Hyperverklighet är ett samtidsdokument i fem akter, där poeten villigt och motvilligt deltar i allt som är surrealistiskt och pretentiöst. Manipulationer genomskådas och genomförs. Bild och värld blir föremål för en uppmärksamhet som är lika poetisk som pixlad. Aya Kanbars debutdiktsamling både viskar och vrålar, om ensamhet och gemenskap, kärlek, desorientering och brist.
mina ögon stängs, så fördomsfullt
stegen eskalerar
& tankeströmmen forsar
Aya Kanbar är född 2004 och bosatt i Örebro. Hyperverklighet är hennes första bok.
Det är inte ofta det ges ut en lokal poet på kreddiga Nirstedts förlag. Dessutom går hon bara andra året på gymnasiet.
Det här är väldigt bra. Både en berättelse som har en röd tråd med en kärlek som går i kras, men också att vara ung idag. Antikapitalism, trötthet, hoppfullt, cynism. Bra är det.
Ayas flow är ett mäktigt vattenfall med fantastiska liknelser, ordlekar och galghumor som dyker upp i de mest allvarliga dikterna. Några av dikterna känns porträtterade som internskämt bara fyra ögon emellan skulle förstå innebörden av men det väcker onekligen läsarens nyfikenhet.
Grymt imponerad och väntar med spänning på att Ayas andra diktsamling ska dimpa ner på min reservationshylla som varit otroligt gles i år. Perfekt avslutning på år 2023.
Jag började lite trevande, först en aning skeptisk, men sedan växte den här poesisamlingen verkligen på mig. Vi möter en mycket ung och mycket begåvad författare, tonen är modern, ibland på gränsen till banal, men här finns så mycket som är bra.
Många dikter är helt outstanding 🤩 medan andra inte kändes lika starka. För språket och hantverket med tanke på hennes ålder: 4,5 ⭐️ men för teman, innehåll och hur berörd jag personligen blev: 3 ⭐️
När nån använder ordet "ej" så drar en annan ju öronen åt sig, vänder på sin lilla klack och kissar mot solen i ren förskräckelse. Men si sextonåringar kommer alltjämt undan med det, ja kanske med allt, ja utom folkmord då. Ja, utom när de kommer undan med folkmord då, men det brukar vi ju få reda på sen och då står det alltid nån debil granne på teven eller mellan raderna som inte för sitt debila liv kan begripa att en så behaglig sextonåring kan vara kapabel till nåt så obehagligt. Men det lägger vi på framtiden, det här handlar om nåt annat. Nåt annat som det här heller inte handlar om är att jag skulle hålla en Aya Kanbar före t.ex. en Maggan Renberg. Kom inte och säg det. Nej, nej. Renbergskan är ju dö sen länge och kan således inte längre skada oss längre mer än med minnena av oförrätterna. Den här texten kör vi ut direkt tycker jag.
Några av dikterna kändes verkligen inuti när jag läste, de grävde sig in och fick starkare mening. Många kändes dock bara som staplande av ord, försök att berätta något som inte räckte fram. Men det finns potential, kanske blir nästa diktsamling vassare!
Jag vill vakna upp brevid dig & känna doften av din tröja efter att den varit inuti tvättmaskinen, där guldfiskar simmar & drömmer om diskotek där dekadensen finns
Vackert men alldeles för komplext och intellektuellt för mig på vissa ställen, kändes som att jag pratade med nån cool supersmart tjej på Södra Latin som gick Humanist Linjen och är sjukt chockad att jag inte vet vad *insert nått svårt ord* betyder.