Betyg: 2,5
Under en höst då barnmorskors arbetsvillkor diskuterats högljutt känns det här som en mycket relevant bok, ändå är det något som gör att den inte riktigt når fram till mig. Kanske är det de alltför många trådarna: Ikas anknytning med sitt barn, tillbakablickarna på barndomen, barnmorskornas arbetsmiljö och kontakten med Lise. Det blir fyra parallella spår som författaren hoppar sömlöst mellan, men som också gör att boken tappar lite riktning. Det känns som om allt för mycket vill sägas på för få sidor och i slutändan blir resultatet ganska vagt.