What do you think?
Rate this book
Korthuset : En domares berättelse om kickarna och spelet bakom världsfotbollen
Jonas Eriksson var under arton år en av Fifas toppdomare. Nu berättar han öppet om den ensamma vägen till toppen, varför han slutade och vad som händer bakom kulisserna på den internationella toppfotbollen, som präglas av korruption, svågerpolitik och egoistiska världsstjärnor. Han skildrar de enorma krav som ställs på elitskiktet av domare, hur de blir utfrysta om de inte håller vikten eller klarar av extrema fysiska tester.
Gör en proffsdomare en perfekt match, säger ingen ett ord om saken. Gör man en dålig, är man direkt allas hatobjekt, ensam ansvarig för allt. Med de förutsättningarna i ryggen gick Jonas gång på gång ut på de största och mest prestigefyllda fotbollsarenorna i världen.
Gör en proffsdomare en perfekt match, säger ingen ett ord om saken. Gör man en dålig, är man direkt allas hatobjekt, ensam ansvarig för allt. Med de förutsättningarna i ryggen gick Jonas gång på gång ut på de största och mest prestigefyllda fotbollsarenorna i världen.
300 pages, Hardcover
Published October 13, 2021
16 people are currently reading
87 people want to read
Ratings & Reviews
Friends & Following
Create a free account to discover what your friends think of this book!
Community Reviews
Displaying 1 - 30 of 32 reviews
January 7, 2022
Jag läser boken bra, jag är i toppform, ögonen är piggare än någonsin och koffeinprocenten i mitt blod är över det som min bibliotikarie förväntar sig, 12%. Jag gör inte ett enda misstag under de två dagarna boken konsumeras. Flickvännen tas åt sidan, ”jag måste göra dethär”, hon förstår att jag inte kan medverka på hennes födelsedag, hennes present är att se mig läsa en bok. Hon vet att jag har vad som krävs och att jag kommer göra det bra. Vi tar och käkar middag, tar några medsmugglade sponsrade öl, men mer tänker jag inte på henne, jag tänker redan på nästa biografi, nästa roman, nästa äventyr.
I min kalender har jag skrivit upp alla bokmässor runtom i sverige och jag vet att det enda som hindrar mig från toppen är den byråkratiska processen med adlibris som inte backar, inte gör några undantag, som helt enkelt vägrar att tillåta mig att läsa böcker i förväg. Jag vet att jag klarar det, mitt minne är utomordentligt bra, jag minns varenda sida, varenda mening i varje bok jag någonsin läst. Det är viktigt för mig att kunna skapa en bekväm stämning för min bokhylla och jag är ytterst ansvarig.
I min kalender har jag skrivit upp alla bokmässor runtom i sverige och jag vet att det enda som hindrar mig från toppen är den byråkratiska processen med adlibris som inte backar, inte gör några undantag, som helt enkelt vägrar att tillåta mig att läsa böcker i förväg. Jag vet att jag klarar det, mitt minne är utomordentligt bra, jag minns varenda sida, varenda mening i varje bok jag någonsin läst. Det är viktigt för mig att kunna skapa en bekväm stämning för min bokhylla och jag är ytterst ansvarig.
November 23, 2024
En väldigt intressant och ögonöppnande bok! Eftersom jag dömer fotboll var författarens erfarenheter väldigt kul att få ta del av. Collina verkar vara en alldeles egendomlig person som ljuger och är hemsk på många sätt. Att vara domare är ingen dans på rosor; dålig lön i jämförelse med spelarna (sämst lön av alla på planen, trots kanske det viktigaste jobbet), måste alltid tänka på sin fysik och ha rätt fettprocent, reser mycket och är därför ifrån familjen, ständig konkurrens och mycket politik som styr uttagningar till matcherna.
Det är en hel del jag känner igen mig i hos Eriksson.
”Jag vägrade sitta still, vila eller känna efter hur jag egentligen mådde, hur det kändes att inte vara domare längre. Jag var nog innerst inne rädd för svaret, att saknaden skulle bli stor och jag kanske skulle ångra mig. Så jag gjorde exakt allt med foten på gaspedalen under hösten 2018. Jag föreläste mer än någonsin, överallt där jag fick möjlighet. Jag lade mer tid än någonsin tidigare på våra WE-anläggningar. Jag reste till New York på US Open i augusti med ett gäng kompisar. Helgen efteråt såg jag England spela mot Spanien på Wembley. Jag såg U2 spela i Madrid i september. Jag tränade hårt och sprang New York-maraton i november. Jag tränade båda döttrarnas fotbollslag, var domaransvarig i Sigtuna IF, arrangerade friluftsdagar och valde att hela tiden öka farten i allt jag gjorde. Jag ville inte stanna upp, vågade inte göra en inbromsning av rädsla för att hamna i en vardag som jag var rädd för att inte trivas med. Jag fortsatte att träna hårt.”
”Fel gör alla, och har man ett offentligt yrke så får man alltid tåla att folk har åsikter. De domare och spelare som inte tål kritik bör byta jobb.
Jag hade aldrig haft problem med att få kritik, så länge den var saklig och baserades på fakta och regler – inte på personligt tyckande. Samma filosofi försökte jag hålla mig till i studion under VM. Jag som hela min domarkarriär fått kritik, skrik, hot och hat kastat efter mig, fick plötsligt beröm, vänliga ord och komplimanger. Jag kände mig uppskattad.”
Det är en hel del jag känner igen mig i hos Eriksson.
”Jag vägrade sitta still, vila eller känna efter hur jag egentligen mådde, hur det kändes att inte vara domare längre. Jag var nog innerst inne rädd för svaret, att saknaden skulle bli stor och jag kanske skulle ångra mig. Så jag gjorde exakt allt med foten på gaspedalen under hösten 2018. Jag föreläste mer än någonsin, överallt där jag fick möjlighet. Jag lade mer tid än någonsin tidigare på våra WE-anläggningar. Jag reste till New York på US Open i augusti med ett gäng kompisar. Helgen efteråt såg jag England spela mot Spanien på Wembley. Jag såg U2 spela i Madrid i september. Jag tränade hårt och sprang New York-maraton i november. Jag tränade båda döttrarnas fotbollslag, var domaransvarig i Sigtuna IF, arrangerade friluftsdagar och valde att hela tiden öka farten i allt jag gjorde. Jag ville inte stanna upp, vågade inte göra en inbromsning av rädsla för att hamna i en vardag som jag var rädd för att inte trivas med. Jag fortsatte att träna hårt.”
”Fel gör alla, och har man ett offentligt yrke så får man alltid tåla att folk har åsikter. De domare och spelare som inte tål kritik bör byta jobb.
Jag hade aldrig haft problem med att få kritik, så länge den var saklig och baserades på fakta och regler – inte på personligt tyckande. Samma filosofi försökte jag hålla mig till i studion under VM. Jag som hela min domarkarriär fått kritik, skrik, hot och hat kastat efter mig, fick plötsligt beröm, vänliga ord och komplimanger. Jag kände mig uppskattad.”
June 27, 2023
Intressant att som fotbollsintresserad få en inblick i domarvärlden. Per automatik blir det en bladvändare. Däremot skulle den lätt kunnat kortas 100 sidor med tanke på alla repetitioner och långa delar där han hyllar sin egen förträfflighet. Jag sitter mest och tycker synd om familjen när han för femte gången ska åka på semester men blir rastlös, ändrar sig och sticker iväg ännu en gång för att ”ta revansch” efter en petning.
September 9, 2022
Plågsamt dålig. Att boken är dåligt skriven hade jag kunnat acceptera men det blir outhärdligt att ta sig igenom 350 sidor fyllda av självförhärligande, upprepningar, pretentiösa utläggningar och klagomål.
April 4, 2022
För en som är intresserad av fotboll är det en läsvärd bok. Intressant att följa från en domares perspektiv. Sen tycker jag den är lite överallt i början och sedan blir det mycket återkommande och repetition mot slutet.
January 7, 2022
Spännande och intressant att läsa om matcher man minns och hur domarvärlden funkar inom fotbollen. Språkligt inte helt i min smak men det ärliga budskapet, reflektionerna och öppenhet kompenserade.
August 15, 2024
Tyckte den var bra för mig som fotbollsspelare och fotbollsälskare att läsa boken och få en inblick i fotbollsvärlden. Den var dock lite för långtråkig men helt okej bok.
January 20, 2022
Jag är fotbollsälskare så jag uppskattar verkligen att bli guidad genom Erikssons liv som fotbollsdomare, samt få följa med in bakom fifas smutsiga kulisser. Sen är detta en självbiografi där Jonas ord är de som är centrala och därav saknas det vackra språk som strömmar ur en författare som målar upp en berättelse.
June 2, 2024
It makes little to no sense why Jonas spent his whole international career believing that FIFA and UEFA didn't know about the online site loophole that allowed him to sit in front of his computer waiting like a little kid at Christmas to be gifted matches from above. Of course they knew about it, of course they logged who used it, how much and when.
Even at 43-44 on his last years on the field when Jonas by peers and neutrals was ranked the 4th best refeere in the World (which in effect at the time meant the 2nd best, as he points out several times) he seems to have been totally clueless that the normal and sound behaviour of such an organization would have been to start grooming such a highly effective and competent on-field person for an off-field leadership position after 45 when referres by rule have to retire from the job.
Every time he's sent home early from a tournament he just leaves, when the smart career move would always have been to tell his bosses that "Me and the boys will stay in town until after the final and we will remain ready if you need us back, if something happens to the others, a stomach bug or an accident or whatever, just call me and my boys, we'll come, we'll be ready."
EVEN when he makes enemies with Juventus, the possibly most corrupt team in Europe (at least historically), Collina tries to save him by offer him the chance to sack one of his side line refeeres from high ranking matches instead, probably at great personal cost for Collina himself, but Jonas doesn't get it.
EVEN when he as the most experienced refeere is sent to the Junior World Champs he takes that as some sort of punishment, not the obvious last chance to stand up and by himself show off-field leadership qualities among his peers.
NOT EVEN when his bosses back home postpone their own trip to said champs time and time again Jonas sees it as the Hail Marys they're obviously throwing him, but rather as some sort of enhanced punishment and/or dodging from back at HQ.
No you moron! It's clear to anyone that can read between the lines (even if the author himself can't) that you would have gotten the final in that tournament if you had played ball as the respected senior that you were and spoken up for the entire group, and then you would have gotten the Champions League final next time. Your boss postponed and stayed away just to give you that chance, several times over, but you red-carded yourself from everything that could have followed if you'd gotten onboard with FIFA and UEFA leadership after 45.
Even at 43-44 on his last years on the field when Jonas by peers and neutrals was ranked the 4th best refeere in the World (which in effect at the time meant the 2nd best, as he points out several times) he seems to have been totally clueless that the normal and sound behaviour of such an organization would have been to start grooming such a highly effective and competent on-field person for an off-field leadership position after 45 when referres by rule have to retire from the job.
Every time he's sent home early from a tournament he just leaves, when the smart career move would always have been to tell his bosses that "Me and the boys will stay in town until after the final and we will remain ready if you need us back, if something happens to the others, a stomach bug or an accident or whatever, just call me and my boys, we'll come, we'll be ready."
EVEN when he makes enemies with Juventus, the possibly most corrupt team in Europe (at least historically), Collina tries to save him by offer him the chance to sack one of his side line refeeres from high ranking matches instead, probably at great personal cost for Collina himself, but Jonas doesn't get it.
EVEN when he as the most experienced refeere is sent to the Junior World Champs he takes that as some sort of punishment, not the obvious last chance to stand up and by himself show off-field leadership qualities among his peers.
NOT EVEN when his bosses back home postpone their own trip to said champs time and time again Jonas sees it as the Hail Marys they're obviously throwing him, but rather as some sort of enhanced punishment and/or dodging from back at HQ.
No you moron! It's clear to anyone that can read between the lines (even if the author himself can't) that you would have gotten the final in that tournament if you had played ball as the respected senior that you were and spoken up for the entire group, and then you would have gotten the Champions League final next time. Your boss postponed and stayed away just to give you that chance, several times over, but you red-carded yourself from everything that could have followed if you'd gotten onboard with FIFA and UEFA leadership after 45.
December 28, 2022
Korthuset är en detaljerad och intressant inblick i fotbollsdomarens Jonas Erikssons liv och hans upplevelser av Uefa och Fifa baserad på hans tid som verksam domare på den internationella fotbollscenen. Som fotbollsintresserad (som dessutom ofta har synpunkter på domarens insatser när domsluten går emot laget närmst mitt hjärta), var det intressanta att läsa om Jonas Erikssons syn på rollen som domare och hans upplevelser som domare i det absoluta toppskiktet i världen.
Jag tyckte dock att boken inte riktigt lyfte, och jag kände inget jättestarkt sug att fortsätta läsa. Stundtals tyckte jag att boken kändes lite för skrytig, vilket förstås är en lätt fälla att hamna i när man skriver en bok som i stort handlar om ens framgångar. När boken handlade om de motgångar Jonas Eriksson upplevde, skylls de genomgående på faktorer som inte hade med Jonas Eriksson eller hans team att göra. Jag har förstås ingen aning om den bild som Jonas Eriksson beskriver är korrekt - kanske förhöll det sig på exakt det sättet som görs gällande. Jag tyckte dock att boken är lite väl självförhärligande och inte precis ger uttryck för någon självkritik eller självreflektion i någon större utsträckning. För mig blir det en lite underlig kontrast när boken till övervägande del handlar om Jonas Erikssons förträfflighet, och att de delar som sedan inte helt gick Jonas Erikssons väg skylls på att Jonas Eriksson upplever sig ha blivit orättvist behandlad/missgynnad på grund av politiskt spel som pågick i Uefa/Fifa.
Boken kändes också delvis lite repetitiv och är nog lite för lång för sitt eget bästa, vilket drog ned läsupplevelsen.
Sammanfattningsvis dock en bok som är väl värd att läsa om man är intresserad av fotboll/fotbollsdomarvärlden eller bara vill läsa ett personporträtt över en person som åstadkommit mycket imponerande i sin karriär. För det kan man verkligen inte ta från Jonas Eriksson att han har gjort. Jag tycker också att han generellt ger ett mycket sympatiskt och kunnigt intryck.
Jag tyckte dock att boken inte riktigt lyfte, och jag kände inget jättestarkt sug att fortsätta läsa. Stundtals tyckte jag att boken kändes lite för skrytig, vilket förstås är en lätt fälla att hamna i när man skriver en bok som i stort handlar om ens framgångar. När boken handlade om de motgångar Jonas Eriksson upplevde, skylls de genomgående på faktorer som inte hade med Jonas Eriksson eller hans team att göra. Jag har förstås ingen aning om den bild som Jonas Eriksson beskriver är korrekt - kanske förhöll det sig på exakt det sättet som görs gällande. Jag tyckte dock att boken är lite väl självförhärligande och inte precis ger uttryck för någon självkritik eller självreflektion i någon större utsträckning. För mig blir det en lite underlig kontrast när boken till övervägande del handlar om Jonas Erikssons förträfflighet, och att de delar som sedan inte helt gick Jonas Erikssons väg skylls på att Jonas Eriksson upplever sig ha blivit orättvist behandlad/missgynnad på grund av politiskt spel som pågick i Uefa/Fifa.
Boken kändes också delvis lite repetitiv och är nog lite för lång för sitt eget bästa, vilket drog ned läsupplevelsen.
Sammanfattningsvis dock en bok som är väl värd att läsa om man är intresserad av fotboll/fotbollsdomarvärlden eller bara vill läsa ett personporträtt över en person som åstadkommit mycket imponerande i sin karriär. För det kan man verkligen inte ta från Jonas Eriksson att han har gjort. Jag tycker också att han generellt ger ett mycket sympatiskt och kunnigt intryck.
April 9, 2022
En bok som på många sätt är intressant - kanske främst för att det som idrottare är så oerhört svårt att sätta sig in i hur någon frivilligt kan välja att bli domare -, men som dessvärre sänks av bristande språklig kvalitet och mååånga upprepningar (något jag personligen har väldigt svårt för). Uppskattade Jonas Eriksson och hans insiktsfulla bidrag ur domarperspektiv mycket i studion under sommarens EM, men här får man tyvärr inte en särskilt positiv bild av honom som person. Detta är en individ med ett tydligt självhävdelsebehov, som uppenbart vill vara i centrum och har problem att hantera att han inte alltid anses vara bäst och därmed måste finna en anledning till att så sker. Politiken inom FIFA och UEFA går knappast någon förbi och säkerligen finns mycket korruption på samtliga nivåer inom dessa rätt smutsiga organisationer, men ibland får man känslan av en självupptagen människa (hur hans fru står ut är en gåta) som inte kan acceptera att bli förbigången på kompetensgrunder och därmed måste hitta ursäkter. Vad som stämmer eller icke är svårt att utröna utan nyanser, men helt klart är att man läst biografier av extremt framgångsrika spelare med betydligt mindre ego än vad som presenteras här. Jag hade nog gärna velat se mer av det som utlovas i undertiteln - en generell reflektion kring maktspel och intriger i fotbollens korridorer - än bara en ekonomiskt oberoende medelålders mans uppgörelse med sitt stukade självförtroende.
September 27, 2022
Jag är absolut inget fotbolls-fan. Men jag har sett Jonas Eriksson på TV flera gånger och tycker han verkar vara en oerhört klok, sympatisk och intressant människa. Den här boken visar verkligen hur livet för en internationell elitdomare ofta ser ut. En sak jag verkligen lärt mig efter att ha läst den här boken är att UEFA och FIFA förmodligen är två av världens sämsta och mest genomruttna organisationer som finns! Korruption, nepotism och annan skit är alltid upprörande att läsa om. Och jag blir uppriktigt ledsen för Jonas skull när jag får läsa hans egna ord om hur illa behandlad han blev i slutet av karriären, så pass illa att han valde att lämna jobbet som elitdomare när han var på toppen av sin karriär och av många sågs som en av världens bästa domare.
Den här boken kan alla läsa, oavsett om du gillar fotboll eller inte. Jag kan inte ha ett högre betyg dock, eftersom jag tycker det blir lite för mycket ältande om match-detaljer, förberedelser och fys-test osv för min smak. Jag skulle hellre se att boken var något kortare eller att det kanske lades ännu mer fokus på politiken inom fotbollen. Men hur som helst mycket läsvärd!
Den här boken kan alla läsa, oavsett om du gillar fotboll eller inte. Jag kan inte ha ett högre betyg dock, eftersom jag tycker det blir lite för mycket ältande om match-detaljer, förberedelser och fys-test osv för min smak. Jag skulle hellre se att boken var något kortare eller att det kanske lades ännu mer fokus på politiken inom fotbollen. Men hur som helst mycket läsvärd!
This entire review has been hidden because of spoilers.
December 20, 2022
En kul resa in bakom kulisserna i en del av fotbollsvärlden som man kanske annars sällan får besöka. Jonas är ju en väldigt fascinerande person generellt och det är alltid kul att se perspektivet från någon som tagit sig upp till världstoppen vilken stege det än må vara som har klättrats upp för. Bilden av FIFA och UEFA var väl redan så låg den kunde bli så inga konstigheter där men Collina får sig ju verkligen en törn också. Kanske lite mycket detaljer om matcher och så men det är ju det han föresatt sig att skriva om så det är svårt att ha så mycket invändningar mot det. Man får en inblick i livet som domare och lite snaskiga detaljer om en dysfunktionell organisation eller två, vad mer kan man begära? Lättläst var den också, språket flyter på tillräckligt bra för att inte vara ett hinder. En läsvärd biografi för den som är intresserad av fotboll.
January 24, 2024
Som elitdomare så får man utstå bakom kulisserna som inte är synonymt med rätt förberedelse inför en match. Att hamna i rätt sinnesstämning som domare när allting går via politikens bakgata är svårt. Det var intressant att följa fotbollsorganisationerna via Jonas ögon. Det var enkelt att följa med på resan och alla matcher, men lite repetetivt blev det mot slutet. Jag har läst andra beskriva att den kunde varit kortare och jag kan hålla med, men snarare hade det varit intressant att höra mer om vad som händer bakom kulisserna, eller en ingång på vad som gör situationer tolkningar inför domarobservatörernas diskussion. Det måste finnas mycket mer att ta på som hamnade bakom ännu en beskrivning av match, plats, betyg. I helhet en bra skildring av elitdomare, och på svenska vilket känns kul.
December 13, 2021
Småintressant bok att snabbläsa och/eller bläddra genom för en person som inte är mer sportintresserad än gemene man. På sitt sätt är det märkligt att läsa om en värld som förefaller befolkas av "förskolebarn" när man läser om hur de behandlar varandra etc och det gör en ju inte speciellt imponerad av fotbollsvärlden. Jag kan önska att det handlade om fotboll, inte om pengar.
Hyfsat välskriven. Möjligen kunde man ha skruvat ner självförhärligandet/självgodheten några grader utan att innehållet hade förvrängts från originalet.
Hyfsat välskriven. Möjligen kunde man ha skruvat ner självförhärligandet/självgodheten några grader utan att innehållet hade förvrängts från originalet.
June 15, 2022
En bra bok som kanske passar de som är intresserade av fotboll, för mig som inte är så stort fan av fotboll fick ett nytt perspektiv på sporten och allt runt om. Välskriven bok som skildrar privatliv och arbetsliv, hade gärna läst mer av honom men jag tror inte det finns så mycket mer rent sportmässigt att skriva om men hade han skrivit en bok om hur man startar och driver företag hade jag nog köpt den.
May 11, 2024
Intressant att få inblick i både barndom och professionell karriär och därför en trea. Men alldeles för pretto-skriven och jag tröttnade lite på att så många matcher tas med i manus. Skrattade gott åt en recension från 2022 skriven av en Robert och kände likadant.
February 7, 2025
Okej bok men ganska lång så skulle kunna kortas ner ett antal sidor. Bortsett från det negativa med längden var det väldigt intressant att få en inblick i hur det är att vara fotbollsdomare på elit nivå.
November 20, 2021
That Italian former referee doesn't seem to be a very nice guy.
This entire review has been hidden because of spoilers.
January 27, 2022
Very intresting to get an insigth in the life as a footboll referee
February 17, 2022
Insikt i en fotbollsdomares värld, korruptionen inom världsfotbollen, de tuffa kraven som ställs och hur en karriär kan falla ihop som ett korthus efter ett felaktigt beslut.
June 13, 2022
Vältaligt och välskrivet, om än utan spektakulära nyheter, men kul inblick ändå. Lite onödigt mycket detaljer om situationer i matcher kanske, svårt att sätta sig in i utan tv-bilder
October 28, 2022
Väldigt ingående beskrivet en elitdomares liv, spännande berättelser som gör att man ser på domare helt annorlunda
March 25, 2024
Kanske inte en litteraturupplevelse men intressant om tillvaron som elitdomare och politiken inom fotbollsvärlden.
July 13, 2024
Kul med en inblick i domarvärlden. Eriksson lägger fram ett övertygande case om sin kompetens och karriär men det blir lite upprepande emellanåt och boken är alldeles för lång.
July 25, 2024
Lätt att ta till sig, spännande. Självgod stundvis
August 13, 2024
Ganska torr bok. Men den var intressant då han redogör mycket hur saker fungerar.
January 3, 2025
Intressant historia även om det tillslut blir lite tjatigt med alla matcher hit och dit. Inte så att jag blev uttråkad men det blev bara lite mycket.
Read
July 6, 2025DNF
Displaying 1 - 30 of 32 reviews