Jag gillar att träffa nya människor, men får samtidigt en klump i halsen när jag ska presentera mig för någon. Var kommer du ifrån? är en vanlig inledningsfras.
Malmö, svarar jag varpå följande scen brukar utspela sig: Okej, men från början? Sölvesborg i Blekinge. Nej, det gör du ju inte. Jo, jag lovar. Men du vet vad jag menar. Nej Spela inte dum, du förstår vad jag menar. Jaha. Jag adopterades till Sverige från Korea när jag var nio månader gammal. Nord- eller Sydkorea? Sydkorea. Vilken tur, för i Nordkorea är de ju kommunister.
Jong Dae föddes i Korea 1983. När han var nio månader adopterades han till Sverige. Där fick han namnet Patrik Lundberg. Patrik växte upp i en vanlig dysfunktionell familj i Sölvesborg. Under uppväxten gjorde han allt för att höra till. Han blev clownen. Den som alla skrattade åt och den som inte tvekade inför att skämta om sin bakgrund och sitt annorlunda utseende.
När Patrik under högskoletiden fick möjlighet att resa till Korea och studera ställdes allt på ända. I Korea tvingades han konfrontera de fördomar som andra har haft om honom. Och där blev han plötsligt the awesome guy, västerlänningen som alla tjejer ville ha. Han upptäckte också att han plötsligt kunde slå andra killar på käften eftersom han var av (koreansk) medellängd.
Gul utanpå är en berättelse om utanförskap. Om hur det är att inte känna sig hemma någonstans. Det är också en livsomvälvande resa och ett sökande. Efter rötter. Efter ursprung och efter tillhörighet.
Patrik Lundberg är journalist på Helsingborgs Dagblad och har gjort sig hörd i adoptionsdebatten.
Det blev rätt repetitivt med allt supande i boken. Skildringarna av mötet med familjen, skollivet och kulturen i Sydkorea var väldigt intressanta. Jag hade önskat att boken fokuserat ännu mer på de bitarna istället för festandet. Boken är väldigt lättläst och fungerar säkert jättebra för en yngre målgrupp (än vad jag tillhör).
Denna bok var långt över förväntan. Tycker att alla adopterade från Asien till Sverige och alla ungdomar som har asiatiskt ursprung bör läsa boken, för vi är oftast alldeles tysta för att uttrycka oss hur vi känner oss.
Patrik Lundberg skriver både på allvar och med mycket humor och jag skrattade på många ställen för jag känner igen många saker som han beskriver i boken.
Det är en viktig bok och hoppas att jag kan övertyga mina barn att läsa boken!
Den är bra men tyvärr inte lika bra som Fjärilsvägen. En del passager kändes lite överflödiga och onödiga att ha med – men det är min personliga åsikt. Som vanligt skriver Lundberg på ett fint sätt. Det var intressant att få läsa om återföreningen med den biologiska familjen och de kulturella skillnaderna mellan Korea och Sverige.
Viktigt, ärligt, öppet och underhållande. Boken är lättläst och man får direkt ett tycke för Patrik och det han upplever. Vi har jobbat med boken i svenska tre under december och haft många intressanta litteraturseminarium utifrån den.
Jag gillade den här berättelsen på flera olika sätt. Den känns lite som en Håkan-låt på det sättet att det skildrar livet lite så som det är. Lite klumpigt, äckligt men också fint. Jag gillade också att det var en speciell del av författarens liv som skildras, en del av livet som startar och som avslutas men ändå inte ens är nära på att ta slut. Jag gillade också att en vet mycket mer om Korea efter att ha läst boken, det är ju alltid bra med lite kunskap också!
Den här formligen slukade jag! Så lättläst, intressant och underhållande. Patrik skriver med passion, en lättsam lek med ord och ett driv som är medryckande. Så spännande att läsa om koreansk kultur och krockarna som uppstår men också om hur det är att vara adopterad, vara svensk men med ett utländskt utseende och alltid bli sedd som utlänning.
Vilken tankeställare... en nödvändig berättelse om internationell adoption, dess orsaker och efterföljder. Boken är skriven med rak ärlighet och finesse i ordförrådet. Den var så behaglig att läsa (rent språkmässigt) samtidigt som smärtsam att ta till sig (känslomässigt). Gul utanpå borde läsas av adopterade barn, de som funderar på adoption men även av allmänheten. Så mycket vi behöver lära oss om kulturella skillnader och socioekonomiska förhållanden i andra delar av världen. Jag önskar verkligen att Patrik Lundgren vidareutvecklar detta ämne med journalistika texter och fördjupande debatter om för- och nackdelar med adoption.
Lite kluven inför vad jag tycker om den här. Å ena sidan känns det som författaren i skildringen om sitt eget liv inte rett ut vad som är intressant eller ej för läsaren. Det är riktigt tvära kast i själva handlingen vilket gör att läsupplevelsen blir stressad och osäker. Å andra sidan berättas det om många fenomen på träffsäkra sätt, som det upplevda utanförskapet i både Sverige och Sydkorea och den märkning en adopterad person får leva med. Men jag tyckte inte att det var en särskilt trevlig bok, även om den gett mig nya perspektiv.
Fick oavsiktligt med den lättlästa versionen av boken "Gul utanpå" hem från biblioteket. Berättelsen är läsvärd, men för en "normalstark läsare" är gissningsvis originalformatet betydligt mer givande.
Något helt annat och målar en bild av Korea man sällan får. Dock rätt navelskådande och hela slutet kan hoppas över. Men utöver det väldigt intressant och rappt skriven!
Råkade låna den lättlästa versionen av den här boken från biblioteket. Vet inte om jag fick 'helheten' när jag läste detta, så avvaktar med full recension tills jag läst originalversionen.
I loved reading about the outsider experience of visiting Korea. When I studied Korean for Beginners at the university it was partly out of curiosity and partly in case I ever travel there. I've mostly seen the country represented by Koreans in films and k-dramas, so it was interesting to see it from a Swedish perspective, especially since the narrator is a vegetarian.
This is sort of awful, since the story is biographical, but I found the character somewhat irritating. There was just a lot of drinking and complaining, which I suppose I'm supposed to be sympathetic towards because he's describing experiences with racism and culture shock. I know that if I wrote about myself as a twenty year old it wouldn't be a flattering picture, so really I admire his honesty.
I enjoyed reading his thoughts on both Korean and Swedish culture. He brought up some very interesting and complicated topics, and because of that I would recommend this book.
The true story of an adopted Swedish young man visting his birth country, South Corea. The author is a journalist which is evident from his direct language and short sentences. It is an honest story where the author is not ashamed of telling unflattering parts of his journey. The book gives insight in how it is growing up with an Asian appearance in Sweden, as well as how South Corea is perceived by a Westerner. However, I wish the author would have focused more on these two parts and less on student life. Sometimes the book was a bit repetitive. All in all an okay book, more so for the content than the literary quality.