What do you think?
Rate this book
Anteckningar från kulturkriget
192 pages, Hardcover
Published June 15, 2021
18 people want to read
Ratings & Reviews
Friends & Following
Create a free account to discover what your friends think of this book!
Community Reviews
Displaying 1 - 9 of 9 reviews
March 23, 2022
En mumsbit till politisk litteratur. Nästan allt är bra och klokt, och vackert skrivet. Ibland tycker jag att AJH skriver på ett sätt som är svårt att förstå, jag tappar plötsligt bort mig i orden. Oftast vill jag stryka under meningar, läsa högt för andra och läsa mer av samma författare (synd att jag redan läst alla böcker). Rekommenderas givetvis.
February 6, 2022
Enormt relevant läsning. Koncist om de nu med stridbara politiska frågorna, och varför nonchalans av grundfrågeställningarna är farlig. Den hade fått fem stjärnor om språket förenklats.
October 6, 2023
En splittrad text. Det är ganska mycket å ena sida, å andra sidan. Man skulle kunna kalla den folkpartistisk i sin kluvenhet, men det vore kanske för elakt. Den argumenterar för en konstitutionell stat som kan inrymma stor kulturmångfald och som bygger på majoritetsstyre, rättsstat och fri- och rättigheter till skydd för minoriteter. Trots fokuset på konflikterna kring och om kultur så missar Johansson Heinö en viktig fråga här; mer om det senare i den här kommentaren.
Andreas Johansson Heinö tar upp många nyliga konflikter och debatter och ger i huvudsak goda kortfattade beskrivningar av vad de handlade om. De olika argumenten och verklighetstolkningarna som ligger till grund för dom redovisas i huvudsak bra. Självklart inte helt invändningsfritt. Man får intrycket att konflikterna i Sverige före 1965 handlade mest om ekonomi, men det tror jag inte är rätt beskrivet.
Den nämnda kluvenheten kan exemplifieras med att Johansson Heinö först vill ta åt sig äran av att vara en av de första i Sverige som refererat till den karta som visar olika länders värderingar uppmätta av World Values Survey, och där Sverige ligger i ena hörnet. Senare i boken ondgör han sig över att samma karta används så mycket i debatten.
Ett annat problem är att texten ibland hovrar som en statsvetenskaplig helikopter ovanför skeendena och konflikterna, för att sedan plötsligt och litet slumpmässigt dyka ner och fälla avgöranden. Visserligen heter boken "Anteckningar från kulturkriget", men en litet mer sammanhållen argumentation hade varit bra. Ett ytterligare problem är att texten litet för ofta hemfaller åt den tidstypiska sjukan att argumentera genom sarkasm. Om man kan få till en spydig formulering om något, så anses det räcka som motargument.
Det samhällsideal som Johansson Heinö ser framför sig är en konstitutionell stat som bygger på två principer: Majoritetsprincipen, som ska förhindra en elit från att ta över, och en princip om maktdelning och fri- och rättigheter som ska skydda minoriteter. För att upprätthålla detta ideal måste de goda värden som det bygger på frigöras från det nationella kontext i vilken den utvecklats, enligt ett argument taget från den tyske filosofen Jürgen Habermas. I en sådan stat kan liberal demokrati och mångkultur frodas.
Den smärtpunkt som Johansson Heinö aldrig når fram till är denna: Hur ska ett samhälle som präglas av stor kulturmångfald kunna underbygga och vidmakthålla en konstitutionell stat enligt de nämnda principerna? Kräver inte en sådan stat en kulturell och värderingsmässig infrastruktur för att kunna fortleva? Även om det finns institutioner som ska värna principerna, så kommer de att brytas ner och försvagas på lång sikt om det inte finns ett stöd för dem bland en majoritet av befolkningen. Allehanda bromsande regler mot ändringar av grundlagar, etc, kan inte ge mer än tillfällig respit. Grundlagar utan kulturellt stöd är inte mycket värda.
Johansson Heinö önskar rensa ut det nationella och ersätta det med en rent konstitutionellt definierad gemenskap. Han skriver "att skapa och vidmakthålla den liberala demokratin är ingenting man gör för att det är enkelt utan för att det är svårt." Ja, det kan man hålla med om. Men det finns anledning att begrunda skillnaden mellan vad som är svårt och vad som inte har någon utsikt att lyckas.
Andreas Johansson Heinö tar upp många nyliga konflikter och debatter och ger i huvudsak goda kortfattade beskrivningar av vad de handlade om. De olika argumenten och verklighetstolkningarna som ligger till grund för dom redovisas i huvudsak bra. Självklart inte helt invändningsfritt. Man får intrycket att konflikterna i Sverige före 1965 handlade mest om ekonomi, men det tror jag inte är rätt beskrivet.
Den nämnda kluvenheten kan exemplifieras med att Johansson Heinö först vill ta åt sig äran av att vara en av de första i Sverige som refererat till den karta som visar olika länders värderingar uppmätta av World Values Survey, och där Sverige ligger i ena hörnet. Senare i boken ondgör han sig över att samma karta används så mycket i debatten.
Ett annat problem är att texten ibland hovrar som en statsvetenskaplig helikopter ovanför skeendena och konflikterna, för att sedan plötsligt och litet slumpmässigt dyka ner och fälla avgöranden. Visserligen heter boken "Anteckningar från kulturkriget", men en litet mer sammanhållen argumentation hade varit bra. Ett ytterligare problem är att texten litet för ofta hemfaller åt den tidstypiska sjukan att argumentera genom sarkasm. Om man kan få till en spydig formulering om något, så anses det räcka som motargument.
Det samhällsideal som Johansson Heinö ser framför sig är en konstitutionell stat som bygger på två principer: Majoritetsprincipen, som ska förhindra en elit från att ta över, och en princip om maktdelning och fri- och rättigheter som ska skydda minoriteter. För att upprätthålla detta ideal måste de goda värden som det bygger på frigöras från det nationella kontext i vilken den utvecklats, enligt ett argument taget från den tyske filosofen Jürgen Habermas. I en sådan stat kan liberal demokrati och mångkultur frodas.
Den smärtpunkt som Johansson Heinö aldrig når fram till är denna: Hur ska ett samhälle som präglas av stor kulturmångfald kunna underbygga och vidmakthålla en konstitutionell stat enligt de nämnda principerna? Kräver inte en sådan stat en kulturell och värderingsmässig infrastruktur för att kunna fortleva? Även om det finns institutioner som ska värna principerna, så kommer de att brytas ner och försvagas på lång sikt om det inte finns ett stöd för dem bland en majoritet av befolkningen. Allehanda bromsande regler mot ändringar av grundlagar, etc, kan inte ge mer än tillfällig respit. Grundlagar utan kulturellt stöd är inte mycket värda.
Johansson Heinö önskar rensa ut det nationella och ersätta det med en rent konstitutionellt definierad gemenskap. Han skriver "att skapa och vidmakthålla den liberala demokratin är ingenting man gör för att det är enkelt utan för att det är svårt." Ja, det kan man hålla med om. Men det finns anledning att begrunda skillnaden mellan vad som är svårt och vad som inte har någon utsikt att lyckas.
February 12, 2024
Andreas JH bidrar till att skapa lite klarhet och en liberalt förankrad kompass i olika aspekter av den kulturkonflikt som rasar, och som i vissa fall eldas på av rena maktskäl.
Lite rörigt ibland. Vissa resonemang är bara utvecklade till hälften, men jag uppskattade verkligen boken! Viktig och förhållandevis lättläst även för en lagomt insatt lekman (lekperson?).
Lite rörigt ibland. Vissa resonemang är bara utvecklade till hälften, men jag uppskattade verkligen boken! Viktig och förhållandevis lättläst även för en lagomt insatt lekman (lekperson?).
September 23, 2021
Välskriven och intellektuellt hederlig bok. Det mesta känns igen från Johansson Heinös krönikor
November 15, 2021
Välskriven sammanfattning över kulturkriget som vidgat mitt seende när det gäller kulturkrigets omfattning.
July 2, 2022
Välskriven och intressant. Bra att ta i små portioner.
Read
November 10, 2025En ganska intressant bok.
October 5, 2021
Att tro på att man själv har rätt åsikt, det är en sak. Men att vara fullständigt övertygad om att den på andra sidan inte bara har fel utan är alltigenom ond - en sådan antagonism leder inte till något gott. Därför tror jag att det är vettigt att sätta sig in i vad begreppet "kulturkriget" syftar till.
Spoiler alert: det kommer handla mycket om Sverigedemokraterna, som är nyckeln till att förstå vad kulturkriget i Sverige handlat om. Deras framfart de senaste decennierna har fått klä skott för en mängd olika värderingsrelaterade frågor. Dessa meningsskiljaktigheter fanns troligen även innan SD, men det som vi sett på senare år har varit ett förhårdnande av den offentliga - såväl som den privata - debatten som heter duga (om kulmen är nådd får tiden utvisa).
Sammantaget är Anteckningar från kulturkriget den tveklöst bästa boken jag läst som från ett svenskt perspektiv beskriver den värderingskonflikt som sedan länge inte bara omfattar USA utan hela den industrialiserade västvärlden. Jag rekommenderar boken varmt, särskilt till dig som inte tror dig hört talas om kulturkriget tidigare.
Spoiler alert: det kommer handla mycket om Sverigedemokraterna, som är nyckeln till att förstå vad kulturkriget i Sverige handlat om. Deras framfart de senaste decennierna har fått klä skott för en mängd olika värderingsrelaterade frågor. Dessa meningsskiljaktigheter fanns troligen även innan SD, men det som vi sett på senare år har varit ett förhårdnande av den offentliga - såväl som den privata - debatten som heter duga (om kulmen är nådd får tiden utvisa).
Sammantaget är Anteckningar från kulturkriget den tveklöst bästa boken jag läst som från ett svenskt perspektiv beskriver den värderingskonflikt som sedan länge inte bara omfattar USA utan hela den industrialiserade västvärlden. Jag rekommenderar boken varmt, särskilt till dig som inte tror dig hört talas om kulturkriget tidigare.
Displaying 1 - 9 of 9 reviews