Halim har genomskådat allt. Han har genomskådat Integrationsplanen. Han har genomskådat fiskpanettsrasismen i matbespisningen, han har kommit till insikt om hur Allahs makt hänger ihop med ödet och varför intellektuella liknar halta kameler. Tyvärr har han också genomskådat sin pappa, som har övergett Kampen och i stället bara talar om vikten av att tala bra svenska. Men Halim har en egen plan: han ska bli Sveriges mäktigaste revolutionsblatte. En tankesultan, som knäcker koderna och får de snyggaste gussarna. Han drömmer ofta om att bli lika grym som Hannibal som bazade romarna med elefanter eller al-Khwarizmi som gav namnet till algebran. Ibland drömmer han också om sin mamma, som inte längre finns.
Jonas Hassen Khemiris debutroman är en rolig och sorglig berättelse om en ensam ung man, som vänder ut och in på både hjärnan och språket för att hitta sig själv och sin plats i världen.
Jonas Hassen Khemiri, born in 1978, has a Tunisian father and a Swedish mother. He grew up in Stockholm, has studied economics in Paris and been an intern at the UN in New York. He made a celebrated debut in 2003 with Ett öga rött/One Eye Red, which has sold over 200,000 copies in Sweden and became the best-selling paperback of any category in 2004. For Ett öga rött/One Eye Red Jonas Hassen Khemiri received the Borås Tidning award for best literary debut, Sweden’s most important award for a first book. In the fall of 2007 the film based on Ett öga rött/One Eye Red will open in Swedish cinemas.
Jonas Hassen Khemiri’s second novel, Montecore, was published to unanimous raving reviews in 2006. In strong international competition it was awarded to 2006 year’s P O Enquist Prize. Later the same year, Montecore was nominated for the August literary award. Montecore also received Sveriges Radio’s Romanpris award for best novel of 2007. The listener jury’s motivation reads: "Because Jonas Hassen Khemiri leaves his mark on every single word in Montecore in an inspirational “transpiration” of creativity. Montecore is a beautiful, melancholic but also wonderfully funny book that depicts Sweden in a unique light, making it hard to think of anyone who shouldn’t read it."
Jonas Hassen Khemiri has also had a praised start as a playwright. His first play “Invasion!” was written for The Stockholm City Theatre and played two seasons of sold out performances. His drama debut also opened the doors for Khemiri to participate at Royal Court’s International Residency in London. His new play will open at Riksteatern in 2007.
Translation rights to Khemiri’s novels have so far been sold to: Germany, France, The Netherlands, Finland, Denmark, Norway, Russia and Serbia.
You know those books you start, and you love them in the beginning, and then you start to cringe, and you go:
"No, author, oh no, please don't go down that road, it is awful...!"
And they leave you with a bitter taste of a wasted opportunity?
Well, this was EXACTLY the opposite of that experience. I read the first pages, and I went:
"No, author, oh no, please don't go down that road, it is awful...!"
And then, the wind changed, and I thought I would just read a few more pages, because it actually wasn't as bad as I thought. The straightforward school boy with an immigrant background turned out to be an unreliable narrator of quite some skill, and before I knew it, he had completely convinced me that he had a point when he went on and on about his own super-prophetic powers and his highly biased world-and-self-view.
And I have no doubt that the poor author of the book, who moved into the narrator's neighbourhood towards the end of the novel, must have thought exactly the same when the narrator put the manuscript into his hands and urged him to make sure it gets published.
How else would this book have seen the light of day?
I guess that also means that we will see some wonderful Halim Treaties in the not too distant future, as this is a coming-of-age story just for our times and insanities!
What a wonderful book! This is kind of a modern Swedish classic that I felt like everyone had read before me, and being the avid reader that I am, I obviously wanted to read it. But tbh, it was mostly because of my crush on the author Jonas Hassen Khemiri, who am I kidding?
Anyways, this book was a delight. I absolutely loved it. This is the kind of book that has just the right balance of everything. We follow our main character Halim as he struggles to find his identity and his place in a society where he doesn't really feel like he belongs. This is a coming-of-age novel with tons of humour, charm, but also strong critizism towards society. The conflict between different cultural identities and expressions in Halim was so interesting to read about and there were also parts that were just pure critizism which I obviously loved, being the person that I am. I have zero things in common with the main character but this book really made me empathize with him and his struggles in the society that he lives in.
Despite the quite heavy themes, this book is extremely charming and funny. I laughed out loud several times in this novel and it has this perfect mix of every little emotion that you could possibly hav. The characters in this book really felt like real people, and I just loved to read about them and their ups and downs.
This book is also very interesting in terms of language use. We are reading the story from Halim's perspective and his uses his own Swedish in terms of grammar and slang, which I guess could be confusing at times but I thought it really made the novel unique and also very efficient for presenting the themes in the novel.
The only thing that I didn't love was the mention of Khemiri himself as a character, which was pretty funny I guess but it also one of my worst book tropes when authors make a twist at the end to hint that they story "might be real" or something like that. Seriously authors, everyone does that, stop it, it's so boring and cliché. But apart from that, this book was perfect and I would highly recommend it to anyone who hasn't read it (and knows Swedish haha). An amazing book that can really teach you something new. Now I am going to watch the film and hopefully it is amazing as well.
Jag hade nog aldrig orkat läsa klart boken om den inte ingick i min kurslitteratur. Den var så frustrerade att läsa. Språket gjorde den så svårläst och jag fick aldrig till ett bra flyt i läsningen. Jag förstår verkligen poängen med språket i teorin men jag uppskattade det inte i praktiken. Huvudkaraktären ska vi inte ens prata om, störigare människa får man leta efter. Kanske hade jag för höga förväntningar efter ”allt jag inte minns” som jag verkligen älskade, kanske passade boken inte mig.
Ändå att denna är skriven för 15 (!!) år sedan?? Sett ur sin samtid, och som debut, är den desto mer fascinerande och imponerande. Inte Khemiris främsta verk rent litterärt, men det är absolut en välkomponerad story och jag gillar inslagen av metafiktion. Värd klassrumsläsning.
Väldigt mixade känslor om denna boken. Å ena sidan är det en viktig historia, och jag tycker att stilgreppet faktiskt fungerar. V3 gjorde det ju svårt att läsa, men jag kom ganska snabbt in i det. Och det gav liksom en genuin känsla att det faktiskt var Halims röst vi hörde. Motiven om språk och ens röst kom fram på ett sätt som jag inte tror det hade gjort om man inte hade haft just detta stilgreppet. Boken var fin, rolig och sorlig skildring av ensamheten, tradition, identitet och hur vi sorterar varandra.
Men samtidigt tyckte jag att Halim som karaktär inte helt fungerade. Det var ju meningen att man skulle sympatisera med honom, och trots att vi såg vad som ledde honom till att bli som han blev var det inte helt enkelt att gilla honom. Men kanske är poängen inte att vi ska gilla honom, utan förstå. Eller så är poängen bara att skildra kampen. Oklart. Jag tror verkligen inte att alla skulle gilla denna boken, men jag tyckte den var stundvis riktigt bra, stundvis lite mindre bra.
gsbskskndl såsåsåsåså fin jag älskar den. ÄLSKAR genren. ÄLSKARRRRR hur den är skriven. ÄLSKARRRR komplexiteten i karaktärerna. relaterar SÅ mycket till honom på ett sätt jag inte ens kan beskriva för vi är så olika men ändå så lika. han är såså problematisk men känner ändå bara medlidande och kärlek för man ser rakt igenom honom på bästa sättet. jag ÄLSKAR honom, jag ÄLSKAR boken. den är bra på så många plan. så taggad på att läsa andra böcker av honom.
En tankeväckande roman som är skriven i dagboksform, vilket jag gillar! Inledningsvis var det svårt att få till ett läsflyt eftersom den är skriven på ”förortssvenska”, men det släppte så småningom.
Man får följa Halim som brottas med sin identitet och kultur. Trots att boken är skriven för 20 år sedan så är den aktuell, några ord bör dock bytas ut..!
Halim bestämmer sig för att bli tankesultan. En rebell, men ingen vanlig rebell utan en som gör revolt genom sina tankar och filosofier. Han får reda på att det viktiga är att hålla fast vid sina tankar och att de också försvinner när du gör det. Han får en skrivbok och där börjar han samla sina filosofier kring högt och lågt som händer i hans liv som sextonåring i Stockholm.
Boken är skriven på bruten svenska vilket tillför en hel del till Halim som karaktär. Särskild eftersom han visar prov på att kunna använda sig av "svenneton" när han vill uppnå någonting.
Jag kan utså n-ordet (av icke-svart person), kvinnohat och allmän idioti. Jag kan köpa att det är en del av en tonårig killes repertoar, att det inte är författarens riktiga åsikter och att man ska ta det med en nypa salt.
Jag försökte bortse från det. Men vid sexuell upphetsning skapad av närhet till barn drar jag faktiskt gränsen. Visst, man kanske kan säga att jag ska bortse från det också. ”Det är bara en bok, bara en kort scen, strunta i det och läs vidare”.
Jag fattar, jag fattar. Men nu när vi människor ändå har fått fri vilja får jag faktiskt välja själv vad jag vill lägga min tid på, och det finns alldeles för många otroliga böcker ute i världen för att jag ska fortsätta läsa just den här. Så det så.
Intressant och olik annat jag brukar läsa, svårt att komma in i förortssvenskan men fin skildring av vad som sker på utsidan och insidan av våra kroppar och vad som föranleder handlingar speciellt kopplade till utanförskap.
I’m not sure what the point of this was. I did not enjoy it whatsoever, feels like there’s no real plot or storyline here (not in the good kind of way). Rage bait.
Lite svår att betygsätta, för jag kände att det var en välskriven & bra bok, men inte riktigt i min smak bara. Man kastas verkligen in i huvudkaraktären Halims huvud, genom språket som är skrivet med hans invandrarsvenska (lite knöligt att läsa i början med den ”felaktiga” meningsbyggnaden överallt men sedan kom jag in i det) och som läsare får man ta del av hans syn på saker. Trots att boken är 20 år gammal känns den aktuell, och blandar humor med allvar. Önskar att jag hade gillat den mer än jag gjorde.
I really like books which don't focus only on the content, but also on the language and the form of presenting the story. Even though he can speak perfect Swedish, the main character, Halim, uses multiethnic slang as a symbol of protest to "svennefieringen", the swedification of immigrants which he thinks is part of government's immigrant integration plan. His language is fun and playful, but the logic behind it started to annoy me near the end of the book: like his teacher explained, Halim seems to oppose the swedification by acting just the way people expect him to act. Not only that, he thinks he is better than everybody else, not only the Swedes, but also other immigrants. Doesn't he despise the Swedes just because he thinks they have that same attitude towards him? He is quick (often too quick) to judge, too. It started to get on my nerves at some point, but Halim's character is otherwise likeable. I liked the language and the style of the book, but it was occasionally difficult to understand. Sometimes Khemiri doesn't use punctuation, especially when Halim describes his dreams or events in a dream-like fashion. I'm not a native speaker of Swedish so it was difficult to tell what's what, but I suppose that was the point. When I read about dreams or dream-like events, I prefer to actually see the chaos on paper. The most entertaining moment was when the character of the author (Khemiri) was introduced into the story. Until the very end of the book Halim was convinced Jonas Khemiri was their neighbour's gay partner. It really made me laugh. The story is entertaining (when it's not serious) and the situations Halim gets into are funny, but they can also make you think about the society and it's special power - prejudice. I recommend this book.
Undrar varför jag inte läst den här tidigare? Nu är jag väldigt sugen på att läsa mer Khemiri. Ett öga rött var som en variant av Berts dagbok (och det menar jag som en positiv sak), men skriven av en invandrarkille med en en helt annan uppsättning funderingar och problem än Bert. Men humorn var snarlik! Samtidigt var den mycket sorglig och vemodig att läsa. Huvudpersonen är så insnodd i sig själv, sina tankar och sina idéer och rättfärdigar sitt rätt så ruttna beteende med egna filosofier. Men Khemiri skapar också sympati för sin huvudperson, det är en liten ledsen pojke som går runt i de stora kläderna och säger de stora arga orden. Språket är väldigt underhållande, och jag har kommit på mig själv med att tänka i samma oanade meningsbyggnader dessa dagar när jag lagt ifrån mig boken.
Nope not for me. Kollade på filmen när jag var yngre och tyckte att filmen var så fin och hanterade sorg så bra. Kommer fortfarande ihåg hur ledsen jag blev av slutet när jag kollade på filmen som ett barn. Men boken???? Känns som helt olika saker. De går in på att pappan beter sig svenskt och sånt men verkligen inte som i filmen. Huvudkaraktären Halim också.......fick typ hat för tonårskillar...just a nasty person. Säger inte han va perfekt i filmen men yo???
Aja ska inte ranta för mycket. Det bra var att formatet för boken var intressant. Hans egna dagbok eller journal, så man följer verkligen hans tankar hela tiden och boken slutar när hans skrivbok är slut. Det va typ det bra med boken men yeah allt annat was not for me :/
Väldigt intressant berättelse om en uppväxande ung man som strider för att hitta sin identitet mellan två kulturer. Hans relation med pappan ändrar under påverkan av mammans död, en flyttning och anpassning av nya livet och det ger en bra dynamik till historien. Språket kändes först lite konstigt, eftersom ordföljd var ofta fel (lärarna på svenska kurserna var väldigt stränga mot det), men det är faktiskt en litterär anordning för att visa hur invandrare talar. Jag gillar boken och kan rekommendera den.
An odd book that I thought I wouldn't get through but found myself devouring...! Written in the Swedish language and not. The author has written the whole novel in broken Swedish - the language spoken by many immigrants. The story is oddly moving and simultaneously very much to the point. One gets so frustrated by the lead character and still one aches for him. A debut by Jonas Hassen Khemiri that quickly spread like fire through Sweden.
Hm, mja, tja. Har du en ’grammatikhjärna’ som korrigerar varenda mening (som mig) så är nog denna inte nåt för dig. Blev definitivt enklare att läsa typ 80s in, men fortfarande störig pga det stiliserade språket. Det är också väldigt ofta lätt att glömma att huvudkaraktären endast är 14? 15? (Niondeklassare tror jag) då han beskrivs väldigt mycket som en vuxen, medan handlingarna han utför oftast är väldigt barnsliga.
Å ena sidan är den spännande att läsa från ett blivande-lärare-perspektiv. Medan från andra sidan så tror inte jag att jag hade orkat ta mig igenom den om det inte vore just för att det är en del av min kurslitteratur. Med det sagt, tror jag det fortfarande hade gett mig mer om jag valt nån av de tre andra valbara böckerna.
Halim is a young adolescent living in Sweden and this is his private journal.
Personally, books that leave a lot unsaid are my favorite. Khemiri cleverly presents a young man who is in pain and hovering between two worlds, but you have to listen to what Halim is NOT telling you. And slowly the reader begins to realize that Halim is not a very trustworthy voice. He twists things for himself and for you, as the reader. He's also a bit of an annoying twat but, by the end, I found it endearing.
Finally, my Swedish is at the level where I understand 95% of what is being said without running to the dictionary. That slang tho.
Absolut annorlunda än Khemiris andra verk men den har ändå det där lilla extra som får en att bara fortsätta läsa, går inte att lägga ifrån sig.
Boken är skriven ur dagboksperspektiv vilket gör att man kommer nära huvudkaraktären och man får höra alla hans tankar utan att det blir ”för mycket internt” utan det förklaras ändå bra. Sättet språket används på älskar jag och det gör också det att man kommer närmare karaktären.
Bra flyt och trots att jag aldrig kände mig blowned away under bokens gång blev jag ändå besviken när den va slut och hade gärna velat ha mer vilket ändå ger den ett finfint betyg
This book is so terrible 😂I understand that Halim is rebelling against Swedish culture, but the way the whole book is written grammatically incorrect is just annoying 😅 There is no story either, it is like a diary but there is no story line and in aome places I just lost the point of the text... basically a waste of time, read it if you don't have anything else to read, but it's good to get it of my TBR at last 😄👌🏻
"Det är därför svennarna säger orden "slå någon gul och blå" för det visar man måste ANTINGEN bli gul och blå i innersta själen ELLER man slås gul och blå."
Lättläst och enkel som en bok blir ur en ung tonårspojkes snäva perspektiv, men med förvånansvärt mycket djup runtomkring som man som läsare själv måste snappa upp då huvudpersonen själv inte alltid gör det. Svårt att smälta att detta var Khemiris debut, helt otroligt.
Fortfarande angelägen, och smärtsam, berättelse om att leva i ett rasistiskt samhälle och göra motstånd mot det. Tror verkligen att världen behöver fler välskrivna berättelser berättade ur unga, marginaliserade killars perspektiv.
Hade fått högre betyg om den innehållit färre "fitta" och "hora". Jag funderar på om Khemiri ville problematisera skadliga maskulinitetsnormer men anser att han i så fall misslyckades med det.