser att jag kommit ganska långt i min resa. Hade kunnat rabbla på ganska länge om saker i boken jag tycker är svårsmälta.
Men alltså, samtidigt är det bra att vi pratar om ätstörningar, och även fast jag ser många skavanker med innehållet i boken så finns den iallafall, och mycket som tas upp känner jag ju igen mig i, och jag tänker att många kan känna igen sig i olika saker i boken. Kanske är de antal som påverkas negativt av boken värt det antal som faktiskt får ut något gott av den. Kanske, jag vet inte. Allas resor är olika och förhoppningsvis upplever folk flest inte boken på samma sätt som jag.
Sorry för en lång review, jag skriver mest för att själv minnas.
Det bästa med boken var nog just tanken om att sjukdomen är en orm som bor i en, som förgiftar ens tankar och gör att man blir elak, alldeles för självmedveten och ångestfylld. En orm som är så lömsk så att den får dig att tro att du är frisk fast du ej är det. En annan sak jag reagerade på är också hur Majken framställs som frisk i början av boken, även fast det är självklart att hon inte är det. Vad vill författaren säga här? Anser hon verkligen att Majken är frisk och att man är frisk när man kommit bort från de dåliga vanorna men tankarna finns kvar, eller vill hon belysa problemet med vården, att man skriver ut patienter som inte alls är färdigbehandlade? Om det är det förstnämnda är detta en bok jag starkt avråder ungdomar från att läsa, med risken att de får ”bekräftat” att deras destruktiva tankar om mat och kropp är ok. Generellt skulle jag önska att det fanns en trigger-varning på denna boken, jag tyckte den var jättejobbigt och läsa, även fast jag anser att jag kommit ganska långt i min resa. Hade kunnat rabbla på ganska länge om saker i boken jag tycker är svårsmälta.
Men alltså, samtidigt är det bra att vi pratar om ätstörningar, och även fast jag ser många skavanker med innehållet i boken så finns den iallafall, och mycket som tas upp känner jag ju igen mig i, och jag tänker att många kan känna igen sig i olika saker i boken. Kanske är de antal som påverkas negativt av boken värt det antal som faktiskt får ut något gott av den. Kanske, jag vet inte. Allas resor är olika och förhoppningsvis upplever folk flest inte boken på samma sätt som jag.
Sorry för en lång review, jag skriver mest för att själv minnas.
This entire review has been hidden because of spoilers.
October 21, 2021
Ögonöppnande om livet med ätstörning. Det är synd att omslaget knappast lockar målgruppen (ungdomar och unga vuxna) för det här är en läsvärd och viktig bok som borde läsas av många, många!
July 10, 2021
Ätstörningar är ett svårt och viktigt ämne att tangera även i litteraturen. Att ätstörningar inte är något som bara hör tonåren till och som överstökas lite sådärbara. Det kan gå från bra till dåligt riktigt snabbt och sjukdomen är som titeln säger en orm i kroppen. Men det är ungefär det som är bra i boken.
Huvudpersonen är en ung vuxen och boken är skriven med ungdomar som målgrupp. Men att en 20-årings dagboksanteckningar känns som om en 13-åring skrivit dem tär på trovärdigheten. Journalistprogrammet som beskrivs ska motsvara en högskoleutbildning men författaren väljer att använda termer som inte hör hemma i högskolevärlden utmana snarare i grundskolan och gymnasiet. Är det något en hänger upp sig på? Nej, det är det inte men än en gång tär det tyvärr på trovärdigheten.
I boken som är 238 sidor lång bygges i över 1 år och långt över 100 sidor upp till det som boken enligt baksidestexten handlar om, att ätstörningen dyker upp igen medan den dust med ätstörningen som beskrivs i boken viftas iväg på bara några sidor. Om boken ska handla om hur det är att leva med ätstörningen hade jag önskat mera av just det. Och alltså inte bara i hur det är att leva med sjukdomen när den är så gott som under kontroll och när den är myllrar som värst men framför allt hur det är att komma tillbaka från det svåra. Med tanke på hur mycket utrymme resan till det senaste utbrottet får är det synd att tiden efter närmast skyfflas under mattan då en jämför utrymmet det får.
Sen har vi ett faktiskt problem i boken och det är hur lättvindigt en äldre anställds fysiska närmande på en praktikant helt förbises och inte problematiseras. Nej, alla böcker behöver inte handla om sexuella trakasserier men när det ett närmande som inte helt otvivelaktigt kan tolkas ha haft samtycke är med måste en bok till en ung publik problematisera det. Vi kan inte ha film, litteratur eller konst i några former men framför allt inte sån riktad till barn och unga där samtycke är i en gråzon. I dagboksformatet som boken är skriven i kan det vara svårt att problematisera avsaknaden av samtycke om dagbokens skribent själv inte förstår problemen men då måste författare och förläggare hitta ett sätt att få int ifrågasättandet och problematiseringen i texten. Det bara måste finnas med. Punkt.
Huvudpersonen är en ung vuxen och boken är skriven med ungdomar som målgrupp. Men att en 20-årings dagboksanteckningar känns som om en 13-åring skrivit dem tär på trovärdigheten. Journalistprogrammet som beskrivs ska motsvara en högskoleutbildning men författaren väljer att använda termer som inte hör hemma i högskolevärlden utmana snarare i grundskolan och gymnasiet. Är det något en hänger upp sig på? Nej, det är det inte men än en gång tär det tyvärr på trovärdigheten.
I boken som är 238 sidor lång bygges i över 1 år och långt över 100 sidor upp till det som boken enligt baksidestexten handlar om, att ätstörningen dyker upp igen medan den dust med ätstörningen som beskrivs i boken viftas iväg på bara några sidor. Om boken ska handla om hur det är att leva med ätstörningen hade jag önskat mera av just det. Och alltså inte bara i hur det är att leva med sjukdomen när den är så gott som under kontroll och när den är myllrar som värst men framför allt hur det är att komma tillbaka från det svåra. Med tanke på hur mycket utrymme resan till det senaste utbrottet får är det synd att tiden efter närmast skyfflas under mattan då en jämför utrymmet det får.
Sen har vi ett faktiskt problem i boken och det är hur lättvindigt en äldre anställds fysiska närmande på en praktikant helt förbises och inte problematiseras. Nej, alla böcker behöver inte handla om sexuella trakasserier men när det ett närmande som inte helt otvivelaktigt kan tolkas ha haft samtycke är med måste en bok till en ung publik problematisera det. Vi kan inte ha film, litteratur eller konst i några former men framför allt inte sån riktad till barn och unga där samtycke är i en gråzon. I dagboksformatet som boken är skriven i kan det vara svårt att problematisera avsaknaden av samtycke om dagbokens skribent själv inte förstår problemen men då måste författare och förläggare hitta ett sätt att få int ifrågasättandet och problematiseringen i texten. Det bara måste finnas med. Punkt.
This entire review has been hidden because of spoilers.
July 14, 2021
#recensionsex Jag har läst ”Ormen i mig” av Anna Ehn @annaehn12 , utgiven av @juniperusforlag .
Den handlar om Majken som kämpar med att hålla sig #frisk från sina #ätstörningar och hur hon får återfall. Vilken #kamp mot ”ormen” i henne! ❤️
Vi får följa Majken när hon kommer in på en journalistutbildning och lär känna nya vänner, pojkvänner, lärare och praktikkollegor. Vi får läsa om hennes familj också.
Formatet är #dagbok och det är då skrivet i jag-form. Språket är ungdomligt och det känns autentiskt. Som #läsare förstår man verkligen hur livet (läs: dagarna) är en berg- och dalbana - vissa dagar är hon glad och stolt och andra dagar är hon i monstrets mörka gap.
Hur kände jag under läsningen? ALLT på en gång - glädje, intresse, sorg, frustration, empati, bedrövelse, hopp, HJÄLP!!! och medkänsla. Denna #roman fick mig att både #tänka och #känna .
Den här tänkte jag direkt att all #skolpersonal och #personal på #ungdomsmottagningar bör läsa - #EHT , #kurator , #mentor , #skolsköterska , #lärare , #rektor , #psykolog , #terapeut , etc. Denna skönlitterära #bok bör även ingå som #referenslitteratur i omvårdnadsprogram, läkarutbildningar och terapeututbildningar - #KBT , #sjuksköterska , #läkare , etc. Varje #skolbibliotek på gymnasienivå och uppåt bör även ha en kopia. Kanske föräldrar eller stödgrupper för anhöriga till ungdomar och vuxna med ätstörningar har nytta av denna för en förståelse. OBS! Denna roman speglar en individs tankar och är inte för generalisering.
Varför? Mer kunskap och erfarenheter behöver spridas för att omvärlden ska kunna upptäcka och hjälpa individer med denna kamp.
Jag är så tacksam för detta #recensionsexemplar .
Betyg: 4+/5
Den handlar om Majken som kämpar med att hålla sig #frisk från sina #ätstörningar och hur hon får återfall. Vilken #kamp mot ”ormen” i henne! ❤️
Vi får följa Majken när hon kommer in på en journalistutbildning och lär känna nya vänner, pojkvänner, lärare och praktikkollegor. Vi får läsa om hennes familj också.
Formatet är #dagbok och det är då skrivet i jag-form. Språket är ungdomligt och det känns autentiskt. Som #läsare förstår man verkligen hur livet (läs: dagarna) är en berg- och dalbana - vissa dagar är hon glad och stolt och andra dagar är hon i monstrets mörka gap.
Hur kände jag under läsningen? ALLT på en gång - glädje, intresse, sorg, frustration, empati, bedrövelse, hopp, HJÄLP!!! och medkänsla. Denna #roman fick mig att både #tänka och #känna .
Den här tänkte jag direkt att all #skolpersonal och #personal på #ungdomsmottagningar bör läsa - #EHT , #kurator , #mentor , #skolsköterska , #lärare , #rektor , #psykolog , #terapeut , etc. Denna skönlitterära #bok bör även ingå som #referenslitteratur i omvårdnadsprogram, läkarutbildningar och terapeututbildningar - #KBT , #sjuksköterska , #läkare , etc. Varje #skolbibliotek på gymnasienivå och uppåt bör även ha en kopia. Kanske föräldrar eller stödgrupper för anhöriga till ungdomar och vuxna med ätstörningar har nytta av denna för en förståelse. OBS! Denna roman speglar en individs tankar och är inte för generalisering.
Varför? Mer kunskap och erfarenheter behöver spridas för att omvärlden ska kunna upptäcka och hjälpa individer med denna kamp.
Jag är så tacksam för detta #recensionsexemplar .
Betyg: 4+/5
July 8, 2024
Boken handlar till största delen om ett ämne som jag själv har erfarenhet av - då jag haft en ätstörning som kanske inte är lika omtalad, hetsätningsstörning. Men eftersom det är raka motsatsen till Majkens ätstörning så har jag lite svårt att känna med henne även om självskadebeteendet är liknande. Det är en välskriven bok, men jag är inte förtjust i dagboksformen och att det inte är välformulerade meningar utan ord som bara flödar. Det känns osammanhängande och jag har svårt för sånt.
September 2, 2021
Viktig bok för unga vuxna, som borde köpas in till alla bibliotek och skolor. Känsligt och skickligt gestaltat i ett nära dagboksperspektiv om det svåra att ta sig ur en ätstörning.
Displaying 1 - 9 of 9 reviews