What do you think?
Rate this book
Lundasviten #2
Die Bosheit
Micke och Bianca flyttar till ett fridfullt villakvarter som verkar perfekt för dem och deras två barn. Men allt efterson de lär känna sina nya grannar kommer obehaget krypande.
På samma gata bor Jacqueline, en före detta fotomodell som har svårt att styra rätt i tillvaron, och hennes son Fabian som inte riktigt är som andra barn. I området bor även Ola. Han kämpar med sitt mående efter ett överfallsrån och blir allt mer besatt av att bevara tryggheten i villaidyllen. Och så pensionärerna Gun-Britt och Åke som övervakar vartenda steg som grannarna tar.
När Bianca blir påkörd utanför sitt hus verkar det först röra sig om en tragisk olycka. Men medan hon kämpar för sitt liv på sjukhuset växer tvivlet hos polisen och bland de boende i kvarteret. Micke har alltid trott på rättvisan. Men tänk om det krävs våld för att den ska segra?
Goda grannar är en psykologisk spänningsroman om faran med att komma sina grannar alltför nära. Den vänder och vrider på vår uppfattning om trygghet, och skildrar den hårfina gränsen mellan rätt och fel. Hur väl känner du dina grannar? Och vad händer när hotet flyttar in i ditt eget hem?
På samma gata bor Jacqueline, en före detta fotomodell som har svårt att styra rätt i tillvaron, och hennes son Fabian som inte riktigt är som andra barn. I området bor även Ola. Han kämpar med sitt mående efter ett överfallsrån och blir allt mer besatt av att bevara tryggheten i villaidyllen. Och så pensionärerna Gun-Britt och Åke som övervakar vartenda steg som grannarna tar.
När Bianca blir påkörd utanför sitt hus verkar det först röra sig om en tragisk olycka. Men medan hon kämpar för sitt liv på sjukhuset växer tvivlet hos polisen och bland de boende i kvarteret. Micke har alltid trott på rättvisan. Men tänk om det krävs våld för att den ska segra?
Goda grannar är en psykologisk spänningsroman om faran med att komma sina grannar alltför nära. Den vänder och vrider på vår uppfattning om trygghet, och skildrar den hårfina gränsen mellan rätt och fel. Hur väl känner du dina grannar? Och vad händer när hotet flyttar in i ditt eget hem?
448 pages, Paperback
First published June 17, 2020
47 people are currently reading
1432 people want to read
Ratings & Reviews
Friends & Following
Create a free account to discover what your friends think of this book!
Community Reviews
Displaying 1 - 30 of 322 reviews
January 15, 2023
1.5/5
Ne trileris čia, ne trileris. Drama, geriausiu atveju, bet tokia prėska, tokia neatmosferiška, tokia nuspėjama, kad net turėjau pasitikrinti – nesuklydau? Tikrai tas pats autorius, parašęs tokią puikią „Visiškai eilinę šeimą“? Ir čia nėra nieko to, kas buvo pirmojoje knygoje – nei įtampos, nei niuansiškų veikėjų portretų, nei kabliuko. Kodėl skaičiau toliau? Nes buvau įkalinta tatuiruotojo kėdeje ir turėjau tik vieną ranką, kuria puslapius junginėjau. O kai fone ir muzika, ir mašinėlės burzgimas, ir pokalbiai – suėjo, o ir pagarba autoriui šiokia tokia buvo. Bet čia nei veiksmas įdomus, nei aplinka sukuriama, nei veikėjai atsiskleidžia. Ir pokalbiai apie nieką, ir dialogų daugiau, nei sveiko proto, ir visi čia turi savo tropus, iš kurių niekaip neišlipa (ir net nebando) – landi babcė, kuri visus užknisa, šūdžius policininkas, kuris aiškina savo tiesas, vieniša mama alkoholikė gražuolė, problematiškas vaikas, kuris vis įsivelia į bėdas, mokytojas herojus, turintis tamsią paslaptį ir panašiai.
Pabaiga buvo tokia nuspėjama, kad net maniau, kad mano elektroninėje versijoje kokio skyriaus trūksta – čia viskas, rimtai? Vienas iš atvejų, kai tiesiog – įvyko gyvenimas, skirstomės. Bet trileriui, mano manymu, reikia šiek tiek daugiau, nei „vat būna ir taip...“ atmosferos. Jeigu ši knyga būtų veiksmas, ji būtų gūžtelėjimas pečiais. Vertimas man vietomis irgi kliuvo kaip negrabus ir net neaiškus, pasitaikė ir redaktorės, korektorės paliktų klaidų, masiškai pasikartojančių žodžių, ne iki galo aiškūs sakiniai, vietomis nesutvarkyti, pvz: „Jis paprašė nebegerti gerti, bet vos apie tai pagalvojusi pasijudavau taip blogai, kad gerdavau dar daugiau.“ Galbūt jei ne tikrai puiki pirmoji knyga, lūkesčiai būtų buvę mažesni, todėl įvertinimas – didesnis. Bet šį kartą nerekomenduoju nei kaip dramos, nei kaip trilerio. Todėl, deja, nerekomenduoju visai.
Ne trileris čia, ne trileris. Drama, geriausiu atveju, bet tokia prėska, tokia neatmosferiška, tokia nuspėjama, kad net turėjau pasitikrinti – nesuklydau? Tikrai tas pats autorius, parašęs tokią puikią „Visiškai eilinę šeimą“? Ir čia nėra nieko to, kas buvo pirmojoje knygoje – nei įtampos, nei niuansiškų veikėjų portretų, nei kabliuko. Kodėl skaičiau toliau? Nes buvau įkalinta tatuiruotojo kėdeje ir turėjau tik vieną ranką, kuria puslapius junginėjau. O kai fone ir muzika, ir mašinėlės burzgimas, ir pokalbiai – suėjo, o ir pagarba autoriui šiokia tokia buvo. Bet čia nei veiksmas įdomus, nei aplinka sukuriama, nei veikėjai atsiskleidžia. Ir pokalbiai apie nieką, ir dialogų daugiau, nei sveiko proto, ir visi čia turi savo tropus, iš kurių niekaip neišlipa (ir net nebando) – landi babcė, kuri visus užknisa, šūdžius policininkas, kuris aiškina savo tiesas, vieniša mama alkoholikė gražuolė, problematiškas vaikas, kuris vis įsivelia į bėdas, mokytojas herojus, turintis tamsią paslaptį ir panašiai.
Pabaiga buvo tokia nuspėjama, kad net maniau, kad mano elektroninėje versijoje kokio skyriaus trūksta – čia viskas, rimtai? Vienas iš atvejų, kai tiesiog – įvyko gyvenimas, skirstomės. Bet trileriui, mano manymu, reikia šiek tiek daugiau, nei „vat būna ir taip...“ atmosferos. Jeigu ši knyga būtų veiksmas, ji būtų gūžtelėjimas pečiais. Vertimas man vietomis irgi kliuvo kaip negrabus ir net neaiškus, pasitaikė ir redaktorės, korektorės paliktų klaidų, masiškai pasikartojančių žodžių, ne iki galo aiškūs sakiniai, vietomis nesutvarkyti, pvz: „Jis paprašė nebegerti gerti, bet vos apie tai pagalvojusi pasijudavau taip blogai, kad gerdavau dar daugiau.“ Galbūt jei ne tikrai puiki pirmoji knyga, lūkesčiai būtų buvę mažesni, todėl įvertinimas – didesnis. Bet šį kartą nerekomenduoju nei kaip dramos, nei kaip trilerio. Todėl, deja, nerekomenduoju visai.
February 21, 2024
Nu aș zice că este chiar un thriller, doar dacă faptul că ai niște vecini care "știu" tot ce faci și sunt peste tot, este un thriller.
June 18, 2020
Yes! Älskade ”En helt vanlig familj” och den här har med alla de inslag som jag älskade i den. En roman om ett brott där faktiskt hela romanen måste läsas innan pusslet ligger på sin plats och bilden blir hel. Nivån av ”suspense” var hög igenom hela boken. Perfekt för den som gillar krim men inte mest för blodets, våldets och polisarbetets skull utan för de bakomliggande psykologiska faktorerna, perspektiven och problematiken.
July 12, 2024
Já tinha adorado o anterior, "Uma Família Quase Normal" e este também não desiludiu. Uma história conturbada, com muitas reviravoltas, a maior delas no final.
June 7, 2021
Noticis noziegums, bet tas tikpat labi patiešām varēja būt arī nelaimes gadījums. Lasītājs par to neuzzinās līdz pat pēdējiem teikumiem. Varbūt trilleris un arī detektīvs šis īsti nav, jo ne jau caur liecībām un izmeklēšanu atklāsies patiesība. Bet vispār šis romāns bija laba atpūta.
Plašāk blogā: https://lalksne.blogspot.com/2021/05/...
Plašāk blogā: https://lalksne.blogspot.com/2021/05/...
December 4, 2020
4*. Dit boek als luisterboek "gelezen". Ondanks dat er niet veel gebeurd en het ook niet spannend wordt was het toch aangenaam genoeg om te blijven luisteren. Het einde was ook goed.
December 18, 2022
Dar prieš keletą metų skaityta šio autoriaus "Visiškai eilinė šeima" man paliko tikrai labai gerą įspūdį, tad tikrai nekantriai laukiau naujų šio autoriaus knygų. Ir štai, Baltos lankos mus pradžiugino šviežia šio švedų autoriaus istorija.
Mikelis kartu su savo žmona Bjanka bei dviem vaikais atsikrausto į Šiopingę. Čia jie tikisi rasti taip ilgai ieškotą ramybės uostą. Atrodo, jog čia - ideali vieta gyventi. Ramūs bei taikūs kaimynai, o ir pats miestelis jiems puikiai tiko bei patiko. Vietinėje mokykloje Mikelis pradeda dirbti mokytoju, o neilgai trukus ir Bjanka susiranda naują darbą. Gana idilišką šios šeimos gyvenimą sudrumsčia nutikusi nelaimė. Kaimynės Žaklinos vairuojamas automobilis partrenkia Bjanką.
Moteris ligoninėje vis dar kovoja dėl savo gyvybės, o Mikelis niekaip negali rasti ramybės.. Visiems buvo žinoma, jog Žaklina nemėgsta Bjankos. Galbūt tai visai nebuvo nelaimingas atsitikimas? Ir kiek gerai mes vis dėlto pažįstame savo kaimynus?
Mano nuomome, šis psichologinis trileris patiks tiems, kurie mėgsta šeimynines dramas bei santykius vykstančius už uždarų durų. Autorius šią istoriją pasakoja iš kelių veikėjų perspektyvos ir manau, jog tai šiai istorijai suteikia išskirtinį balsą.
Tikrai labai pagauli knyga, kurią norisi skaityti iki paskutiniojo puslapio. Nuojauta kužda, jog kūrinio atomazga nustebino ne tik mane.
Mikelis kartu su savo žmona Bjanka bei dviem vaikais atsikrausto į Šiopingę. Čia jie tikisi rasti taip ilgai ieškotą ramybės uostą. Atrodo, jog čia - ideali vieta gyventi. Ramūs bei taikūs kaimynai, o ir pats miestelis jiems puikiai tiko bei patiko. Vietinėje mokykloje Mikelis pradeda dirbti mokytoju, o neilgai trukus ir Bjanka susiranda naują darbą. Gana idilišką šios šeimos gyvenimą sudrumsčia nutikusi nelaimė. Kaimynės Žaklinos vairuojamas automobilis partrenkia Bjanką.
Moteris ligoninėje vis dar kovoja dėl savo gyvybės, o Mikelis niekaip negali rasti ramybės.. Visiems buvo žinoma, jog Žaklina nemėgsta Bjankos. Galbūt tai visai nebuvo nelaimingas atsitikimas? Ir kiek gerai mes vis dėlto pažįstame savo kaimynus?
Mano nuomome, šis psichologinis trileris patiks tiems, kurie mėgsta šeimynines dramas bei santykius vykstančius už uždarų durų. Autorius šią istoriją pasakoja iš kelių veikėjų perspektyvos ir manau, jog tai šiai istorijai suteikia išskirtinį balsą.
Tikrai labai pagauli knyga, kurią norisi skaityti iki paskutiniojo puslapio. Nuojauta kužda, jog kūrinio atomazga nustebino ne tik mane.
July 19, 2023
Prieš kelis metus to paties autoriaus skaityta „Visiškai eilinė šeima“ man patiko žymiai labiau. 🤷🏻♀️ Nors knygoje ir nebuvo muštynių ar kitokių šaudau-gaudau scenų, tačiau autorius tai uždengė nepakeliama įtampa ir veikėjų emocijomis.
Gaila, bet „Geri kaimynai“ buvo ženkliai silpnesnė nei pirmoji knyga. Kita vertus, „Geri kaimynai“ nėra tikras trileris, nes knygoje visiškai nėra įtampos ir nenuspėjamų situacijų, kurios nustebintų skaitytoją. Tai veikiau paprasta drama apie kaimynų bendruomenę. 😖
Vienas iš geresnių dalykų, jog knygos nėra susijusios, tai gali būti skaitomos nepriklausomai vienas nuo kitos.
Istorija pasakojama iš trijų perspektyvų- Mikelio, Fabiano ir Žaklinos. Kiekvienas iš šių veikėjų turi savo paslapčių, bet kartu ir paslėptų troškimų, todėl ryšiai tarp jų su kiekvienu skyriumi tampa vis labiau komplikuoti.
Nors siužetas buvo plokščias, nuobodus ir nuspėjamas, slaptai tikėjausi, kad bent pabaiga sužavės. Deja, ir ten išėjo šnipštas.. Likau labai nusivylusi. 🥺
Gaila, bet „Geri kaimynai“ buvo ženkliai silpnesnė nei pirmoji knyga. Kita vertus, „Geri kaimynai“ nėra tikras trileris, nes knygoje visiškai nėra įtampos ir nenuspėjamų situacijų, kurios nustebintų skaitytoją. Tai veikiau paprasta drama apie kaimynų bendruomenę. 😖
Vienas iš geresnių dalykų, jog knygos nėra susijusios, tai gali būti skaitomos nepriklausomai vienas nuo kitos.
Istorija pasakojama iš trijų perspektyvų- Mikelio, Fabiano ir Žaklinos. Kiekvienas iš šių veikėjų turi savo paslapčių, bet kartu ir paslėptų troškimų, todėl ryšiai tarp jų su kiekvienu skyriumi tampa vis labiau komplikuoti.
Nors siužetas buvo plokščias, nuobodus ir nuspėjamas, slaptai tikėjausi, kad bent pabaiga sužavės. Deja, ir ten išėjo šnipštas.. Likau labai nusivylusi. 🥺
October 7, 2023
Perskaičiau jau antra šio autoriaus knygą.
Man patiko įtraukiantis siužetas.
Trumpi skyriai todėl greitai skaitosi.
Pasirodė lengvas trileris, šeimyninė drama.
Tai pat paliesta tema vaikų patyčios mokykloje. Knygos atomazga tikrai nustebino. Lauksiu kitų Mattias Edvardsson knygų. 🤩
Man patiko įtraukiantis siužetas.
Trumpi skyriai todėl greitai skaitosi.
Pasirodė lengvas trileris, šeimyninė drama.
Tai pat paliesta tema vaikų patyčios mokykloje. Knygos atomazga tikrai nustebino. Lauksiu kitų Mattias Edvardsson knygų. 🤩
February 23, 2023
Vecini buni este o poveste plină de ancore plasate strategic, ancore care pot fi confundate cu elemente de cotitură pentru întreaga acțiune. La un moment dat, cititorul simte apăsarea multor straturi de minciuni și prefăcătorie apăsând pe umerii săi. Întrebările par să crească treptat în volum și greutate, iar tensiunea care răzbate dinspre ele este lipicioasă și extrem de contagioasă. Mâzga întunecată a îndoielii începe să se întindă tot mai tare peste viețile personajelor și liniștea tuturor este afectată.
Vecini buni – secrete și compromisuri
„Toți vecinii sunt buni” – vechi proverb canibal. Cu asta aș fi început recenzia. Numai că, în cartea lui Mattias Edvardsson nu avem de-a face cu canibali și canibalism. Avem de-a face cu oameni care sunt capabili să treacă peste orice și oricine, să sape și să atace, să joace cartea aparențelor și a relațiilor bune. În schimb, în spatele ușilor închise și a draperiilor atent trase peste geamuri, adevăratele caractere ies la iveală. Acolo, pe terenul sigur și familiar, oamenii își arată slăbiciunile, își expun rănile și zonele vulnerabile.
https://ancasicartile.ro/vecini-buni-...
Vecini buni – secrete și compromisuri
„Toți vecinii sunt buni” – vechi proverb canibal. Cu asta aș fi început recenzia. Numai că, în cartea lui Mattias Edvardsson nu avem de-a face cu canibali și canibalism. Avem de-a face cu oameni care sunt capabili să treacă peste orice și oricine, să sape și să atace, să joace cartea aparențelor și a relațiilor bune. În schimb, în spatele ușilor închise și a draperiilor atent trase peste geamuri, adevăratele caractere ies la iveală. Acolo, pe terenul sigur și familiar, oamenii își arată slăbiciunile, își expun rănile și zonele vulnerabile.
https://ancasicartile.ro/vecini-buni-...
June 19, 2020
Vinglade mellan en trea och en fyra men eftersom jag blev såpass fast att det tog mindre än ett dygn att läsa måste det ju bli en fyra. Lite förutsägbar tyckte jag, men ja, det är en bra bok!
June 18, 2020
Du som tyckte om Mattias Edvardsson förra roman, En helt vanlig familj, och haft stora förväntningar på uppföljaren, du kan vara helt lugn. Du kommer att känna igen den hantverksmässiga stilen och tonen i berättelsen från förra boken. Temat förra gången var familjen, och hur långt man som förälder är beredd gå för att skydda och hjälpa våra barn, och för att skydda familjen. Den här gången är temat grannar, och hur ärliga vi är och hur mycket vi kan kan lita på varandra, egentligen.
Den här berättelsen utspelar sig i det jag tycker kan vara det mest skrämmande som finns, nämligen ett på ytan idylliskt villakvarter. Finns det något ruggigare än ett villaområde där alla som bor där ängsligt följer samma mönster; klipper gräsmattan när grannarna klipper sina gräsmattor, köper ny bil när grannarna gör det, reser utomlands minst en gång per år inte för att man egentligen vill utan för att alla andra gör det, ingen höjer rösten när andra kan höra, alla ler och vinkar vänligt när man passerar. Ingenting kan vara så perfekt om det är äkta.
Micke, Bianca och deras två små barn flyttar från Stockholm till Skåne för att starta om, börja ett nytt liv. Någonting har hänt som de vill fly ifrån. Efterhand lär vi känna både dem och människorna som bor på samma gata. Jacqueline som arbetat som modell i USA, men flyttat hem och försöker finna sig till rätta i ett vanligt liv tillsammans med tonårssonen Fabian. Fabian som har svårt att anpassa sig i sociala sammanhang och ständigt hamnar i trubbel. Här finns Ola med ett mörkt förflutet och Peter som arbetar som polis. Pensionärerna Gun-Britt och Åke har koll på allt vad grannarna gör. När Bianca blir påkörd tycks det först röra sig om en tragisk olycka, men under tiden som hon kämpar för sitt liv kommer det fram mer och mer om grannarna som pekar mot att det kanske inte alls var en olyckshändelse utan ett medvetet vållande.
Jag gillar det långsamma berättandet med fokus på undertryckta känslor, stämningar och personbeskrivningar, och jag gillar precis som i Mattias Edvardssons tidigare böcker hur handlingen visserligen kretsar kring ett (förmodat) brott, men att det är hur människor agerar i pressade situationer och i förhållande till varandra som är det intressanta. Berättelsen sker i jagform utifrån dels tre olika personers perspektiv; Mikaels, Jacquelines och Fabians, dels ur två tidsperspektiv: före och efter olyckan. Berättargreppet är inte helt vanligt och jag var först tveksam till förstapersonsperspektivet, men det fungerar väldigt bra. Berättelsen håller ihop från början till slut, med små detaljer som vävs in i berättelsen och som just då inte verkar ha någon större betydelse, men som senare visar sig vara helt avgörande för handlingen.
Berättelsen följer en klassisk dramaturgisk modell där spänningen successivt stegras, för att sedan avta litet, precis så mycket att man som läsare slappnar av litet grand, och då, när man inte är beredd, klipper berättelsen till med full kraft så att man fullständigt tappar andan.
Den här berättelsen utspelar sig i det jag tycker kan vara det mest skrämmande som finns, nämligen ett på ytan idylliskt villakvarter. Finns det något ruggigare än ett villaområde där alla som bor där ängsligt följer samma mönster; klipper gräsmattan när grannarna klipper sina gräsmattor, köper ny bil när grannarna gör det, reser utomlands minst en gång per år inte för att man egentligen vill utan för att alla andra gör det, ingen höjer rösten när andra kan höra, alla ler och vinkar vänligt när man passerar. Ingenting kan vara så perfekt om det är äkta.
Micke, Bianca och deras två små barn flyttar från Stockholm till Skåne för att starta om, börja ett nytt liv. Någonting har hänt som de vill fly ifrån. Efterhand lär vi känna både dem och människorna som bor på samma gata. Jacqueline som arbetat som modell i USA, men flyttat hem och försöker finna sig till rätta i ett vanligt liv tillsammans med tonårssonen Fabian. Fabian som har svårt att anpassa sig i sociala sammanhang och ständigt hamnar i trubbel. Här finns Ola med ett mörkt förflutet och Peter som arbetar som polis. Pensionärerna Gun-Britt och Åke har koll på allt vad grannarna gör. När Bianca blir påkörd tycks det först röra sig om en tragisk olycka, men under tiden som hon kämpar för sitt liv kommer det fram mer och mer om grannarna som pekar mot att det kanske inte alls var en olyckshändelse utan ett medvetet vållande.
Jag gillar det långsamma berättandet med fokus på undertryckta känslor, stämningar och personbeskrivningar, och jag gillar precis som i Mattias Edvardssons tidigare böcker hur handlingen visserligen kretsar kring ett (förmodat) brott, men att det är hur människor agerar i pressade situationer och i förhållande till varandra som är det intressanta. Berättelsen sker i jagform utifrån dels tre olika personers perspektiv; Mikaels, Jacquelines och Fabians, dels ur två tidsperspektiv: före och efter olyckan. Berättargreppet är inte helt vanligt och jag var först tveksam till förstapersonsperspektivet, men det fungerar väldigt bra. Berättelsen håller ihop från början till slut, med små detaljer som vävs in i berättelsen och som just då inte verkar ha någon större betydelse, men som senare visar sig vara helt avgörande för handlingen.
Berättelsen följer en klassisk dramaturgisk modell där spänningen successivt stegras, för att sedan avta litet, precis så mycket att man som läsare slappnar av litet grand, och då, när man inte är beredd, klipper berättelsen till med full kraft så att man fullständigt tappar andan.
June 19, 2024
Já tinha adorado o livro anterior dele e este não desiludiu.
Um suspense que me deixou sempre ansiosa. As personagens são tão retorcidas e tão cheias de imperfeições, tal como somos na realidade..
Adoro a escrita, a forma como alterna de personagem e do antes e depois de um acontecimento terrível.
Muito bom!! Sou fã da escrita de Mattias Edvardsson.
Um suspense que me deixou sempre ansiosa. As personagens são tão retorcidas e tão cheias de imperfeições, tal como somos na realidade..
Adoro a escrita, a forma como alterna de personagem e do antes e depois de um acontecimento terrível.
Muito bom!! Sou fã da escrita de Mattias Edvardsson.
March 22, 2022
Micke och Bianca bestämmer sig för att lämna Stockholm och flytta till en mindre ort i Skåne. Villaområdet verkar lugnt och passande för en barnfamilj. Men snart börjar egenheterna hos grannarna visa sig.
Micke som hade hoppats på en lugnare tjänst på skolan, är snart mentor åt en mycket speciell unge. Bianca har alltid varit lite reserverad, medan Micke tror gott om alla.
🌟
Dock vänds hela världen upp och ned när Bianca en dag blir påkörd. Det som först var en tragisk olycka kanske faktiskt var något helt annat?! Vem är äkta? Vem kan man lita på?
🌟
”Goda grannar” är en otroligt spännande bladvändare som jag läste ut på två dagar. Berättelsen växlar i tid och mellan karaktärer, men kapitlen är korta med tydliga rubriker om vem och när.
Det är den första boken jag läser av Edvardsson, men det kommer att bli fler. Ser fram emot att träffa författaren på kommande bokträff!
Mycket bra!
🌟🌟🌟🌟av 5🌟
#godagrannar @mattiasedvardssonforf @bokforlagetforum @alskapocket #caritasläsning2022 #17 #älskarattläsasvenskt @arvidsbokhandel
Micke som hade hoppats på en lugnare tjänst på skolan, är snart mentor åt en mycket speciell unge. Bianca har alltid varit lite reserverad, medan Micke tror gott om alla.
🌟
Dock vänds hela världen upp och ned när Bianca en dag blir påkörd. Det som först var en tragisk olycka kanske faktiskt var något helt annat?! Vem är äkta? Vem kan man lita på?
🌟
”Goda grannar” är en otroligt spännande bladvändare som jag läste ut på två dagar. Berättelsen växlar i tid och mellan karaktärer, men kapitlen är korta med tydliga rubriker om vem och när.
Det är den första boken jag läser av Edvardsson, men det kommer att bli fler. Ser fram emot att träffa författaren på kommande bokträff!
Mycket bra!
🌟🌟🌟🌟av 5🌟
#godagrannar @mattiasedvardssonforf @bokforlagetforum @alskapocket #caritasläsning2022 #17 #älskarattläsasvenskt @arvidsbokhandel
May 9, 2023
Psiholoģiskās spriedzes romāns, kā vēstīts. Taču lasās viegli, raiti. Un atrodas pat citāti. Sižets - notiek avārija, kurā kaimiņiene ar mašīnu notriec otru sievieti, kas brauca uz divriteņa, policija uzsāk izmeklēšanu, vai tiešām nelaimes gadījums. Taču tas kopumā izgaismo apkārt esošo cilvēku, kaimiņu savstarpējo attiecību līkločus, viņu personiskās dzīves drāmas. Domāju, varbūt kaut kad izlasīšu vēl kādu šī autora grāmatu.
"Pavasaris aiz loga ieziedēja vasarā" (163.lpp.). (Vai nav skaists vārds - iezied?)
"Mana dzīve reti ir izvērtusies tāda, kādu biju to iecerējusi. Pieņemu, ka tā ir lielākajai daļai cilvēku." (87.lpp.)
"Vecāku pienākumi ir visgrūtākais darbs pasaulē. Vismazākā neizdošanās var radīt postošas sekas. Par to nav rokasgrāmatu, un neviens padoms nav pietiekams. Šķiet, ka dažiem tas padodas gluži dabiski. Kā personības atjaunināšana, smadzeņu formatēšana, kam tagad piešķirts vecāku iestatījums." (125.lpp.)
"Pavasaris aiz loga ieziedēja vasarā" (163.lpp.). (Vai nav skaists vārds - iezied?)
"Mana dzīve reti ir izvērtusies tāda, kādu biju to iecerējusi. Pieņemu, ka tā ir lielākajai daļai cilvēku." (87.lpp.)
"Vecāku pienākumi ir visgrūtākais darbs pasaulē. Vismazākā neizdošanās var radīt postošas sekas. Par to nav rokasgrāmatu, un neviens padoms nav pietiekams. Šķiet, ka dažiem tas padodas gluži dabiski. Kā personības atjaunināšana, smadzeņu formatēšana, kam tagad piešķirts vecāku iestatījums." (125.lpp.)
November 26, 2022
#perskaičiau
Mattias Edvardsson "Geri kaimynai"
Vos pamačiau, kad @baltoslankos.lt planuoja išleisti naują M. Edvardsson knygą ėjau skaityti aprašymo ir tikėjausi sužinoti kada gi ši knyga pasieks skaitytojus, nes šią vasarą perskaityta autoriaus knyga "Visiškai eilinė šeima" man labai patiko. Apsilankiusi @baltoslankos.lt puslapyje pamačiau, kad nebūtina laukti, nes elektroninė knyga jau paruošta skaitytojams, tad ir vėl smalsumas nugalėjo 🤭
Kaip ir ankstesnė knyga, taip ir ši yra apie šeimą ❤️
"Ieškodami ramesnio gyvenimo, Mikelis ir Bjanka su dviem savo vaikais iš Stokholmo atsikrausto į Šiopingę – nedidelį, idilišką miestelį, atrodantį tiesiog tobulą jų šeimai. Nusipirkę namą, įninka į jaukią rutiną: Mikelis dirba mokytoju vietinėje mokykloje, o Bjanka namuose augina vaikus. Tačiau šeimos ramybę sudrumsčia nelaimė: prie pat jų namų Bjanką partrenkia automobilis, vairuojamas kaimynės Žaklinos."
Knygą labai lengvai ir greitai perskaičiau. Man labai patinka analizuoti žmonių santykius, ieškoti ir bandyti nuspėti paslaptis, stebėti ar pas kaimynus žolė žalesnė, o gal kaip tik pavojai slypi viduje? Tai per daug neįpareigojanti mąstyti knyga, nes nėra labai įtempto siužeto, tačiau manau patiks tiek romanų, tiek lengvų trilerių mėgėjams. Siužetas palengva atskleidžiamas pasakojimais iš skirtingų veikėjų persperktyvos ir tai knygai suteikia daugiau spalvų. Man patiko autoriaus pasirinkta atomazga ir kaip viskas galiausiai buvo atskleista.
Šį kartą ⭐⭐⭐⭐/5 ir lauksiu sekančių M. Edvardsson knygų 🤗
Mattias Edvardsson "Geri kaimynai"
Vos pamačiau, kad @baltoslankos.lt planuoja išleisti naują M. Edvardsson knygą ėjau skaityti aprašymo ir tikėjausi sužinoti kada gi ši knyga pasieks skaitytojus, nes šią vasarą perskaityta autoriaus knyga "Visiškai eilinė šeima" man labai patiko. Apsilankiusi @baltoslankos.lt puslapyje pamačiau, kad nebūtina laukti, nes elektroninė knyga jau paruošta skaitytojams, tad ir vėl smalsumas nugalėjo 🤭
Kaip ir ankstesnė knyga, taip ir ši yra apie šeimą ❤️
"Ieškodami ramesnio gyvenimo, Mikelis ir Bjanka su dviem savo vaikais iš Stokholmo atsikrausto į Šiopingę – nedidelį, idilišką miestelį, atrodantį tiesiog tobulą jų šeimai. Nusipirkę namą, įninka į jaukią rutiną: Mikelis dirba mokytoju vietinėje mokykloje, o Bjanka namuose augina vaikus. Tačiau šeimos ramybę sudrumsčia nelaimė: prie pat jų namų Bjanką partrenkia automobilis, vairuojamas kaimynės Žaklinos."
Knygą labai lengvai ir greitai perskaičiau. Man labai patinka analizuoti žmonių santykius, ieškoti ir bandyti nuspėti paslaptis, stebėti ar pas kaimynus žolė žalesnė, o gal kaip tik pavojai slypi viduje? Tai per daug neįpareigojanti mąstyti knyga, nes nėra labai įtempto siužeto, tačiau manau patiks tiek romanų, tiek lengvų trilerių mėgėjams. Siužetas palengva atskleidžiamas pasakojimais iš skirtingų veikėjų persperktyvos ir tai knygai suteikia daugiau spalvų. Man patiko autoriaus pasirinkta atomazga ir kaip viskas galiausiai buvo atskleista.
Šį kartą ⭐⭐⭐⭐/5 ir lauksiu sekančių M. Edvardsson knygų 🤗
June 27, 2020
Jag slukade Mattias nya bok. Fantastiskt bra! Boken är en riktig bladvändare som håller sin läsare i ett fast grepp från första raden. Och i bokens sista mening får vi svaret vi väntat på. Så skickligt!
Historien växer fram allt eftersom vi får följa olika personers perspektiv och olika tidsperioder. Vi får veta mer och mer och det är så fantastiskt skickligt skrivet. Det här är verkligen en psykologisk spänningsroman. Kan man lita på sina grannar? Hur väl känner vi dem? Det här är så bra! Läs genast boken, du kommer inte bli besviken!
Historien växer fram allt eftersom vi får följa olika personers perspektiv och olika tidsperioder. Vi får veta mer och mer och det är så fantastiskt skickligt skrivet. Det här är verkligen en psykologisk spänningsroman. Kan man lita på sina grannar? Hur väl känner vi dem? Det här är så bra! Läs genast boken, du kommer inte bli besviken!
July 28, 2022
Det är kusligt hur lite man vet om sina grannar egentligen. Man börjar ju fundera efter att ha läst/lyssnat på den här boken.
Det är en riktigt bra bok mot slutet men jag är lite reserverad till den i början. Det är mycket som händer o h det gäller att hänga med i svängarna mellan före och efter olyckan.
Det är en riktigt bra bok mot slutet men jag är lite reserverad till den i början. Det är mycket som händer o h det gäller att hänga med i svängarna mellan före och efter olyckan.
Read
January 1, 2025Gosto da forma como o autor nos vai contando a história, com capítulos narrados por diferentes personagens. Recentemente li "Uma família quase normal" do autor e foi uma leitura prazerosa, um livro que devorei. Estava com altas expectativas em relação a "Bons vizinhos" e não fui defraudada. Adivinhei um desenlace, mas nem isso me fez gostar menos da leitura. Pelo contrário.
Para algumas pessoas o ritmo da narrativa pode parecer um pouco lento; a mim agrada-me ver o autor a facultar informação ao seu ritmo.
Foi uma boa leitura para iniciar o ano.
Para algumas pessoas o ritmo da narrativa pode parecer um pouco lento; a mim agrada-me ver o autor a facultar informação ao seu ritmo.
Foi uma boa leitura para iniciar o ano.
March 24, 2022
Un très bon polar domestique, je me suis fait eue alors pour moi ça fonctionne !
July 6, 2020
https://lottensbokblogg.wordpress.com...
Goda grannar är en riktigt bra roman som är svår att sluta läsa. Den tar slut alldeles för fort! Mattias Edvardsson visar igen hur fantastisk han är på att bygga upp en psykologisk spänning som kryper in under huden på läsaren. Goda grannar är i grunden mycket obehaglig läsning, men så skickligt gjort att man inte kan låta bli att läsa vidare. Karaktärerna i Goda grannar är väl tecknade, och det är ingen som är felfri, men vi får möjlighet att lära känna och i någon mån förstå karaktärerna. I början av Goda grannar så är det Micke som är berättare, men gradvis får vi två till berättarröster, som ger andra perspektiv. Historien rör sig runt en dramatisk händelse, och vi får både händelserna innan och efter i en snygg spiralrörelse där fler och fler detaljer framträder. De här två dragen driver berättelsen framåt, och skapar den där känslan av ”bara ett kapitel till”. Mattias Edvardsson har gjort det igen!
En av de grundläggande anledningarna till att Mattias Edvardsson är en av mina favoritförfattare är hur han använder språket. Det är alltid välskrivet, och fascinerande anpassat till temat i boken. Språket i Goda grannar flyter, är snyggt och förstärker stämningen. Jag är imponerad över hur han skriver i olika genrer och kan anpassa språk och uppbyggnad efter den historia han vill berätta. Han är en otroligt skicklig berättare.
I En helt vanlig familj så rörde sig berättelsen runt en familj (en 18-årig tjej och hennes två föräldrar) och föräldraskapet står i centrum. I Goda grannar är det lätt att tro att det är relationer mellan grannarna som är fokus, men i mitt tycke handlar den här också om föräldraskap och framförallt relationen mellan vuxna och barn. Jag reflekterar en hel del över hur vi vuxna förhåller oss till barn och ungdomar, och att de ska passa in i en mall som vi formar. Tankarna går också till hur barn växelverkar med andra barn och vad vi som vuxna accepterar, eller kanske inte ens ser. Att Micke inte bara är förälder och granne utan också lärare, innebär att det finns ytterligare en dimension i berättandet.
Under läsningen av Goda grannar så tänker jag mycket på min egen relation till olika grannar vi haft, och hur utsatt man kan vara i den relationen. Vi bodde i hus under många år, men sedan fyra år bor vi i lägenhet. Grannar har man ju oavsett, och det kan vara både bra och påfrestande, men trots att man egentligen bor närmare fysiskt så är man betydligt mer anonym i ett lägenhetshus. Det går förstås att störa varandra mycket mer men det finns inte de underliggande kraven på att umgås. Det fanns de grannar vi hade som faktiskt bara stövlade in till oss, och att sitta ostörd på uteplatsen var det sällan tal om. Så jag känner igen den känslan. Sägas ska att vi hade övervägande bra grannar när vi bodde i hus, men varje gång ett hus i området var till salu så var man ju lite orolig för vem som skulle flytta in.
Det enda som gör att Goda grannar inte får det allra högsta betyget är att jag inte känner mig lika överraskad och berörd på slutet som jag gjorde när jag läste En helt vanlig familj. Det kan bero på att jag läser mycket spänningslitteratur, men den snygga twisten på slutet kom inte helt oväntat för mig. Men snyggt är det. Väldigt snyggt.
Att jag redan längtar till nästa bok kommer inte heller som någon överraskning. Har du inte läst något av Mattias Edvardsson än så uppmanar jag dig att göra det. Omedelbart!
Omdöme: Välskrivet krypande obehagligt om grannar och föräldraskap.
Betyg: 5-
Goda grannar är en riktigt bra roman som är svår att sluta läsa. Den tar slut alldeles för fort! Mattias Edvardsson visar igen hur fantastisk han är på att bygga upp en psykologisk spänning som kryper in under huden på läsaren. Goda grannar är i grunden mycket obehaglig läsning, men så skickligt gjort att man inte kan låta bli att läsa vidare. Karaktärerna i Goda grannar är väl tecknade, och det är ingen som är felfri, men vi får möjlighet att lära känna och i någon mån förstå karaktärerna. I början av Goda grannar så är det Micke som är berättare, men gradvis får vi två till berättarröster, som ger andra perspektiv. Historien rör sig runt en dramatisk händelse, och vi får både händelserna innan och efter i en snygg spiralrörelse där fler och fler detaljer framträder. De här två dragen driver berättelsen framåt, och skapar den där känslan av ”bara ett kapitel till”. Mattias Edvardsson har gjort det igen!
En av de grundläggande anledningarna till att Mattias Edvardsson är en av mina favoritförfattare är hur han använder språket. Det är alltid välskrivet, och fascinerande anpassat till temat i boken. Språket i Goda grannar flyter, är snyggt och förstärker stämningen. Jag är imponerad över hur han skriver i olika genrer och kan anpassa språk och uppbyggnad efter den historia han vill berätta. Han är en otroligt skicklig berättare.
I En helt vanlig familj så rörde sig berättelsen runt en familj (en 18-årig tjej och hennes två föräldrar) och föräldraskapet står i centrum. I Goda grannar är det lätt att tro att det är relationer mellan grannarna som är fokus, men i mitt tycke handlar den här också om föräldraskap och framförallt relationen mellan vuxna och barn. Jag reflekterar en hel del över hur vi vuxna förhåller oss till barn och ungdomar, och att de ska passa in i en mall som vi formar. Tankarna går också till hur barn växelverkar med andra barn och vad vi som vuxna accepterar, eller kanske inte ens ser. Att Micke inte bara är förälder och granne utan också lärare, innebär att det finns ytterligare en dimension i berättandet.
Under läsningen av Goda grannar så tänker jag mycket på min egen relation till olika grannar vi haft, och hur utsatt man kan vara i den relationen. Vi bodde i hus under många år, men sedan fyra år bor vi i lägenhet. Grannar har man ju oavsett, och det kan vara både bra och påfrestande, men trots att man egentligen bor närmare fysiskt så är man betydligt mer anonym i ett lägenhetshus. Det går förstås att störa varandra mycket mer men det finns inte de underliggande kraven på att umgås. Det fanns de grannar vi hade som faktiskt bara stövlade in till oss, och att sitta ostörd på uteplatsen var det sällan tal om. Så jag känner igen den känslan. Sägas ska att vi hade övervägande bra grannar när vi bodde i hus, men varje gång ett hus i området var till salu så var man ju lite orolig för vem som skulle flytta in.
Det enda som gör att Goda grannar inte får det allra högsta betyget är att jag inte känner mig lika överraskad och berörd på slutet som jag gjorde när jag läste En helt vanlig familj. Det kan bero på att jag läser mycket spänningslitteratur, men den snygga twisten på slutet kom inte helt oväntat för mig. Men snyggt är det. Väldigt snyggt.
Att jag redan längtar till nästa bok kommer inte heller som någon överraskning. Har du inte läst något av Mattias Edvardsson än så uppmanar jag dig att göra det. Omedelbart!
Omdöme: Välskrivet krypande obehagligt om grannar och föräldraskap.
Betyg: 5-
October 25, 2020
Mattias Edvardsson is niet alleen schrijver, maar ook docent op een middelbare school. Een heel gewoon gezin is zijn doorbraak en verkocht in Zweden al meer dan 100.000 exemplaren,
een ongekend aantal voor de Zweedse markt. Inmiddels wordt het verhaal in meer dan 30 landen uitgegeven.
Edvardsson woont met zijn – gelukkig heel gewone – gezin in Löddeköpinge, Zweden. Goede buren is zijn tweede thriller.
Mikael (Micke) en Bianca Andersson verhuizen met hun twee kinderen William en Bella vanuit de stad Stockholm naar het rustige en idyllische dorpje Köpinge.
Daar leren ze op het woonerf hun buren kennen.
Eerst verloopt alles rustig, maar in de loop van de twee jaar dat ze er wonen ontwikkelen zich de eerste ergernissen onder de buren.
Wanneer Micke, die gymleraar is, thuiskomt na een werkdag hoort hij sirenes van een ambulance.
Tot zijn verbijstering en schrik ziet hij zijn vrouw Bianca, net voor hun oprit, met haar fiets op het asfalt liggen.
Ze is aangereden door een van de buren, maar was het wel een ongeluk of is opzet in het spel?
Mattias Edvardsson weet de lezer vanaf het begin te boeien met dit boek.
Een vlotte en makkelijke schrijfstijl heeft de auteur, waardoor je blijft lezen ook. Korte hoofdstukken die wisselend vanuit het ik- perspectief van Mikael, Jacqueline en Fabian worden verteld.
Ook steeds wisselen de hoofdstukken met de gebeurtenissen van voor en na het ongeluk.
Door middel van flashbacks komen we als lezer ook steeds meer te weten over de personages en over hun geheimen.
Het is allemaal zeer realistisch door de auteur neergezet en het zou ook hier in een rustige wijk kunnen afspelen i.p.v. in Zweden.
Verder is het verhaal goed opgebouwd met een oplopende broeierige spanningsboog en plot die misschien niet helemaal onverwacht is, maar toch enigszins verraste.
De auteur weet de smalle grens tussen goed en slecht heel goed neer te zetten. Ik heb van het boek genoten en zou tegen andere lezers willen zeggen;
Geniet van dit boek! Njut av boeken!
Ik waardeer het boek dan ook met 4 *
Op 13 oktober organiseerde uitgeverij Luitingh-Sijthoff een Scandi Crime Night, een online Sterrenthriller-leesclub van Luitingh-Sijthoff waar 50 geselecteerde lezers in gesprek konden gaan met Mattias Edvardsson.
Vooraf ontvingen zij een exclusief vooruitexemplaar en ik was één van de gelukkigen en ik heb het als uniek en erg leuk ervaren.
een ongekend aantal voor de Zweedse markt. Inmiddels wordt het verhaal in meer dan 30 landen uitgegeven.
Edvardsson woont met zijn – gelukkig heel gewone – gezin in Löddeköpinge, Zweden. Goede buren is zijn tweede thriller.
Mikael (Micke) en Bianca Andersson verhuizen met hun twee kinderen William en Bella vanuit de stad Stockholm naar het rustige en idyllische dorpje Köpinge.
Daar leren ze op het woonerf hun buren kennen.
Eerst verloopt alles rustig, maar in de loop van de twee jaar dat ze er wonen ontwikkelen zich de eerste ergernissen onder de buren.
Wanneer Micke, die gymleraar is, thuiskomt na een werkdag hoort hij sirenes van een ambulance.
Tot zijn verbijstering en schrik ziet hij zijn vrouw Bianca, net voor hun oprit, met haar fiets op het asfalt liggen.
Ze is aangereden door een van de buren, maar was het wel een ongeluk of is opzet in het spel?
Mattias Edvardsson weet de lezer vanaf het begin te boeien met dit boek.
Een vlotte en makkelijke schrijfstijl heeft de auteur, waardoor je blijft lezen ook. Korte hoofdstukken die wisselend vanuit het ik- perspectief van Mikael, Jacqueline en Fabian worden verteld.
Ook steeds wisselen de hoofdstukken met de gebeurtenissen van voor en na het ongeluk.
Door middel van flashbacks komen we als lezer ook steeds meer te weten over de personages en over hun geheimen.
Het is allemaal zeer realistisch door de auteur neergezet en het zou ook hier in een rustige wijk kunnen afspelen i.p.v. in Zweden.
Verder is het verhaal goed opgebouwd met een oplopende broeierige spanningsboog en plot die misschien niet helemaal onverwacht is, maar toch enigszins verraste.
De auteur weet de smalle grens tussen goed en slecht heel goed neer te zetten. Ik heb van het boek genoten en zou tegen andere lezers willen zeggen;
Geniet van dit boek! Njut av boeken!
Ik waardeer het boek dan ook met 4 *
Op 13 oktober organiseerde uitgeverij Luitingh-Sijthoff een Scandi Crime Night, een online Sterrenthriller-leesclub van Luitingh-Sijthoff waar 50 geselecteerde lezers in gesprek konden gaan met Mattias Edvardsson.
Vooraf ontvingen zij een exclusief vooruitexemplaar en ik was één van de gelukkigen en ik heb het als uniek en erg leuk ervaren.
November 19, 2021
O jā. kārtīgs psiholoģiskais trillerīti labākajās tradīcijās! Iesku, ļoti iesaku. Brīdinu - no grāmatas praktiski nevar atrauties un arī to izlasot, joprojām par to jādomā. Izcili.
August 5, 2020
"Goda grannar" är precis lika bra som Edvardssons tidigare bok "En helt vanlig familj".
Den har samma uppställning där man följer tre personers synvinkel runt en och samma tidsperiod.
Jag tycker detta fungerar riktigt bra och när man lyssnar på ljudboken är det lätt att hänga med utan att tappa fokus.
Jag trodde länge att detta skulle bli en solklar femma men tyvärr känner jag att boken tappar lite mot slutet.
När jag la ut min sista pusselbit hoppades jag på att den inte helt skulle sitta på sin plats men det gjorde den och då var det fortfarande några kapitel kvar när inget förvånade mig.
Jag satt bara och väntade på den twist som inte kom.
Även om irriterande grannar är huvudämnet här tycker jag att det är samma känsla kring familjen och vad man gör för de som står en närmast.
Annars en grymt bra bok som var svår att lägga ifrån sig.
Betyg: 4,5 trasiga silverjackor av 5
Den har samma uppställning där man följer tre personers synvinkel runt en och samma tidsperiod.
Jag tycker detta fungerar riktigt bra och när man lyssnar på ljudboken är det lätt att hänga med utan att tappa fokus.
Jag trodde länge att detta skulle bli en solklar femma men tyvärr känner jag att boken tappar lite mot slutet.
När jag la ut min sista pusselbit hoppades jag på att den inte helt skulle sitta på sin plats men det gjorde den och då var det fortfarande några kapitel kvar när inget förvånade mig.
Jag satt bara och väntade på den twist som inte kom.
Även om irriterande grannar är huvudämnet här tycker jag att det är samma känsla kring familjen och vad man gör för de som står en närmast.
Annars en grymt bra bok som var svår att lägga ifrån sig.
Betyg: 4,5 trasiga silverjackor av 5
October 11, 2023
Man puiki knyga, Visiškai eilinė šeima buvo vienaip puiki, o ši kitaip. Matyt, atitinkamai iš kiekvienos knygos tikiesi skirtingų dalykų.. Ir iš šios knygos gavau viską, ko ir galėjau tikėtis. Skaitėsi lengvai, neužsiėmiau spėlionėmis, kaip baigsis, kas yra kas, tiesiog mėgavausi pačiu skaitymu. Sunkaus vaiko tema pasirodė aktuali ir verta apmąstymo, pabaiga labai jau evil, to nesitikėjau. Kaimynų santykiai, intrigos, paslaptys, kurias visi žino, nes mažame miestelyje taip jau būna, tik nebūtinai gandai gandeliai yra tiesa. Istorija pasakojama nusikeliant į praeitį (iki nelaimės) ir dabartyje (po nelaimės), taip po truputį pagrindiniai knygos veikėjai atskleidžia tarpusavio santykius bei veiksmus ir poelgius, nulėmusius į tą lemtingą dieną.
Mielai skaitysiu ir kitas Edvardsson knygas.
Mielai skaitysiu ir kitas Edvardsson knygas.
June 12, 2022
Varför har jag väntat till nu med att ljudboka Goda grannar? Edvardsson är såååå bra på att skriva spännande psykologiska thrillers som är vardagsnära med vassa personporträtt! Ljudboksupplevelsen är på topp då det är olika uppläsare till de olika karaktärerna när de växlar berättarperspektiv, det stärker upplevelsen och påminner lite om radioteater. Enda trösten med att jag lyssnat klart är att jag har "En familjetragedi" kvar!
February 28, 2021
Spännande, skakande och välskriven!
May 11, 2022
3,5 stele cu generozitate.
Semnificativ mai slab decât primul roman din serie, O familie aproape normală, cu care, de altfel nu are o legătură directă, putând fi citit independent de acesta. Pe de altă parte, Vecini buni nu este un thriller autentic, deoarece este lipsit complet de suspans și de situații imprevizibile, care să îl ia pe cititor prin surprindere, fiind mai degrabă un studiu de caz despre influența (nefastă) a vecinilor dintr-o mică comunitate asupra unei familii care s-a mutat de curând acolo, după ce a locuit mult timp la Stockholm.
Narațiunea este narată din trei perspective, ceea ce reprezintă un element specific al autorului și poate principalul său atu, mai exact faptul că reușește să se pună în pielea personajelor create de el și să le susțină destul de convingător punctul de vedere, pendulând în același timp între două perioade temporale, ce sunt despărțite de evenimentul major în jurul căruia gravitează intriga romanului: accidentul de mașină a cărui victimă este Bianca Andersson, un agent imobiliar profesionist, soția profesorului de educație fizică, Mikael, și mama a doi copii: William și Bella. Șoferița care a accidentat-o pe Bianca este chiar vecina ei, Jacqueline Selander (probabil o trimitere vagă la celebrul personaj al lui Stieg Larsson, la care se face referire, de altfel), fost fotomodel celebru în SUA în urmă cu mulți ani și mama lui Fabian, un băiat inteligent, dar care are un comportament destul de straniu, a cărui motivație va fi expusă treptat de către autor.
Așa cum spuneam, romanul ne prezintă percepția lui Mikael, Jacqueline și Fabian asupra evenimentelor, fiecare dintre aceste personaje având secretele sale, dar și dorințe ascunse, astfel încât legăturile dintre ele devin foarte complicate, cu atât mai mult cu cât, pe de o parte, Mikael este profesorul lui Fabian, iar, pentru scurtă durată, Jacqueline va fi educatoarea Bellei, iar, pe de altă parte, relația lui Jacqueline cu bărbații din viața ei abundă în certuri și scandaluri, reputația ei în această privință fiind foarte îndoielnică, fiind privită de către ceilalți ca o distrugătoare de căsnicii. Fraza prin care ea se autocaracterizează este pe deplin relevantă: "Trupul meu este blestemul și fericirea mea, dar și o armă".
În final, mai trebuie doar adăugat faptul că, deși nu excelează la niciun capitol esențial, romanul este destul de alert și există și secvențe bine conturate. Dar ideea conform căreia "nimic nu se poate compara cu niște vecini cu adevărat buni" merită o discuție mai amplă. Lectură plăcută!
Semnificativ mai slab decât primul roman din serie, O familie aproape normală, cu care, de altfel nu are o legătură directă, putând fi citit independent de acesta. Pe de altă parte, Vecini buni nu este un thriller autentic, deoarece este lipsit complet de suspans și de situații imprevizibile, care să îl ia pe cititor prin surprindere, fiind mai degrabă un studiu de caz despre influența (nefastă) a vecinilor dintr-o mică comunitate asupra unei familii care s-a mutat de curând acolo, după ce a locuit mult timp la Stockholm.
Narațiunea este narată din trei perspective, ceea ce reprezintă un element specific al autorului și poate principalul său atu, mai exact faptul că reușește să se pună în pielea personajelor create de el și să le susțină destul de convingător punctul de vedere, pendulând în același timp între două perioade temporale, ce sunt despărțite de evenimentul major în jurul căruia gravitează intriga romanului: accidentul de mașină a cărui victimă este Bianca Andersson, un agent imobiliar profesionist, soția profesorului de educație fizică, Mikael, și mama a doi copii: William și Bella. Șoferița care a accidentat-o pe Bianca este chiar vecina ei, Jacqueline Selander (probabil o trimitere vagă la celebrul personaj al lui Stieg Larsson, la care se face referire, de altfel), fost fotomodel celebru în SUA în urmă cu mulți ani și mama lui Fabian, un băiat inteligent, dar care are un comportament destul de straniu, a cărui motivație va fi expusă treptat de către autor.
Așa cum spuneam, romanul ne prezintă percepția lui Mikael, Jacqueline și Fabian asupra evenimentelor, fiecare dintre aceste personaje având secretele sale, dar și dorințe ascunse, astfel încât legăturile dintre ele devin foarte complicate, cu atât mai mult cu cât, pe de o parte, Mikael este profesorul lui Fabian, iar, pentru scurtă durată, Jacqueline va fi educatoarea Bellei, iar, pe de altă parte, relația lui Jacqueline cu bărbații din viața ei abundă în certuri și scandaluri, reputația ei în această privință fiind foarte îndoielnică, fiind privită de către ceilalți ca o distrugătoare de căsnicii. Fraza prin care ea se autocaracterizează este pe deplin relevantă: "Trupul meu este blestemul și fericirea mea, dar și o armă".
În final, mai trebuie doar adăugat faptul că, deși nu excelează la niciun capitol esențial, romanul este destul de alert și există și secvențe bine conturate. Dar ideea conform căreia "nimic nu se poate compara cu niște vecini cu adevărat buni" merită o discuție mai amplă. Lectură plăcută!
April 19, 2022
“Cât de bine îti cunosti vecinii?”
Prima mea întalnire cu Mattias Edvardsson a fost prin intermediul titlului “O familie aproape normala”, carte care mi-a placur enorm si mi-a oferit o poveste turburatoare, care vorbeste despre familie, adolescenta si neîntelege. Iar când mi-au cazut ochii pe “Vecini buni”, am zis ca e ocazia potrivita sa citesc un nou titlu semnat de autor.
Între coperti, am dat peste povestea Biancai si a lui Miche, un cuplu care se muta într-o alta localitate, dupa ce la vechiul loc de munca al lui Miche au aparut mici divergente. Desi cartierul pare a fi cat de poate de minunat si potrivit pentru cei doi copiii ai lor, armonia nu dureaza prea mult, Bianca sufera un teribil accident. Astfel, atunci cand politia incepe investigatia ies la iveala detalii nu tocmai placute, care au fost tainute pentru a nu genera suferinta celor din jur.
Poate nu e tocmai “sanatos” sa iti cunosti vecinii, cine stie peste ce fel de persoane dai si la ce riscuri te expui…
M-a prins povestea, a fost învaluita in mister, desi am reusit sa desconspir unele secrete si sa-mi confirm multe banuieli pana la final, mi-a placut “Vecini buni”, deci vecinii acestia nu erau chiar atat de buni pe cat s-au vrut a fi 🙈. Fiecare familie ascunde secrete, unele rusinoase, altele dureroase, simte invidie fata de cealalta, iar un gest inimos poate ajunge sa fie vazut ca fiind ceva nepotrivit si sa aiba urmari care genereaza ranchiuna.
Un roman interesant, care te determina sa iti privesti cu alti ochi vecinii, sincer 🙈. Se citeste extrem de usor, capitolele sunt relativ scurte, iar actiunea redata din multipla pespectiva faciliteaza formarea ideilor in privinta personajelor, la fel si trecerea de la prezent la trecut, unde sunt cuprinse diverse evenimente.
Prima mea întalnire cu Mattias Edvardsson a fost prin intermediul titlului “O familie aproape normala”, carte care mi-a placur enorm si mi-a oferit o poveste turburatoare, care vorbeste despre familie, adolescenta si neîntelege. Iar când mi-au cazut ochii pe “Vecini buni”, am zis ca e ocazia potrivita sa citesc un nou titlu semnat de autor.
Între coperti, am dat peste povestea Biancai si a lui Miche, un cuplu care se muta într-o alta localitate, dupa ce la vechiul loc de munca al lui Miche au aparut mici divergente. Desi cartierul pare a fi cat de poate de minunat si potrivit pentru cei doi copiii ai lor, armonia nu dureaza prea mult, Bianca sufera un teribil accident. Astfel, atunci cand politia incepe investigatia ies la iveala detalii nu tocmai placute, care au fost tainute pentru a nu genera suferinta celor din jur.
Poate nu e tocmai “sanatos” sa iti cunosti vecinii, cine stie peste ce fel de persoane dai si la ce riscuri te expui…
M-a prins povestea, a fost învaluita in mister, desi am reusit sa desconspir unele secrete si sa-mi confirm multe banuieli pana la final, mi-a placut “Vecini buni”, deci vecinii acestia nu erau chiar atat de buni pe cat s-au vrut a fi 🙈. Fiecare familie ascunde secrete, unele rusinoase, altele dureroase, simte invidie fata de cealalta, iar un gest inimos poate ajunge sa fie vazut ca fiind ceva nepotrivit si sa aiba urmari care genereaza ranchiuna.
Un roman interesant, care te determina sa iti privesti cu alti ochi vecinii, sincer 🙈. Se citeste extrem de usor, capitolele sunt relativ scurte, iar actiunea redata din multipla pespectiva faciliteaza formarea ideilor in privinta personajelor, la fel si trecerea de la prezent la trecut, unde sunt cuprinse diverse evenimente.
June 30, 2021
Šķiet, ka esmu noskatījusies psiholoģisko trilleri Netflixā. Grāmata raita, valoda viegla, notikumi paši zīmējas iztēlē te uz priekšu, te atpakaļ. Meliem īsas kājas un reizēm paralēles mūsu dzīvēs sapinas negaidītos murčkuļos un to atšķetināšana prasa daudz par daudz. Kurš ir vājākais, kurš jāaizstāv, kurš jāsoda, kuram sāp vairāk un kurš vispār atļaujās dalīt, kas katram pienākas? Rezultātā katrs aizsargājas, kā nu prot. ⏳
Displaying 1 - 30 of 322 reviews