Efter en skolskjutning i Umeå hittas en tonåring död med ett automatvapen i händerna. Men brottet visar sig vara mer invecklat än det först framstår. Kommissarie Roland Fransson leds in på en snårig väg där spåren leder till försvunna miljoner ur regionens kassor, en desperat läkare med spelskulder och en galenskap som driver människor att göra oförlåtliga handlingar.
Samtidigt dras Rolands dotter Anna, 14 år och rullstolsburen, in i händelseförloppet och tvingas ta saken i egna händer. Det hela kulminerar i en dramatisk jakt i Västerbottens inland. Fyrtio år tidigare föds ett barn, frukten av två unga, isolerade syskon. Barnet göms undan och försvinner. Bara mamman vet var. När sanningen kommer fram får det fruktansvärda följder.
Den som illa gör av Umeåläkaren Mikael Andersson handlar om hur en stor summa pengar tillsammans med psykisk ohälsa kan leda till katastrof. Kriminalromanen utspelar sig i den fiktiva byn Bergsjönäs och är första boken i serien Morden i Västerbotten.
Det handlar om förslagen girighet, kallsinnighet, och att pengar kanske kan köpa lycka. En rolig bok mitt i allt, ett ovanligt persongalleri som trovärdigt arbetar med ett svårt brott. Klart läsvärd! BTJ-häftet nr 15, 2021. Lektör Annette Larsson
Mikael Andersson, född 1966 i Umeå, arbetar som ögonkirurg och överläkare. Efter gymnasiet bodde han ett år i Israel och under läkarutbildningen ett halvår i Vietnam. Idag bor han med sin familj i Umeå. Västerbotten har varit Mikaels hem i större delen av livet, och år 2018 bestämde han sig för att börja skriva med landskapet som kuliss. Kriminalromanen Den som illa gör är hans debut som författare och första boken i serien Morden i Västerbotten.
En spännande bok där Mikael Andersson lyckas få ihop allt på ett väldigt bra sätt. Han utmanar kriminalromanen som genre genom att ta in flera olika typer av karaktärer där dottern Anna är lite som en ung Lisbeth Salander. Det är något jag både gillar och inte. Det jag inte gillar är att berättelsen för mig tappar något i trovärdighet. Å andra sidan kanske jag inte riktigt förstår hur duktiga dagens unga är gällande internet och allt det tekniska i livet. Det jag gillar med det är att berättelsen får lite fart från olika perspektiv. Historien håller mig intresserad genom hela boken. Jag vet att det ligger mer bakom det vi får veta, men jag behöver ändå fortsätta läsa för att få hela bilden klar för mig. Det är en bra debut och jag ser fram emot att läsa mer om morden i Västerbotten!
Eftersom den utspelar sig i Umeå och Sorsele, Vindeln-Ånäset mfl platser i Västerbotten så får den ett högre betyg än den annars skulle ha fått, tror jag. Det är en annan sak att läsa om en skolskjutning i ens egen fd gymnasieskola än i någon annan skola. Det är en annan sak att läsa om kulvertera under NUS där man faktiskt varit själv än andra kulvertar. Att poliserna dricker kaffe från Kahls efter det att de besökt NUS gör allt mer trovärdigt än om det vore annat kaffe. Men det fanns också en del konstiga ”faktafel”, hur skulle en läkare född 1985 ha kunnat behandla en person strax efter Estonia-katastrofen? 🤔
Under nationella provet utbryter panik på Dragonskolan när en beväpnad man börjar skjuta omkring sig. Många elever dör, och bland dem hittas en ung man med ett automatvapen i händerna. Han får direkt skulden. Men en elev har tagit sig ut, och tycker inte att det känns rätt. Men kan han verkligen säga något? Samtidigt har den anklagade gärningsmannens pappa problem med skuldkänslor, för han har kommit på något som gör att han kan vara en måltavla. Han har upptäckt att det pågått en förskingring länge på Region Västerbotten, men varför skulle det ha något att göra med en skolskjutning? Det blir mycket för polisen att nysta i. Tur för kriminalkommissarie Roland Fransson att han både har kollegorna men också dottern Anna till hjälp, oavsett om han vill eller inte.
Den som illa far är första delen i Morden i Västerbotten-serien av Mikael Andersson och är en spänningsserie som utspelar sig i Västerbotten, både i Umeå och i andra mindre samhällen.
Det är verkligen spännande och jag dras in från början. Efter ungefär första tredjedelen börjar det bli lite många olika personer för mig att hålla reda på, och det känns mer och mer otroligt det som händer, men det är fortfarande spännande. Och om vi säger att den sista fjärdedelen, när allt börjar falla på plats och nysta upp sig ordentligt, är riktigt spännande och bjuder in till fortsättning, så hoppas jag att den som fastnar efter ett tag håller i och ut. Det är många vändningar och oavsett hur mycket jag tror att jag har fattat hur det ligger till, har jag inte räknat ut alltihop när det väl kommer till kritan.
Jag tycker om grundidén och tror att Mikael Andersson kan knyta ihop det ännu lite bättre i kommande böcker. För det är en lovande start på en serie. Språkligt är den naturligt drivande framåt och sidorna vänder sig i stort sett av sig själv.
3,5 ⭐️ Jag upplevde att boken var lite ”hackigt skriven” i början, liksom lite känslokall och rapp, men det kan också ha varit min långa paus från deckare som inverkade på upplevelsen.
Lite många karaktärer att hålla reda på var det ibland, vilket gjorde det lite svårt att ana sig till hela lösningen, som var mångfacetterad och komplex och involverade många. Flera planteringar gjordes dock, men ändå kom ennstor överraskning i slutet.
För när man som läsare trodde att man visste det mesta och saken kändes löst, vilket också poliserna i boken verkade tro, avslutade författaren med en ordentlig vändning. Vändningen var snyggt överraskande och delvis lite oklar, och jag gissar att många lockats att läsa resten av böckerna i serien. Jag får se om jag gör detsamma.
Lästes lite för att ha läst nån deckare, som jag annars aldrig brukar läsa, men tyckte det var lite roligt att den utspelar sig i Umeå. Var dock gode rörig, många karaktärer som inte kändes så trovärdiga och handlingen blev också mindre och mindre trovärdig ju längre jag läste. Boken hade mått bra av lite mer redigering.
Det kan vara så att den här boken får fyra stjärnor för att jag får Karin Smirnoff-vibbar av att historien utspelar sig i Västerbotten och Lo Kauppi är uppläserska, men 3,5 ⭐️ är den nog faktiskt värd i sig själv. En god, svensk, nutida deckare!
En rörig bladvändare med ett spännande persongalleri.
Jag föll pladask efter första sidorna och fullkomligt älskade den första tredjedelen av boken. Efter det var det som jag sprungit in i en vägg. Det var många karaktärer i omlopp 24st närmare bestämt, och flera historier som skulle vävas samman, det gick helt enkelt inte ihop i mitt huvud. (Detta drog ner bokens betyg ganska mycket för min del).
Boken bjöd dock på en riktig cliffhanger i slutet, vilket gjorde att jag tappade hakan fullkomligt och började ifrågasätta min egen intelligens.
Slutet bjöd in till mer läsning, så det är bara att kasta sig över bok nr två i ordningen - 𝐷𝑒𝑛 𝑠𝑜𝑚 𝑖𝑛𝑡𝑒 𝑓𝑖𝑛𝑛𝑠.
Språkligt sätt är boken bra skriven med ett naturligt driv. Mikael förklarar både medicinska och tekniskatermer kanon bra