Om en månad fyller Bricken Engelberg sjuttio år. Kroppen har börjat gnissla; det värker i benen och hjärtat blir allt svagare. Men minnet är fortfarande glasklart. Hon har blivit en passiv iakttagare av livet och ägnar sig mest åt att tänka tillbaka på de personer som kommit och gått i hennes liv.
En dag bestämmer sig Bricken för att skriva ner allting hon minns och vet om Susann, kvinnan som släktingen och konsthandlaren Henrik Barrman förälskade sig i. Bricken fascineras av Susanns livsöde och tecknar ivrigt ett karaktärsporträtt av den ingifta släktingen.