What do you think?
Rate this book
Dagene, dagene, dagene
Bibbs er egentlig talentløs, men på trods af det har hun længe været berømt. Hendes storhedstid som influencer og tv-vært er for længst forbi, og de glamourøse tv- og reklameopgaver står ikke længere i kø. Desuden fylder hun snart 39, og der kommer hele tiden yngre modeller til. Da Bibbs’ kæreste slår op med hende, står hun over for et ultimatum: Hvis hun vil blive i lejligheden, må hun skaffe 100.000 kr. på en uge. For ti år siden ville hun let kunne have skaffet den slags penge, men i dag virker det umuligt – og fra den ene dag til den anden befinder Bibbs sig i en desperat situation, hvor alt er til forhandling, og alt er til salg.
266 pages, Paperback
First published September 23, 2020
85 people are currently reading
1888 people want to read
Ratings & Reviews
Friends & Following
Create a free account to discover what your friends think of this book!
Community Reviews
Displaying 1 - 30 of 295 reviews
November 1, 2020
Nej men usch, kände jag. Explicita beskrivningar av kroppar, utspelar sig i Stockholms krogmiljö, diarré, droger, kändisskap, pengar, porr, lögner, konsumtion och PENGAR. Den har sina poänger, absolut, tänkte jag. Tone Schunnesson skriver bra, visst. Men jag kände mig plötsligt fin i kanten (hör ej till vanligheten) eller kanske gammal.
Men. Sen fattade jag fokuset runt pengarna. Det här är ju för tusan en marxistisk roman som jag kan läsa kapitalkritiskt.
”Smalheten kostar hungern. Livsstilen kostar lojaliteten. Framgången kostar intimiteten, arbetet kostar integriteten och Baby kostar Bibbs.”
Och sen kom avsnittet om våld. Schunnesson skriver ungefär så här att det är en form av privilegium att kunna anmäla att man blivit utsatt för våld. Vissa personer i vissa sammanhang, som Bibbs kan aldrig anmäla att hon utsatts för våld då hon ofta också varit en del av det, så att säga bett om det.
Sen vände min känsla från aversion till patos.
Pengar är ofta osynliga i litteraturen, för att de är osynliga för den som har dem och för att det är sjaskigt att prata om pengar. Men Schunnesson vågar lyfta hur ett liv kan cirkulera runt pengar och vad saker kostar. Här står det inte mellan förnuft och känsla utan cash och känsla.
Jag insåg att den problematiska Bibbs också är en människa och jag blir lojal med henne. Jag har en massa saker gemensamt med henne i egenskap av att vi båda är människor. Hon är idiot och jag är tönt, men ändå.
Bibbs menar att det är sämre att bli lämnad än att bli våldtagen. Våldtäkt är som sex fast med lite annorlunda känsla.
Att ljuga är ett sätt att vara folklig. Bibbs har vant sig vid att allt går att sälja inklusive sitt privatliv, vilket gjort hennes sanningsanspråk väldigt elastiskt.
Inte minst är den här romanen rolig. Riktigt rolig. Samt oväntad, cynisk, smart och snabb. Schunnesson lyckas skriva fram stress och desperation så det når in i mig.
”Han var så smal att det såg ut som om han hade rövhålet på ryggen”
”Den morgonen bestämde jag mig för att åka utanför tullarna, ja, jag var inte mig själv.”
Men. Sen fattade jag fokuset runt pengarna. Det här är ju för tusan en marxistisk roman som jag kan läsa kapitalkritiskt.
”Smalheten kostar hungern. Livsstilen kostar lojaliteten. Framgången kostar intimiteten, arbetet kostar integriteten och Baby kostar Bibbs.”
Och sen kom avsnittet om våld. Schunnesson skriver ungefär så här att det är en form av privilegium att kunna anmäla att man blivit utsatt för våld. Vissa personer i vissa sammanhang, som Bibbs kan aldrig anmäla att hon utsatts för våld då hon ofta också varit en del av det, så att säga bett om det.
Sen vände min känsla från aversion till patos.
Pengar är ofta osynliga i litteraturen, för att de är osynliga för den som har dem och för att det är sjaskigt att prata om pengar. Men Schunnesson vågar lyfta hur ett liv kan cirkulera runt pengar och vad saker kostar. Här står det inte mellan förnuft och känsla utan cash och känsla.
Jag insåg att den problematiska Bibbs också är en människa och jag blir lojal med henne. Jag har en massa saker gemensamt med henne i egenskap av att vi båda är människor. Hon är idiot och jag är tönt, men ändå.
Bibbs menar att det är sämre att bli lämnad än att bli våldtagen. Våldtäkt är som sex fast med lite annorlunda känsla.
Att ljuga är ett sätt att vara folklig. Bibbs har vant sig vid att allt går att sälja inklusive sitt privatliv, vilket gjort hennes sanningsanspråk väldigt elastiskt.
Inte minst är den här romanen rolig. Riktigt rolig. Samt oväntad, cynisk, smart och snabb. Schunnesson lyckas skriva fram stress och desperation så det når in i mig.
”Han var så smal att det såg ut som om han hade rövhålet på ryggen”
”Den morgonen bestämde jag mig för att åka utanför tullarna, ja, jag var inte mig själv.”
October 17, 2020
En fyra är kanske för högt men det var väldigt underhållande plus extremt bra början och avslut så jag kör
October 16, 2020
Knivskarpt, mörkt och fruktansvärt roligt.
January 18, 2021
Så fruktansvärt samtida att den kanske snart kommer att vara helt obegriplig, men det är nog det som gör den intressant också. Karaktärerna känns väldigt träffsäkra, men sen hatar jag deras fånga namn, att dom heter Bibbs och Baby och sånt. Och ibland tyckte jag att det kändes som att en del saker var med mest för att chockera.
February 22, 2021
Här är den tredje sjärnan för sistameningen. Hoppas den får eget litterärt liv under lång tid framöver. I övrigt är jag nog för engelsk för att uppskatta all kroppslig och relationell realism. Samma problem har jag med Maunsbachs böcker.
Möjligen var det också ett misstag att inte läsa själv i pappersform, vilket jag gjorde med Tripprapporter. Man förväntar sig en mer kompromisslös och framför allt skånsk inläsning. Idén att skriva om en åldrande, viktpendlande influencers vacklande självbild och dalande karriär inom champagneprekariatet är bra.
Möjligen var det också ett misstag att inte läsa själv i pappersform, vilket jag gjorde med Tripprapporter. Man förväntar sig en mer kompromisslös och framför allt skånsk inläsning. Idén att skriva om en åldrande, viktpendlande influencers vacklande självbild och dalande karriär inom champagneprekariatet är bra.
October 30, 2020
Ja det var kärlek det!! Ångest i lillkropp å knopp! Wow vilken utveckling från tripprapporter. en helt ny nivå. Tone har hittat hem i språket. Perfekt handling MHM
November 26, 2021
Tone Schunnesson i Babel: jag vill läsa en bok där huvudkaraktären kör runt i en glassig bil utan några bekymmer.
Också Tone Schunnesson: jag har förresten skrivit en bok med den mest nattsvarta avgrund ni kan föreställa er, enjoy ;)
För oj vad mycket mörkare Dagarna, dagarna, dagarna var än vad mina fördomar anade. Stundtals otrolig skildring av desperation och självförakt, samt även om kändisskapet och kanske framförallt en skildring i hur det kan vara att vara känd på influencer-viset. Jag tyckte även om bitarna som berör åldrande, hur ungdom på många sätt är den enda valutan man som kvinna kan ha i denna värld. Slutet tappade något, inte för att jag inte tyckte om det men det kändes… tomt när den var slut. Vilket iofs kanske är meningen.
Också Tone Schunnesson: jag har förresten skrivit en bok med den mest nattsvarta avgrund ni kan föreställa er, enjoy ;)
För oj vad mycket mörkare Dagarna, dagarna, dagarna var än vad mina fördomar anade. Stundtals otrolig skildring av desperation och självförakt, samt även om kändisskapet och kanske framförallt en skildring i hur det kan vara att vara känd på influencer-viset. Jag tyckte även om bitarna som berör åldrande, hur ungdom på många sätt är den enda valutan man som kvinna kan ha i denna värld. Slutet tappade något, inte för att jag inte tyckte om det men det kändes… tomt när den var slut. Vilket iofs kanske är meningen.
January 20, 2021
3,5 kanske. Det är svårt med osympatiska karaktärer. Det är välskrivet, känns realistiskt (åtminstone på det avtrubbade känslomässiga viset) och "naket" in på bara benen, samtidigt som det är feta lager ytspackel. Jag bara gillar det inte. Snabbläst, lättsmält, tragisk, får mig att önska mänsklighetens död. And that counts for something, I guess.
Read
July 4, 2021Denna boken fick mig att känna saker rakt igenom. Inte alltid på ett bra sätt och därför är det så svårt att ge betyg. hatar jag den? Älskar jag den?
November 22, 2020
Bibbs är en bloggare/influencer på dekis. När pojkvännen Baby dumpar henne behöver hon 100 000 för att köpa ut honom ur den gemensamma lägenheten. Pengar hon måste ska skaffa fram på en vecka.
I början ÄLSKADE jag den här men tröttnade lite mot slutet. Blev för första gången trött och irriterad på en karaktär som "inte sköter sig". Typ inte har pengar men ändå åker taxi. Men ändå en bra idé och otroligt samtid, den här boken är så otroligt NU, vilket jag givetvis älskar.
I början ÄLSKADE jag den här men tröttnade lite mot slutet. Blev för första gången trött och irriterad på en karaktär som "inte sköter sig". Typ inte har pengar men ändå åker taxi. Men ändå en bra idé och otroligt samtid, den här boken är så otroligt NU, vilket jag givetvis älskar.
August 22, 2021
Kul med en bok som är skriven på ett annorlunda sätt. Har alltid varit svag för dekadens men här någonstans passeras gränsen över vad som bara blir en beskrivning av det tragiska. Styrkan i boken ligger i de heta potatisar som tas upp utan att det blir varken plojigt eller moralistiskt.
April 26, 2021
Turbulent, ångestfyllt och härligt på samma gång!
January 24, 2024
I grew to love Bibbs throughout reading this book. Knowing that Trisha Paytas inspired the character really helped lol!
December 2, 2020
Ett förhållande börjar hett och vackert men smulas sakta sönder. Bibbs, en reality- och mediapersonlighet, har hittills byggt sitt jag till en produkt men upplever nu skiftet i att bli för gammal för sin offentliga personlighet. Uppdragen slutar komma. Hon försätts i en situation där pengar plötsligt är en omöjlig utopi. Hur ska hon lösa det?
Bibbs har nära till lögnen, och det är en genomgående tråd i boken, en analys av lögner och varför vi håller på med dem.
”Jag stannade en bit ifrån och tände en cigarett. På ett A4 hade försäljaren skrivit JORDGUBBAR.
”Var är bären ifrån?”
”Sverige.”
Vi tittade på varandra, båda medvetna om lögnen, och jag kände en intensiv samhörighet.”
Den största lögnen kommer till henne i kris och den är omöjlig att ta tillbaka. Ska hon välja sin kärlek och bekänna lögnen eller välja möjligheten till en fortsatt karriär som sponsrad bloggerska?
Förväntningarna efter debutromanen Tripprapporter infrias. Dagarna, dagarna, dagarna är en samtidsskildring med allvar och tragik. Ändå lyckas Schunnesson fylla scener med humor. Hon imponerar med sylvassa iakttagelser jag aldrig gjort själv, men omedelbart förstår. De strösslas ut som guldkorn på en slingrig väg, och blir en dyr present jag bär nära hjärtat.
Bibbs har nära till lögnen, och det är en genomgående tråd i boken, en analys av lögner och varför vi håller på med dem.
”Jag stannade en bit ifrån och tände en cigarett. På ett A4 hade försäljaren skrivit JORDGUBBAR.
”Var är bären ifrån?”
”Sverige.”
Vi tittade på varandra, båda medvetna om lögnen, och jag kände en intensiv samhörighet.”
Den största lögnen kommer till henne i kris och den är omöjlig att ta tillbaka. Ska hon välja sin kärlek och bekänna lögnen eller välja möjligheten till en fortsatt karriär som sponsrad bloggerska?
Förväntningarna efter debutromanen Tripprapporter infrias. Dagarna, dagarna, dagarna är en samtidsskildring med allvar och tragik. Ändå lyckas Schunnesson fylla scener med humor. Hon imponerar med sylvassa iakttagelser jag aldrig gjort själv, men omedelbart förstår. De strösslas ut som guldkorn på en slingrig väg, och blir en dyr present jag bär nära hjärtat.
November 4, 2021
"Vad fan gör du Bibbs?"
Dessa ständigt återkommande ord ekade tillbaka i mig som läsare, när jag rad efter rad tog del av hur Bibbs grävde sig djupare och djupare ner i den absoluta avgrunden. Ömsom fascinerad och ömsom förfärad över hur Bibbs i sin självdestruktivitet ständigt lyckades hitta nya vägar att göra en redan dålig situation sämre.
Schunnesson gör ett skickligt porträtt av hur jakten på yta, image och prestige kan ha förödande konsekvenser för människan, och hur den riskerar att med sin gnistrande fernissa äta upp allting som är genuint i utbyte mot ett stort gap av tomhet. Så länge det ser bra ut, så.
Bibbs är en riktig antihjälte. En tragisk figur; självupptagen, prestigesökande, oempatisk, missunnsam, och självdestruktiv. Ändå är det svårt att inte känna med henne, trots att hon gång på gång framgångsrikt lyckas med att skjuta alla människor i sitt liv längre bort ifrån sig själv. På sätt och vis är det just dessa sidor som gör henne mänsklig, och möjlig att knyta an till, samtidigt som omgivningens frustration med henne blir allt lättare att relatera till i kraft av att händelserna utvecklar sig och visar mer och mer av vem Bibbs är. Det lämnar en med en kluven känsla av att ingenting är svartvitt. Bara olika nyanser av en jävligt mörk gråskala.
Dagarna, dagarna, dagarna belyser många intressanta teman, som en kvinnas relation till sitt eget åldrande, sin kropp, och förlusten av ungdomens bekymmerslösa glädje, som många av oss fortsätter jaga, men aldrig riktigt kan nå tillbaka till igen.
Hur det är att vara fast i, och till och med sträva efter att bibehålla destruktiva relationsmönster. För oavsett hur problematiska de än må vara, så är de i alla fall bekanta. Familjära. Kanske den enda bilden av ömhet man har.
Hur det är att vara fånge i sig själv och en vardag man är trött på, utan utväg, ork, eller lust att göra något åt saken.
Vad sorgen gör med oss.
Hur den glättiga influencerkulturen gör människor till varumärken, redo att konsumeras och lika fort försakas. Det riktigt intressanta är vad som sen händer med en människa, när ingen längre ringer. När det inte längre finns någon att fakturera.
Schunnesson lättar upp det påtagliga mörkret med allmänfilosofiska utläggningar, en stor skopa humor, och ett språk som bitvis skulle fått den mest härdade sjöman att rodna. Trots att allt blir fel för Bibbs så går det inte att sluta vilja följa henne på hennes resa. Kanske för att se hur långt det går, och vad som faktiskt till slut finns på den där mörka avgrundsdjupa botten?
Dessa ständigt återkommande ord ekade tillbaka i mig som läsare, när jag rad efter rad tog del av hur Bibbs grävde sig djupare och djupare ner i den absoluta avgrunden. Ömsom fascinerad och ömsom förfärad över hur Bibbs i sin självdestruktivitet ständigt lyckades hitta nya vägar att göra en redan dålig situation sämre.
Schunnesson gör ett skickligt porträtt av hur jakten på yta, image och prestige kan ha förödande konsekvenser för människan, och hur den riskerar att med sin gnistrande fernissa äta upp allting som är genuint i utbyte mot ett stort gap av tomhet. Så länge det ser bra ut, så.
Bibbs är en riktig antihjälte. En tragisk figur; självupptagen, prestigesökande, oempatisk, missunnsam, och självdestruktiv. Ändå är det svårt att inte känna med henne, trots att hon gång på gång framgångsrikt lyckas med att skjuta alla människor i sitt liv längre bort ifrån sig själv. På sätt och vis är det just dessa sidor som gör henne mänsklig, och möjlig att knyta an till, samtidigt som omgivningens frustration med henne blir allt lättare att relatera till i kraft av att händelserna utvecklar sig och visar mer och mer av vem Bibbs är. Det lämnar en med en kluven känsla av att ingenting är svartvitt. Bara olika nyanser av en jävligt mörk gråskala.
Dagarna, dagarna, dagarna belyser många intressanta teman, som en kvinnas relation till sitt eget åldrande, sin kropp, och förlusten av ungdomens bekymmerslösa glädje, som många av oss fortsätter jaga, men aldrig riktigt kan nå tillbaka till igen.
Hur det är att vara fast i, och till och med sträva efter att bibehålla destruktiva relationsmönster. För oavsett hur problematiska de än må vara, så är de i alla fall bekanta. Familjära. Kanske den enda bilden av ömhet man har.
Hur det är att vara fånge i sig själv och en vardag man är trött på, utan utväg, ork, eller lust att göra något åt saken.
Vad sorgen gör med oss.
Hur den glättiga influencerkulturen gör människor till varumärken, redo att konsumeras och lika fort försakas. Det riktigt intressanta är vad som sen händer med en människa, när ingen längre ringer. När det inte längre finns någon att fakturera.
Schunnesson lättar upp det påtagliga mörkret med allmänfilosofiska utläggningar, en stor skopa humor, och ett språk som bitvis skulle fått den mest härdade sjöman att rodna. Trots att allt blir fel för Bibbs så går det inte att sluta vilja följa henne på hennes resa. Kanske för att se hur långt det går, och vad som faktiskt till slut finns på den där mörka avgrundsdjupa botten?
April 27, 2022
Min inställning var till en början ljummen. Älskar Tone men älskade inte hennes Tripprapporter. Men nu! Nu snackar vi!
Istället för in-your-face-panikångest och chockdystopi genom knarksvammel lyckas hon här bygga ett universum där pengar, sex och publicitet letat sig in i huvudkaraktären Bibbs varenda synaps — och därigenom med större finess skapar en olustig dystopisk känsla. Äcklig, liksom klibbig, varm och full av exponerade kroppar som ljuger och förställer sig. Känslan intensifieras när man inser att detta universum inte är så avlägset alls, den utgör vår samtid. Jag tycker att texten vandrar sömlöst mellan (riktigt rolig) satir, poesi och drama. Den innehåller få karaktärer man tycker om, men många karaktärer man minns. På något sätt förlåter jag Bibbs för hennes självförgörande begär och bristande empati, eftersom alla runt omkring henne agerar likadant. Ett samhälle som fuckar alla, helt enkelt. Schunnesson får in många ämnen i en egentligen ganska torftig ”story”, där Bibbs skeva relation till hennes Baby och den konstanta jakten efter pengar utgör ramen för berättelsen.
”Den persikofärgade kvällen var en smekning utanför fönstret och påminde om frukten som växte i trädgården, innan vi kände varandra. Innan vi visste att vi passade varandra som kniven i köttet.”
Runt den destruktiva relationen och uppbrottet får jag följa Bibbs tankar om våld, åldrande och habegär. Hon spelar bort sina pengar, säljer sin kropp, säljer sin historia och famlar efter mening. Hon delar upp människor i tönt eller idiot, ful eller opererad. Språket är naket och rått, ibland på ett sätt som gör att jag tycker det blir lite väl jobbigt och grafiskt att läsa. Tone har i den här boken hittat både sin stil och ett perfekt upplägg därtill, tycker jag. Och hu, vet inte vad jag ryser mest inför: samtiden eller framtiden?
Istället för in-your-face-panikångest och chockdystopi genom knarksvammel lyckas hon här bygga ett universum där pengar, sex och publicitet letat sig in i huvudkaraktären Bibbs varenda synaps — och därigenom med större finess skapar en olustig dystopisk känsla. Äcklig, liksom klibbig, varm och full av exponerade kroppar som ljuger och förställer sig. Känslan intensifieras när man inser att detta universum inte är så avlägset alls, den utgör vår samtid. Jag tycker att texten vandrar sömlöst mellan (riktigt rolig) satir, poesi och drama. Den innehåller få karaktärer man tycker om, men många karaktärer man minns. På något sätt förlåter jag Bibbs för hennes självförgörande begär och bristande empati, eftersom alla runt omkring henne agerar likadant. Ett samhälle som fuckar alla, helt enkelt. Schunnesson får in många ämnen i en egentligen ganska torftig ”story”, där Bibbs skeva relation till hennes Baby och den konstanta jakten efter pengar utgör ramen för berättelsen.
”Den persikofärgade kvällen var en smekning utanför fönstret och påminde om frukten som växte i trädgården, innan vi kände varandra. Innan vi visste att vi passade varandra som kniven i köttet.”
Runt den destruktiva relationen och uppbrottet får jag följa Bibbs tankar om våld, åldrande och habegär. Hon spelar bort sina pengar, säljer sin kropp, säljer sin historia och famlar efter mening. Hon delar upp människor i tönt eller idiot, ful eller opererad. Språket är naket och rått, ibland på ett sätt som gör att jag tycker det blir lite väl jobbigt och grafiskt att läsa. Tone har i den här boken hittat både sin stil och ett perfekt upplägg därtill, tycker jag. Och hu, vet inte vad jag ryser mest inför: samtiden eller framtiden?
January 14, 2021
3,5. Knivskarpa och roliga iakttagelser om kändisskap blandas med mörka och obekväma stycken som får mig att skruva på mig på riktigt. Ibland känns det som det gör när man blir vittne till ett bråk på offentlig plats: man försöker att inte tjuvlyssna men kan ändå inte låta bli att höra vad som försiggår. Språket fångar verkligen känslan av att vara fast i en stad när det är högsommar och över 30 grader varmt och kvavt; som en feberdröm man vill ta sig ur men bara sjunker djupare ner i.
December 29, 2021
Känslostorm 5, innehåll 3, njutning av läsningen 2. Lite samma känsla som att gå in på instagramkontot hos influencern man stör sig på men ändå fortsätter hålla koll på. Kom alldeles för nära huvudkaraktären och hennes begär på ett sätt som kändes lite äckligt haha.
December 22, 2020
Bibbs är den jag trodde Kissie skulle bli and i love it
January 1, 2021
Oj jaa hon e begåvad! Hade säkert blivit fem om jag läst istället för lyssna. Läs!!
November 1, 2023
Det här är en så svår boka att tycka till om känner jag, mest för att jag inte kan sätta fingret på just vad jag tycker… jag skulle nog inte säga att jag tycker om den, därav det låga betyget MEN jag kan samtidigt se den ur ett annat perspektiv än det direkta obehag boken ger mig och det perspektivet har en charm. Matilda har skrivit en så jäkla bra recension som speglar just det. Det som ändå är rätt gripande, spännande. Det som är en riktigt bra uppbyggnad av en helt spårad huvudkaraktär och situation som bara blir ren skit. Ta o läs vad hon tänkt!
Att säga att huvudkaraktären har en tendens att skjuta sig i foten är inte en liknelse som räcker till. Det skapas en så absurd och samtidigt väldigt trolig situation och karaktär.
Så vad kan man ta med sig från allt jag tydligen ändå hade att svamla fram, ingen aning det är en knäpp bok.
Att säga att huvudkaraktären har en tendens att skjuta sig i foten är inte en liknelse som räcker till. Det skapas en så absurd och samtidigt väldigt trolig situation och karaktär.
Så vad kan man ta med sig från allt jag tydligen ändå hade att svamla fram, ingen aning det är en knäpp bok.
December 20, 2024
Dåliga kvinnor är allt
November 25, 2020
Alltså Bibs... Nya Ester från egenmäktigt förfarande. Dock inte lika välskrivet.
40års ångest bokifierat. Jag gillar den mest för jag gillar läsa om vånda, vrida mig av obekvämhet i soffan. Perfekt!
40års ångest bokifierat. Jag gillar den mest för jag gillar läsa om vånda, vrida mig av obekvämhet i soffan. Perfekt!
September 21, 2023
Honestly didn't know what to think about this going into it but what a brilliant little book. Days & Days & Days is a character study following an aging reality TV star called Bibbs who is watching her life to begin to crumble around her - it is funny, witty, sad, and uncomfortable. The lengths that Bibbs goes to in order to stop the life she loves changing is just at times unhinged but it really exposes and criticizes modern celebrity cancel culture, social media addiction and the danger of idolization. Not much happens in the way of plot but the voice of Bibbs was so strong and entertaining that I just flew through the book. I found the aspects of the book exploring heartbreak particularly moving - Bibbs is a character who seems really artificial and surface level but there are moments in the book where through the cracks in her façade we get to see true sadness and heartbreak from losing the love of her life, and it's such a roller-coaster watching her turn to self-destructive acts and words rather than giving herself the self-love she needs.
Really enjoyed my time with this book. I'm not sure it will be for everyone - Bibbs has quite an acquired voice and the book can be very crude at times but this is just what I loved about it. It has echoes of cult fiction from the 20th century à la Bret Easton Ellis, Jay McInerney and Eve Babitz. I definitely recommend this one to people a fan of the above mentioned authors but also if you are looking for a funny and entertaining but touching character study which doesn't shy away from exploring how low someone can go to deal with their own emotions. And it's translated from Swedish!
Really enjoyed my time with this book. I'm not sure it will be for everyone - Bibbs has quite an acquired voice and the book can be very crude at times but this is just what I loved about it. It has echoes of cult fiction from the 20th century à la Bret Easton Ellis, Jay McInerney and Eve Babitz. I definitely recommend this one to people a fan of the above mentioned authors but also if you are looking for a funny and entertaining but touching character study which doesn't shy away from exploring how low someone can go to deal with their own emotions. And it's translated from Swedish!
May 14, 2024
otroligt deprimerande läsning. allt kan exploateras, allt kan köpas, allt kan säljas - allt har ett pris. det är säkert sant men inget man vill bli påmind om. tror man uppskattar boken mycket mer om man är del av mediastockholm (är tyvärr bara från vanliga stockholm)
Read
November 12, 2020Älskar jag den? Hatar jag den? Tycker jag den är för mycket? Tycker jag att den inte är tillräckligt mycket? Vem vet! Jag vet iaf att jag omöjligt kan betygsätta den på en skala från ett till fem.
November 3, 2020
Rolig och flippig historia. Språket är lite annorlunda och witty typ men ibland blir det som att hon måste vara grov på beställning. Tyckte ändå helheten var bra, plus den är väldigt diskussionsvänlig!
April 24, 2025
Är detta sk dark humour? Mörk humor betyder det på svenska om någon är lika knackig på engelska som jag. Väldigt underhållande ska jag tala om för er att den här boken var. Huvudpersonen är ganska crazy om vi säger så. Och med ganska crazy menar jag väldigt crazy. En fruktansvärd människa på många sätt. Eller åtminstone en människa som begår handlingar av det lite mindre sympatiska slaget, så att säga. Utan minsta aning till skam i sin kropp ljuger hon slentrianmässigt, stjäl pengar från sin dementa mormor och utnyttjar till fullo det lilla avdankade kändisskap hon besitter. Lik förbannat hejar man på henne och hoppas att allt ska gå väl. 4/5!
November 19, 2020
Mkt stark trea
December 29, 2020
4.25/5
Älskar Tones språk! Och humor. Riktigt vassa iakttagelser överlag. Storyn saktade ner lite mot slutet och blev något osammanhängande eller hafsig, men det är så det är. Allt är fram och tillbaka och solen är varm.
Älskar Tones språk! Och humor. Riktigt vassa iakttagelser överlag. Storyn saktade ner lite mot slutet och blev något osammanhängande eller hafsig, men det är så det är. Allt är fram och tillbaka och solen är varm.
Displaying 1 - 30 of 295 reviews