Intelligent, modig, rolig som få och lite halvtokig – i en underbar blandning. Marianne Mörck blev folkkär efter rollen som mamma Birgitta i tv-serien "Bonusfamiljen" men har en lång karriär bakom sig som skådespelare, regissör och sångerska. I sin självbiografi, skriven tillsammans med Stina Jofs, delar hon med sig av sorg och drömmar, förgörande kärlek och himmelsk ensamhet. Hon bor i en säng som heter Bismarck, skäms över människans ondska och längtar till Nepal. I hela sitt liv har hon slagits för att få vara sann mot sig själv. Som nyfödd lämnades hon till ett barnhem och adopterades av sjökaptenen och hans hustru vars högsta dröm var att hennes dotter skulle gifta sig med en Volvodirektör. Så blev det inte. Sannerligen inte.
En av de bästa självbiografier jag läst. Jag lyssnade på boken som Marianne själv läser så fantastiskt bra. Hennes entusiasm, inspiration och klokskap inspirerar och sprider glädje. Även om hon har gått igen så många svårigheter ser hon det ljusa och resonerar förnuftigt och klokt kring det som varit.
Hon är fantastisk! Och vilken livserfarenhet och klokskap hon besitter.
Hon läser själv sin bok och med både skratt, sång, allvar och sorg berättar hon om sitt liv. Trots sin stora integritet har hon bjudit in Stina Jofs att skriva boken om sitt liv. Det är imponerande, modigt, starkt, gripande, ljuvligt, härligt och ärligt.
Jag har tagit precis varje tillfälle jag kunnat att lyssna och jag kan tänka mig att starta boken från början och lyssna om igen. Så bra är den! Du måste läsa eller lyssna! Det är öppet och ärligt, men helt ljuvligt härligt!
Känns lite dumt att sätta betyg på biografier. Och nog är jag snål med mina stjärnor här, Marianne är ju alltigenom en fantastisk människa och en fabulös uppläsare. Men som vanligt när det kommer till ljudböcker så är jag ett hopplöst fall som lyckas hacka upp även denna rätt korta uppspelning med veckolånga pauser mellan lyssningarna.. Så det är i princip min lyssningsoförmåga som mitt betyg grundas på denna gång. Förlåt Marianne! Kram!
En fin biografi. I början fastnade jag inte riktigt men sen sögs jag in i hennes härliga röst och berättande. Bitvis sorglig och hemsk men helt igenom en bok som visar på den styrka som Marianne måste ha för att ha kunnat gå igenom den barndomen och fortfarande göra precis det hon vill. Fick dessutom en hel del skratt.
De första 50 sidorna tyckte jag att boken kändes lovande, men sedan blev den lite… tjatig? Det handlade mycket om Mariannes uppväxt, opera, och diverse kända personer inom den världen som jag själv inte känner till, så kanske var jag bara inte rätt målgrupp för denna bok. Stundvis fortfarande fin & inspirerande, men jag började ändå längta efter att den skulle ta slut. Nu ser jag fram emot att läsa något fiktivt, icke-självbiografiskt!
Underbar människa, underbart skriven och berättad. Hon är bjussig och det är så befriande att läsa om en kvinna som verkligen väljer att leva det liv hon vill. En biografi som trots mycket svärta i livet ändå berättas porlande, medryckande och positivt.
I över 30 år har jag blivit glad och pirrig varje gång jag sett Marianne på scen. Hennes scennärvaro är fantastisk och hennes mimik skapar en scen i scenen. När det glimtar till av ett skratt fylls själen av värme.
Att läsa Som ett surr mellan brösten har varit en resa i det kända och i det okända. I mitt huvud hör jag Mariannes röst och porlande skratt. Det är allvarliga och svåra minnen som understundom berättas men även roliga som när Marianne och hennes dåvarande partner inte ville gå på galapremiär utan istället åkte ett varn runt kvarteret, gick på fest och mangel hemma för att sen ta bilen runt kvarteret och utbrista att Äntligen är vi hemma. Denna förmåga att greppa glädje och livslust i det lilla. Jag funderar på att Marianne ända in i moderns död titulerar henne som adoptivmamma och hur känslan finner sig i det. För mig är mamma mamma och min bio mamma är nog mer som en första mamma. Men jag är ju inte dummare än att jag förstår att det handlar om känslor och upplevelser och det som kunde ha varit.
Matianne beskriver besattheten som finns hos alla teater- och kulturarbetare. Låt mig lägga publiken till denna skara. Jag som inte fötts med vidare stor talang som djupt älskar den fysiska teatern, den sjungande kakafoni när musiker stämmer dina instrument precis innan allt ska börja. Den hisnande känslan av att "nu orkar jag inte mer" när någon sjunger så bra att jag glömmer att andas och tårarna sprutar. Det mäktiga när dans, ord och sång tar mig in i en annan värld. Den passion och besatthet som finns i blodet och som Marianne har varit en stor del av att hålla levande.
Att lyssna på en biografi där personen själv läser upp den som ljudbok är ju ofta helt fantastiskt. Jag är övertygad om jag tyckte mera om denna bok just på grund av den orsaken, än om jag hade läst den i fysisk form. Marianne berättar med en otrolig inlevelse och det är ett nöje att lyssna på henne. Ibland blir historien lite rörig när den hoppar i tid, och det är inte alltid som det framkommer tidsangivelser. Andra kanske inte stör sig på det, men jag vill gärna ha årtal som hållpunkter. Jag gillar hur hon tacklar sitt liv, och det är otroligt intressant att lyssna till hennes barndom, karriär och privatliv. Jag hade ingen aning om att hon gjort så otroligt mycket. Det som jag dock kan störa mig på, som i många andra biografier av skådespelare, är att man berättar om personer inom branschen samt namn på operor, teatrar, kompositörer, gator och hus. Sånt som jag inte har en aning om, och mest bara blir förvillad av. Biografin i sig får en 4:a, men p.g.a. Mariannes helt fantastiska uppläsning så får denna ljudbok en 5:a.
Så här i sommartider väcker denna ljudbok oundvikligen associationer till Sommar i P1. Tonen och upplägget påminner mycket om ett långt sommarprat, vilket i sig inte är negativt, särskilt för den som uppskattar det formatet. Personligen tycker jag Sommar i P1 är mycket underhållande, men när det gäller ljudböcker förväntar jag mig en annan typ av lyssnarupplevelse. Att det är Marianne Mörck själv som läser bidrar starkt till just den sommarpratsliknande känslan. Det är möjligt att intrycket hade blivit mer boklikt med en annan uppläsare. Innehållet är förvisso lättsamt och engagerande, men för att fullt ut uppskatta denna bok tror jag att en bör ha ett visst intresse för, eller förhållande till, Mörck som person. Efter att ha lyssnat färdigt upplever jag att jag lärt mig mer om henne och tycker fortfarande hon verkar som en härlig men rak kvinna. Trots detta hade jag nog föredragit att ta del av berättelsen i fysisk bokform, där innehållet kanske hade fått en något annan tyngd och karaktär.
Mariannes bok var precis som förväntat och ändå inte. Fullt med tårar ( förfärlig uppväxt!) och skratt ( många underbara skrönor!). Men jag hade inte väntat mig att hennes liv skulle vara en spegelbild av mitt eget. Introvert (trivs bäst i eget sällskap), HSP (älskar djur,småbarn och klassisk musik) och en viss dyslexi. Hon tycker inte om att läsa men jag älskar att läsa! Däremot så kan jag ibland ha svårt att hitta orden när jag utrycker mig muntligt. Min handstil spretar också.
En varm och gripande livsberättelse. Mysig och rolig att lyssna på, det låter inte en sekund som att Marianne Mörck läser en text, hon berättar och sjunger och skrattar när hon delar med sig av sitt liv som varit både fint och fult. När hon berättade om Lillbabs droppade några tårar ner i bolognesen på tallriken framför mig.
Marianne Mörck läser sin egen biografi med inlevelse. Människor hon mött beskrivs målande och händelser återberättas livfullt. Hon har gjort och varit med om mycket både på och utanför scenen. Det och att hon berättar öppenhjärtigt, till och med om om sina privata små egenheter, gör biografin intressant.
Wow. One of the best biographies I’ve read. A story about a little adopted girl wanting everything her adoptive parents didn’t want. Inspirational, eyeopening and beautiful. I loved Marianne before this but I love her more now. Läs denna biografi!
Anekdoter blandat med reflektioner. Talspråk, lättläst. Jag funderar på vad man vill förmedla och försöker hitta någon lärdom att dra. Kanske är boken härlig att läsa om man är ett fan, men för mig blir det en ”nja”.
🎧 Ljudbok via Bookbeat | Älskar Marianne Mörck! Detta är en otrolig kvinna som gått igenom mycket. Hon är duktig, jordnära och en sån fin själ. Lyssnade på denna uppläst av Marianne själv och det är jag glad för att jag gjorde. Hon är underbar! 5/5 ⭐️
Älskar Marianne och att få lyssna på hennes härliga och trygga röst i timmar var som balsam för själen. Tack för allt du delat med dig av. Om allt från minnen från din barndom till ditt yrkesliv. Det var absolut en av de bättre biograferna jag läst/lyssnat på. Den hade verkligen allt.