Hungerspelen möter Biggest Loser i komikern Niclas Christoffers drastiska dystopi om ett framtida Sverige där vikten och hälsan helt och hållet bestämmer dina rättigheter.
De 14-åriga tvillingarna Xerena och Xerene hamnar i världens populäraste dokusåpa - Losing big or losing everything där allt handlar om att gå ner i vikt. Vinnaren får tillbaka alla sina rättigheter och får leva ett liv i lyx med alla bekvämligheter. Men det finns en hake - de som inte vinner dör.
Med driv, dramaturgi och twistplots som i en riktigt bra teveserie är det här en bok som får läsaren att bita på naglarna hela vägen till slutet. Första delen i en trilogi.
WOW! Ett Hunger Games i Sverige <3 Det här var en sträckläsning som hette duga. Den här boken åker direkt in bland favoriterna och jag längtar MYCKET efter nästa del. Så jäkla bra jobbat, Niclas Christoffer!
Spoiler: Blev dock chockad över hur många som dog. Snälla, återuppväck Albin?!
En dystopisk sverige. Året är 2045, och Nya Sverige är i en vikthets där vikten avgör vad man får göra och inte göra - ens privilegium. Xerena, 14 år, har länge lurat samhället för sin enäggstvilling. Men nu verkar det som att Losing big or losing everything behöver nya deltagare, och Xerena och Xerene är med på VIP listan.
En intressant skildring av vikt, miljöpåverkan och en dystopi samhälle, hade denna bok. Jag gillade komedin, hur hastigt allt skedde, hur mycket liknelser det fanns från Hunger Games och Biggest loser. Romansen var nog den lägsta nivån som fanns men det fanns drama och hjärtpumpande scener.
Den här boken var en resa. När jag började läsa om boken så gillade jag konceptet. Men ju mer jag läste så störde jag mig på språket som kändes för barnsligt för boken. Även om det är viktiga ämnen som tas upp, så fungerade de inte för mig personligen. Jag kan tänka mig att det finns många som den här boken kommer att passa perfekt för, men inte för mig.
Jag vet inte när jag sögs in i en bok såhär senast. Den gick inte lägga ifrån sig!! Biggest loser möter Hungerspelen, i ett framtida Sverige. Det är tydligt att inspirationen kommer från dessa två men det känns nytt och inte kopierat. Jag älskar språket. Det hörs att vi är inuti en tonårings huvud, som emellanåt är arg på hela samhället, med all rätt!! Jag väntar spänt på fortsättningen.