Tiden börjar rinna ut, mörkret närmar sig och Mirele är fast i sorgens skuggor. Hon har bara ett mål, att befria gudarna och störta sin far.
Men Mirele vet att för att lyckas måste hon offra allt. När slutet närmar sig kommer hon att få göra ett val. Ett som antingen kommer förändra allt eller slå hennes verklighet i spillror.
Skuggornas gudinna är den rafflande tredje och avslutande delen i serien om De sista gudarna.
Författare som även arbetar som förläggare på Seraf förlag när jag inte skriver själv. Älskar att skriva i flera genrer, fantasy, feelgood, skräck och romance.
Aktuell just nu med: Den blå liljan, andra delen i serien om Flickorna Falk. Röda spår i snö, en rödluvan re-telling som utkommer 4 dec 2024.
Skuggornas gudinna är den tredje och sista boken i serien De sista gudarna och wow vilket avslut! Jag kunde inte lägga boken ifrån mig för det var så mycket spänning och jag ville hela tiden veta vad som skulle hända. Mina känslor fick verkligen åka berg-och-dal bana, det var så mycket som hände och flera scener gjorde mig tårögd, vilket inte händer så ofta.
Karaktärerna har allihopa fångat mitt hjärta och jag skulle kunna läsa flera böcker om dem. Mirele har blivit en av mina absoluta favoritkaraktärer och jag känner mig lite tom nu när det inte finns fler böcker om henne att läsa. Språket är magiskt och förtrollande och fullt av detaljerade miljöbeskrivningar vilket gjorde att det var lätt att föreställa sig hur allt såg ut.
Skuggornas gudinna bjöd på en rafflande läsning och jag kan inte nog rekommendera den här serien till alla!
Tusen tack till Seraf förlag för recensionsexemplaret!
Wow, vilket värdigt slut på denna episka fantasyserie med levande beskrivningar som känns ända in i själen. Vackert, sorgligt, tragiskt, magiskt, romantiskt, brutalt och fint. Allt i samma bok. Jag är lite mållös. Hatten av Caroline!
Skuggornas gudinna är tredje och sista delen i serien om Mirele Dangin, en ung kvinna vars det vilar en förbannelse över hennes familj, där hennes far är ämnad att döda henne när hon fyller 25 år.
Jag visste att jag skulle älska den här boken, men inte så mycket som jag faktiskt gjorde. Det var längesen jag hade dilemmat med mig själv om jag skulle läsa för att det var så bra eller spara för att det var så bra - men det gick inte att sluta läsa. Hurtig har ett sätt att skriva på som bara flyter på och det är så fint. Det är som att varje ord, mening och budskap är tänkt till hundratio procent innan det präntas ner på pappret. Det är inte så mycket sidohandlingar eller sidospår, utan handlingen är ganska rakt på det den handlar om. Vilket jag kan tycka är oerhört skönt då så många andra high/epic fantasys tar år och dagar på sig att få något att hända.
Karaktärerna man får följa är så inlevelserika, modiga och ärliga. Och Mirele som huvudkaraktär är fantastisk. Världen känns enorm, och som att man kan utveckla den mer och mer med mer historier från den. Det är så mycket känsla i världen och det är spännande att få upptäcka mer hur den är uppbyggd ju längre in i serien man kommer. Jag hoppas verkligen att det här inte är sista boken i den här världen, utan att Hurtig kommer på mer spännande, episka äventyr som vi läsare får följa med på.
Det här är den bästa svenska fantasyserien jag har läst - läs den om du inte har!
Åh vilket otroligt avslut på den här serien! Jag har suttit på helspänn, jag har skrattat och jag har gråtit. Hade gärna sett att vissa delar i boken hade fått vara lite längre, men annars så bra! Det är så mycket som händer, det är mörkt och det är vackert. ❤️
Vilket underbart och spännande slut på serien om De sista gudarna! Caroline Hurtig – du har skrivit en helt fantastisk serie som jag känner mig helt tom utan. Jag har fastnat för alla karaktärer, förälskat mig i den fina naturen och vant mig vid att ha en rafflande fortsättning att se fram emot. Men, detta var ett värdigt och fint slut på en oerhört läsvärd berättelse.
För det första hade jag kunnat läsa minst tre böcker till om alla karaktärer, för jag har verkligen fastnat för allas egenheter och alla pirriga kärleksrelationer. Caroline Hurtig skriver på ett helt underbart sätt med beskrivande meningar och fina gestaltningar, vilket gör att jag ser varenda detalj framför mig. Jag tycker dessutom om att karaktärerna har fått mer plats i Skuggornas gudinna; det var fler kapitel om relationerna mellan karaktärerna vilket jag fann mig själv helt försjunken i.
Skuggornas gudinna har ett högt tempo och ibland kändes det som att berättelsen blev lite framstressad, jag hade gärna sett fler fördjupningar inom både karaktärernas tankar och själva handlingen med all spänning och alla rafflande moment. Eftersom detta var sista boken i serien hade jag velat läsa om mer detaljer, jag hade velat se relationerna utvecklas ännu mer och se Mireles upp -och nergångar på ett mer djupt och trovärdigt sätt.
Men bortsett från detta är Skuggornas gudinna en spännande, magisk och läsvärd avslutning på serien och jag känner mig oerhört tom nu när jag läst klart Mireles berättelse. Jag kände med karaktärerna, fick gåshud av pirriga scener och fick tårar i ögonen vid alla hemska och sorgsna händelser. Vilken underbar serie detta har varit, och som jag kommer sakna alla karaktärer! Varmt, varmt tips!
Skuggornas gudinna var verkligen både grädden och körsbäret på toppen av en svensk fantasyserie du absolut inte vill missa!
Det är väldigt ovanligt att jag läser ut en bok på en dag (slowreader + småbarnsförälder) men den här boken var ju så förbaskat beroendeframkallande att jag inte hade något val än att läsa, bara en sida till. Vips så var både bok och dag avslutad och knappt visste jag vart jag skulle bege mig. Vart tar man vägen när en sån episk historia tar slut?
Caroline skriver med sån otrolig inlevelse och hon trollbinder sina läsare med sitt briljanta skrivsätt och oförglömliga karaktärer. Kärlek och mod genomsyrar hela boken och mina känslor fick sig en ordentlig bergodalbanetur. Att få följa Mirele, Florian och de andra på den sista etappen i deras äventyr har varit en upplevelse utöver det vanliga.
Det var en liten grej som störde min läsupplevelse. Jag är en sån person som måste läsa varje bokstav för att hänga med i berättelserna. Det kändes som boken missade sin sista genomgång. Ord som saknade bokstäver, mening som upprepades direkt efter varandra, namn som blivit felstavade.
Men allt som allt... varför läser du fortfarande recensionen? Skynda nu att leta upp historien om De sista gudarna! ⚔️