What do you think?
Rate this book
Väluppfostrade kvinnor skriver sällan historia
Är det den här tidningen du tänker skriva i? frågade grannen och pekade på några tidningssidor som min mamma lagt ut över mattan som underlägg för maten. Sidorna var fulla med kaffefläckar efter deras fika tillsammans. Grannfrun såg upp igen, spände blicken i mig och knyckte på nacken:
Vad är det för mening med att arbeta på en tidning som används som tallriksunderlägg och som man torkar speglar med?
En del har tvingats i exil, andra har självmant lämnat, några lever fortfarande kvar i landet med ett av världens mest kvinnofientliga lagar. Hana Al-Khamri växte upp i Saudiarabien och uppfyllde drömmen att bli journalist i landet där kvinnor är omyndiga. Nu bor hon i Sverige och har skrivit en bok om de kvinnor som, likt henne, trotsade strukturerna, klev in i offentligheten och skrev historia.
I sin debutbok möter Hana Al-Khamri kvinnliga saudiska journalister med olika bakgrund, intressen och samhällssyn. Vad som förenar dem är viljan att få utöva yrket de älskar. Genom kvinnornas berättelser får vi insyn i ett slutet samhälle, där kraven på jämställdhet krockar med konservativa normer och strikta religiösa lagar. Med värme och humor skildrar Al-Khamri den uppfinningsrikedom som uppstår när modiga människor längtar efter frihet.
Vad är det för mening med att arbeta på en tidning som används som tallriksunderlägg och som man torkar speglar med?
En del har tvingats i exil, andra har självmant lämnat, några lever fortfarande kvar i landet med ett av världens mest kvinnofientliga lagar. Hana Al-Khamri växte upp i Saudiarabien och uppfyllde drömmen att bli journalist i landet där kvinnor är omyndiga. Nu bor hon i Sverige och har skrivit en bok om de kvinnor som, likt henne, trotsade strukturerna, klev in i offentligheten och skrev historia.
I sin debutbok möter Hana Al-Khamri kvinnliga saudiska journalister med olika bakgrund, intressen och samhällssyn. Vad som förenar dem är viljan att få utöva yrket de älskar. Genom kvinnornas berättelser får vi insyn i ett slutet samhälle, där kraven på jämställdhet krockar med konservativa normer och strikta religiösa lagar. Med värme och humor skildrar Al-Khamri den uppfinningsrikedom som uppstår när modiga människor längtar efter frihet.
- GenresNonfiction
212 pages, Hardcover
Published October 15, 2021
8 people are currently reading
109 people want to read
Ratings & Reviews
Friends & Following
Create a free account to discover what your friends think of this book!
Community Reviews
Displaying 1 - 3 of 3 reviews
March 23, 2022
Definitely a very interesting non fiction in a subject I knew nothing about before reading this. It's very well written and easy getting invested in. Hope there is or will be more by Hana Al-Khamri
August 6, 2025
"Väluppfostrade kvinnor" är en väldigt välskriven, enormt tankeväckande reportagebok angående kvinnlig journalistik och kvinnors rätt att delta i media i Saudiarabien. Al-Khamri berättar sin egen upplevelse som journalist i Jidda under tidigt 00-tal, och intervjuar flertalet kvinnliga journalister, skribenter, mediaprofiler, och aktivister både i Saudiarabien och i exil från landet.
Boken är uppdelad i kortare kapitel eller essäer, skildrade som reportage på individuella kvinnor och deras resa inom medievärlden i hemlandet, och som läsare är det enkelt att följa med och ta in vad som berättas i dessa mindre men lagom långa kapitel. Det som berättas är genuint intressant, läsvärt, och enormt gripande; man kan emellanåt inte tro det man läser och är samtidigt djupt imponerad av dessa kvinnor som trots klimatet runt dem lyckas skriva, intervjua, och skapa en profil inom media. Jag uppskattade speciellt kapitlet ”En försvunnen röst” (kapitel 11) om Nouf Abdulaziz som varit aktiv som feminist och aktivist, men blivit fängslad och inte hörts ifrån på flera år. Just hennes berättelse var enormt speciell, och jag gillade verkligen att det inkluderades trots att hon inte kunnat intervjuas direkt för boken, så att hennes resa och bidrag till den Saudiarabiska kvinnliga journalistiken och medievärlden ändå får belysas och hyllas.
Jag vill också slå ett kast för den fantastiska översättningen av Tetz Rooke; boken genomsyras av ett underbart språkbruk och är sofistikerad men inte svårläst. Texten är extremt nyanserad och tredimensionell, men som sagt, inte pretentiöst upplagd eller tråkigt akademisk. Det är som att äta en riktigt vällagad maträtt med högkvalitativa ingredienser. Guldstjärna åt både Al-Khamri och Rooke!
Därtill är det också en fin, tunn linje mellan medieskildring och aktivistskildring (förmodligen för att som kvinna i ett extremt patriarkalt samhälle är allt du försöker göra för dig själv mer eller mindre aktivism i sig själv), och boken är inte skriven för att bara porträttera kvinnliga eller feministiska aktivister i Saudiarabien. Överlag tycker jag att Al-Khamri lyckas bra med att inte snubbla in i och fastna i att bara prata om aktivism. Vi hör från väldigt blandade röster i boken, från uttalade feminister som lever i exil till etablerade medieprofiler så som en högt uppsatt chefredaktör, och denna mångfald gör boken genuint nyanserad; den försöker inte bara skapa en bild av medieklimatet i Saudiarabien som helt stängt och negativt för kvinnor, det är dock begränsat och utan tvekan kontrollerat, men det finns möjligheter också. Det gör också mycket för boken att vara skriven av en 'insider' - av någon som har arbetat med just detta i landet och vet vilka möjligheter och begränsningar det finns, utan att dramatisera det eller skildra det från ett klassiskt västerländskt perspektiv av att kvinnor är helt förtryckta där, end of story.
Min enda kritik, och anledningen att jag inte kan ge fem stjärnor rakt av, är att jag tycker att texten ibland tappar små konkreta detaljer i skildringen och är lite otydlig i den kronologiska ordningen av intervjuobjektens historia. Till exempel är årtalen inte alltid specificerade när personens historia skildras, utan det kan gå från ”hon gick universitetet, sedan fick hon jobb som journalist. 2008 var hon redan…” och så är det svårt att veta hur stort gap det varit däremellan, liksom hur fort gick utvecklingen som student till journalist till 2008-delen? Jag finner även att texten hoppar fram och tillbaka i kvinnornas liv när dem skildras, och det blir ibland svårt att följa när olika händelser tog plats, i vilket sammanhang, och hur stora tidsaspekter vi talar om. Jag kan förstå att fokus är på själva händelserna i kvinnornas liv, men det är intressant att följa detaljerna av deras resa också, speciellt när deras kulturella och sociala sammanhang är så främmande att man som läsare kanske inte vet mycket om det alls.
I överlag har Al-Khamri gjort ett enormt fint jobb i att sätta ihop boken, och det märks att hon lagt massor av tid på att reflektera över och skildra livet som journalist/medieprofil och kvinna i Saudiarabien. Det kanske är lätt att sitta i en trygg europeisk värld och tänka att det är ganska hopplöst för kvinnor och deras arbete i ett stängt land som Saudiarabien, men "Väluppfostrade kvinnor" ger ett viktigt perspektiv på det som sker under ytan i ett sånt här samhälle, och det ger framför allt lite hopp och konkret bevis på att kvinnor kan inte tystas, oavsett hur mycket dem tvingas gömma sig.
Boken är uppdelad i kortare kapitel eller essäer, skildrade som reportage på individuella kvinnor och deras resa inom medievärlden i hemlandet, och som läsare är det enkelt att följa med och ta in vad som berättas i dessa mindre men lagom långa kapitel. Det som berättas är genuint intressant, läsvärt, och enormt gripande; man kan emellanåt inte tro det man läser och är samtidigt djupt imponerad av dessa kvinnor som trots klimatet runt dem lyckas skriva, intervjua, och skapa en profil inom media. Jag uppskattade speciellt kapitlet ”En försvunnen röst” (kapitel 11) om Nouf Abdulaziz som varit aktiv som feminist och aktivist, men blivit fängslad och inte hörts ifrån på flera år. Just hennes berättelse var enormt speciell, och jag gillade verkligen att det inkluderades trots att hon inte kunnat intervjuas direkt för boken, så att hennes resa och bidrag till den Saudiarabiska kvinnliga journalistiken och medievärlden ändå får belysas och hyllas.
Jag vill också slå ett kast för den fantastiska översättningen av Tetz Rooke; boken genomsyras av ett underbart språkbruk och är sofistikerad men inte svårläst. Texten är extremt nyanserad och tredimensionell, men som sagt, inte pretentiöst upplagd eller tråkigt akademisk. Det är som att äta en riktigt vällagad maträtt med högkvalitativa ingredienser. Guldstjärna åt både Al-Khamri och Rooke!
Därtill är det också en fin, tunn linje mellan medieskildring och aktivistskildring (förmodligen för att som kvinna i ett extremt patriarkalt samhälle är allt du försöker göra för dig själv mer eller mindre aktivism i sig själv), och boken är inte skriven för att bara porträttera kvinnliga eller feministiska aktivister i Saudiarabien. Överlag tycker jag att Al-Khamri lyckas bra med att inte snubbla in i och fastna i att bara prata om aktivism. Vi hör från väldigt blandade röster i boken, från uttalade feminister som lever i exil till etablerade medieprofiler så som en högt uppsatt chefredaktör, och denna mångfald gör boken genuint nyanserad; den försöker inte bara skapa en bild av medieklimatet i Saudiarabien som helt stängt och negativt för kvinnor, det är dock begränsat och utan tvekan kontrollerat, men det finns möjligheter också. Det gör också mycket för boken att vara skriven av en 'insider' - av någon som har arbetat med just detta i landet och vet vilka möjligheter och begränsningar det finns, utan att dramatisera det eller skildra det från ett klassiskt västerländskt perspektiv av att kvinnor är helt förtryckta där, end of story.
Min enda kritik, och anledningen att jag inte kan ge fem stjärnor rakt av, är att jag tycker att texten ibland tappar små konkreta detaljer i skildringen och är lite otydlig i den kronologiska ordningen av intervjuobjektens historia. Till exempel är årtalen inte alltid specificerade när personens historia skildras, utan det kan gå från ”hon gick universitetet, sedan fick hon jobb som journalist. 2008 var hon redan…” och så är det svårt att veta hur stort gap det varit däremellan, liksom hur fort gick utvecklingen som student till journalist till 2008-delen? Jag finner även att texten hoppar fram och tillbaka i kvinnornas liv när dem skildras, och det blir ibland svårt att följa när olika händelser tog plats, i vilket sammanhang, och hur stora tidsaspekter vi talar om. Jag kan förstå att fokus är på själva händelserna i kvinnornas liv, men det är intressant att följa detaljerna av deras resa också, speciellt när deras kulturella och sociala sammanhang är så främmande att man som läsare kanske inte vet mycket om det alls.
I överlag har Al-Khamri gjort ett enormt fint jobb i att sätta ihop boken, och det märks att hon lagt massor av tid på att reflektera över och skildra livet som journalist/medieprofil och kvinna i Saudiarabien. Det kanske är lätt att sitta i en trygg europeisk värld och tänka att det är ganska hopplöst för kvinnor och deras arbete i ett stängt land som Saudiarabien, men "Väluppfostrade kvinnor" ger ett viktigt perspektiv på det som sker under ytan i ett sånt här samhälle, och det ger framför allt lite hopp och konkret bevis på att kvinnor kan inte tystas, oavsett hur mycket dem tvingas gömma sig.
November 12, 2023
"Som medborgare känner vi alla främlingskap även om vi vägrar erkänna det. Regimen har förstärkt den regionala isolationismen och lokalpatriotismen hos individerna, i väst såväl som i öst, nord och syd. Vi saknar direkta kommunikationskanaler medborgarna emellan, och ingen känner till någon annan berättelse än regimens som fragmenterar och förvrängar sanningen."
Displaying 1 - 3 of 3 reviews