What do you think?
Rate this book
Ättlingarna #1
Hrozba
Jejich přítomnost ucítila nejdřív v zádech. Kousek se pootočila. Skupina vzpřímených postav s rozčepýřenými vlasy a těžkými batohy na zádech se brodila bystřinou a voda jim přitom obtékala kolem stehen. Nejen že je viděla, ale také slyšela ozvěnu jejich kroků, cítila pach jejich šatů, potu, dechu. Běželi přímo k ní.
Jennyin otec během jednoho výletu do hor beze stopy zmizí. Až o mnoho let později se Jenny dozví, co se ten den skutečně stalo. Ukáže se, že její rodina je součástí něčeho mnohem většího – starodávného tajemství předávaného z generace na generaci. Rodiče to ale Jenny během celého jejího dospívání tajili. Kdo – nebo co – je Jenny?
Román Hrozba je první knihou trilogie odehrávající se v blízké budoucnosti, ve které jsou klimatické katastrofy na denním pořádku a nedostatek vody přinutil nemalou část lidské populace přestěhovat se. Hypermoderní společnosti nepřetržitě připojené na internet začíná docházet, že v lidových pověrách a starých pověstech je ukryto víc moudra, než by kdo řekl.
Jennyin otec během jednoho výletu do hor beze stopy zmizí. Až o mnoho let později se Jenny dozví, co se ten den skutečně stalo. Ukáže se, že její rodina je součástí něčeho mnohem většího – starodávného tajemství předávaného z generace na generaci. Rodiče to ale Jenny během celého jejího dospívání tajili. Kdo – nebo co – je Jenny?
Román Hrozba je první knihou trilogie odehrávající se v blízké budoucnosti, ve které jsou klimatické katastrofy na denním pořádku a nedostatek vody přinutil nemalou část lidské populace přestěhovat se. Hypermoderní společnosti nepřetržitě připojené na internet začíná docházet, že v lidových pověrách a starých pověstech je ukryto víc moudra, než by kdo řekl.
507 pages, Hardcover
Published January 1, 2020
12 people are currently reading
170 people want to read
Ratings & Reviews
Friends & Following
Create a free account to discover what your friends think of this book!
Community Reviews
Displaying 1 - 30 of 37 reviews
January 5, 2024
Denna bok... vill väldigt mycket. Och misslyckas tyvärr väldigt mycket. Jag säger "tyvärr" eftersom den var så lovande precis i början.
Det är långt ifrån den sämsta jag har läst - vissa delar var spännande - men det känns som att den skulle behöva ett varv redigering till. Skalas av. Rejält.
Idén är intressant.
Författaren är så uppenbart en vuxen som försöker skriva ungdomar att det är pinsamt. Och bildspråket är inte så klockrent som jag hade hoppats. Metaforerna var ofta konstiga och missade totalt. Då och då var det även en del anglicismer?
Nä, jag skulle nog inte läsa uppföljarna om inte jag blev GENERÖST betald för det.
Det är långt ifrån den sämsta jag har läst - vissa delar var spännande - men det känns som att den skulle behöva ett varv redigering till. Skalas av. Rejält.
Idén är intressant.
Författaren är så uppenbart en vuxen som försöker skriva ungdomar att det är pinsamt. Och bildspråket är inte så klockrent som jag hade hoppats. Metaforerna var ofta konstiga och missade totalt. Då och då var det även en del anglicismer?
Nä, jag skulle nog inte läsa uppföljarna om inte jag blev GENERÖST betald för det.
February 1, 2021
Denna boken är suckarnas misär...
March 6, 2018
Kul idéer, men satan vilken röra till bok.
February 4, 2021
intressant koncept men herrejävlar vad rörig. Det var lite som 500 sidor av att trampa vatten
June 30, 2022
Läs min recension här:
https://lexiekon.blogspot.se/2018/03/...
Hotet är en besvikelse, men samtidigt vill jag inte vara för hård, för jag läste den som e-bok och tror att det är en bok som gynnas av att läsas mer aktivt och med flera kapitel om gången. Jag fastnar varken för språk, karaktärer eller handlingen, som är en besvikelse då jag hade hoppats på en unik bok med fokus på miljön i framtiden. Nu gör mig boken bara förvirrad, då det är svårt att hänga med, så nästa bok i serien kommer inte stå så högt på min lista, men har jag tid vill jag nog ge serien en andra chans, för jag tror den har mer att ge.
https://lexiekon.blogspot.se/2018/03/...
Hotet är en besvikelse, men samtidigt vill jag inte vara för hård, för jag läste den som e-bok och tror att det är en bok som gynnas av att läsas mer aktivt och med flera kapitel om gången. Jag fastnar varken för språk, karaktärer eller handlingen, som är en besvikelse då jag hade hoppats på en unik bok med fokus på miljön i framtiden. Nu gör mig boken bara förvirrad, då det är svårt att hänga med, så nästa bok i serien kommer inte stå så högt på min lista, men har jag tid vill jag nog ge serien en andra chans, för jag tror den har mer att ge.
March 10, 2024
helt ok? ganska spännande mot slutet haha. den var längre än den hade behövt vara tyckte jag, och ändå kändes det som att många trådar bara aldrig riktigt knöts ihop. kanske för att d e en trilogi? att det ska finnas story som räcker till nästa böcker? jag vet inte. gillade miljöbeskrivningarna mycket, och tycker ändå det var en rätt bra idé. men flera av karaktärerna var lite för platta, brydde mig inte så mycket. och som sagt, mycket som inte ledde vidare till något eller togs upp igen nån gång. men är sugen på att läsa resten av serien haha, vill veta vad som händer!!
July 24, 2021
Ja, asså, den här boken sög. Den var riktigt tråkig att läsa och om jag inte hade blivit "tvingad" till det (den ingår i min kurslitteratur) så hade jag aldrig läst ut den. Både själva språket och handlingen bidrog till detta. Dock blev den bättre under den sista tredjedelen och därför får den två stjärnor istället för bara en.
Här är en lista på alla mina tankar jag hade under bokens gång, både angående grammatiken och handlingen:
- Hotet utspelar sig i en dystopisk framtidsversion av vår värld. För att sammanfatta vad boken handlar om så kan man använde följande tre ord: tonåringar, troll och FN. Om jag hade fått välja så hade jag tagit bort hela FN-/klimatpolitiksbiten och endast fokuserat på de andra två punkterna.
- Vi förstår att det utspelar sig i framtiden i och med deras teknologi. Istället för bilar har de "poddar", istället för telefoner har de "a-links" osv. De har också en husdator som fungerar genom att man ger den verbala kommandon. Den heter dock inte heter Siri eller Alexa, utan "Moa".
- Stora delar av boken är skriven med konstig meningsuppbyggnad. Det är ofta en massa kommatecken istället för punkter. Jag störde mig också på att karaktärer ofta bara kallas för han eller hon, vilket gör det väldigt svårt att veta vem de menar eller ens vem det är som pratar.
- När nya saker introduceras, oavsett om det gäller karaktärer, teknologi eller platser, så får vi aldrig en förklaring om vad/vilka de är. Allt behandlas som att vi redan skulle vara bekanta med dem. Detta var extremt irriterande, då det ibland tog mig flera kapitel att förstå relationen mellan karaktärerna.
- Konstig dialog/uttryck som inte funkade, t.ex. att Jenny säger att hon har "miljarder megabyte samhällskunskap att läsa ikapp till i morgon" (s. 37) eller "vi har inget att losa" (s. 105.).
- Boken har alldeles för många karaktärer och synvinklar. Varför finns det så många vuxna synvinklar i en ungdomsbok? Behövde vi verkligen ett helt kapitel om en, förvisso odödlig men ändock medelålders, man som står ute i buskarna utanför huvudpersonens hus och tänker på hur mycket han vill ligga med hennes mamma? Och hur den lusten är så jobbig för honom att han allra helst bara vill skjuta henne i bröstkorgen? (Kapitel 12) Vi fick aldrig ens se honom igen, med undantag för en scen några hundra sidor senare när han dyker upp i bakgrunden av någon annans kapitel.
- Kapitlen, åtminstone de första, var också alldeles för korta, vilket gjorde läsningen väldigt hackig.
- Det händer också flera gånger i boken att någon säger något och de andra "svarar" genom att prata om något helt annat. Självklart kan karaktärer ignorera varandra, men eftersom det inte skrivs fram någon respons så blir det förvirrande att läsa. Då känns det snarare som ett redigeringsfel som borde ha fixats innan bokens publicering. Ett exempel är följande, från s. 42-43:
... De bara ignorerar Wilmas kommentar och ingenstans står det något om hennes reaktion på att de behandlar henne så. Detta hände många gånger i boken, dock med olika karaktärer.
- I den här världen kallas klimatflyktingar för "gästisar". De står längst ner i samhällshierarkin och utöver deras yrken (hushållerska, städare, service) så är de utstötta ur samhället och bor i baracker en bit bort från alla andra. Jag respekterar det här valet och att författaren ville visa klasskildringar och hur utsatta de är, men när personerna i den här gruppen endast refereras som "gästisarna" gång på gång på gång genom hela boken, även av våra huvudpersoner, så kändes det väldigt avhumaniserande. Även när det gällde deras klasskompisar sedan flera år tillbaka så refererades de som detta. För mig kändes det konstigt att detta aldrig ifrågasattes.
- Avslutningsvis så vill jag bara säga att jag tyckte att den här boken var alldeles för lång och att jag tror att den hade tjänat på att bli lite mer redigerad. Det var, i min åsikt, så många onödiga kapitel och scener som de bara hade kunnat stryka.
Jag har absolut inga planer på att läsa uppföljarna. Tvärt om är jag förvånad att den ens fick några.
Här är en lista på alla mina tankar jag hade under bokens gång, både angående grammatiken och handlingen:
- Hotet utspelar sig i en dystopisk framtidsversion av vår värld. För att sammanfatta vad boken handlar om så kan man använde följande tre ord: tonåringar, troll och FN. Om jag hade fått välja så hade jag tagit bort hela FN-/klimatpolitiksbiten och endast fokuserat på de andra två punkterna.
- Vi förstår att det utspelar sig i framtiden i och med deras teknologi. Istället för bilar har de "poddar", istället för telefoner har de "a-links" osv. De har också en husdator som fungerar genom att man ger den verbala kommandon. Den heter dock inte heter Siri eller Alexa, utan "Moa".
- Stora delar av boken är skriven med konstig meningsuppbyggnad. Det är ofta en massa kommatecken istället för punkter. Jag störde mig också på att karaktärer ofta bara kallas för han eller hon, vilket gör det väldigt svårt att veta vem de menar eller ens vem det är som pratar.
- När nya saker introduceras, oavsett om det gäller karaktärer, teknologi eller platser, så får vi aldrig en förklaring om vad/vilka de är. Allt behandlas som att vi redan skulle vara bekanta med dem. Detta var extremt irriterande, då det ibland tog mig flera kapitel att förstå relationen mellan karaktärerna.
- Konstig dialog/uttryck som inte funkade, t.ex. att Jenny säger att hon har "miljarder megabyte samhällskunskap att läsa ikapp till i morgon" (s. 37) eller "vi har inget att losa" (s. 105.).
- Boken har alldeles för många karaktärer och synvinklar. Varför finns det så många vuxna synvinklar i en ungdomsbok? Behövde vi verkligen ett helt kapitel om en, förvisso odödlig men ändock medelålders, man som står ute i buskarna utanför huvudpersonens hus och tänker på hur mycket han vill ligga med hennes mamma? Och hur den lusten är så jobbig för honom att han allra helst bara vill skjuta henne i bröstkorgen? (Kapitel 12) Vi fick aldrig ens se honom igen, med undantag för en scen några hundra sidor senare när han dyker upp i bakgrunden av någon annans kapitel.
- Kapitlen, åtminstone de första, var också alldeles för korta, vilket gjorde läsningen väldigt hackig.
- Det händer också flera gånger i boken att någon säger något och de andra "svarar" genom att prata om något helt annat. Självklart kan karaktärer ignorera varandra, men eftersom det inte skrivs fram någon respons så blir det förvirrande att läsa. Då känns det snarare som ett redigeringsfel som borde ha fixats innan bokens publicering. Ett exempel är följande, från s. 42-43:
Jenny visste att Wilma inte tyckte om att äta frukost själv varje morgon, eller middag för den delen. Eller göra läxorna. Wilma sa ju inget men Jenny såg det ändå. Mamma lovade alltid att komma på nästa tävling, eller nästa. Men seriöst, hennes jobb var viktigt på riktigt. Hur skulle en skyttetävling kunna konkurrera med att rädda världen?
"Jag kanske kommer med på regionsmästerskapen", sa Wilma.
"Är det om dammen?" sa David.
"Ett helt åtgärdspaket", sa mamma. "Vem som ska betala, hur vattnet ska fördelas, vi vill reglera vattenpriserna, minska ännu mer på kött och resor, energiförbrukningen."
... De bara ignorerar Wilmas kommentar och ingenstans står det något om hennes reaktion på att de behandlar henne så. Detta hände många gånger i boken, dock med olika karaktärer.
- I den här världen kallas klimatflyktingar för "gästisar". De står längst ner i samhällshierarkin och utöver deras yrken (hushållerska, städare, service) så är de utstötta ur samhället och bor i baracker en bit bort från alla andra. Jag respekterar det här valet och att författaren ville visa klasskildringar och hur utsatta de är, men när personerna i den här gruppen endast refereras som "gästisarna" gång på gång på gång genom hela boken, även av våra huvudpersoner, så kändes det väldigt avhumaniserande. Även när det gällde deras klasskompisar sedan flera år tillbaka så refererades de som detta. För mig kändes det konstigt att detta aldrig ifrågasattes.
- Avslutningsvis så vill jag bara säga att jag tyckte att den här boken var alldeles för lång och att jag tror att den hade tjänat på att bli lite mer redigerad. Det var, i min åsikt, så många onödiga kapitel och scener som de bara hade kunnat stryka.
Jag har absolut inga planer på att läsa uppföljarna. Tvärt om är jag förvånad att den ens fick några.
January 1, 2023
Grät, jättebra, men ganska fånig ibland. Man får se förbi fantasy-elementet och det fåniga och det pretentiösa. Tyckte mycket om den, lite lång
January 16, 2023
Helt ok men lite lång. Intressanta referenser i namn och platser. Läste som kurslitteratur, hade inte valt den annars.
March 13, 2018
Woooaaah!!! Shit! Så mycket som händer!!! 500 sidor späckade av -syskonrelationer, tonårsproblem, klimatpolitik, norrlands natur, vattenbrist, ungar med övernaturliga krafter, poesi och the list goes on and on. Jenny och hennes familj lever i en framtid där klimathotet är alldeles för nära. Samtidigt har de tre syskonen alltid misstänkt att dom är annorlunda och gissa om dom är det!!! Hotet innehåller så sjukt mycket information, påhittad som riktig. Det är ibland nästan svårt att ta in men också det som gör att så många delar känns så läskigt trovärdiga. Jag tycker ibland framtidsskildringar kan vara för over the top & flashigt teknologiska men här har man verkligen lyckats med ha precis tillräckligt stora delar förankring i vår samtid för att det verkligen ska kännas som att ”det här kan faktiskt hända” samtidigt som det är coola prylar. Dessutom är fantasyuniversumet som byggs upp otroligt detaljerat och spännande.
Om man tycker att klimatpolitik är intressant är den här verkligen ett måste! Stora delar av boken blev nästan för komplicerade och nystade in sig lite väl i olika konflikter mellan politiska aktörer som ännu inte finns. Men också superintressant att bara läsa om de mer vardagliga grejer som är annorlunda för karaktärernas liv (t.ex. när Jennys mamma är på fancy middag och de smakar av vatten som om det vore vin).
Högt tempo boken igenom, komplicerade och djupa karaktärer, mycket action och mycket spännande mytologiskt. Svensk ungdomsbok som mäter sig med Cirkeln!
Om man tycker att klimatpolitik är intressant är den här verkligen ett måste! Stora delar av boken blev nästan för komplicerade och nystade in sig lite väl i olika konflikter mellan politiska aktörer som ännu inte finns. Men också superintressant att bara läsa om de mer vardagliga grejer som är annorlunda för karaktärernas liv (t.ex. när Jennys mamma är på fancy middag och de smakar av vatten som om det vore vin).
Högt tempo boken igenom, komplicerade och djupa karaktärer, mycket action och mycket spännande mytologiskt. Svensk ungdomsbok som mäter sig med Cirkeln!
August 11, 2021
Känner mig givmild med mina 3a men den var inte så dålig, den ville bara väldigt mycket och det funkade delvis men sen vart det bara för mycket. Det var svårt att hänga med emellanåt… men den var spännande iaf!
November 7, 2020
Jag försökte om och om igen att ta upp denna serie. Jag testade att läsa den i bokformat, sedan som ljudbok och igen som ebok. Men jag klarar inte att komma över 100 sidor barriären.
De första 50 sidorna är lite det som beskrivs på baksidan. De är i en skog, pappan och dottern försöker föra någon typ av konversation, men den är så osammanhängande att jag knappt fattar något. Dottern frågar pappan om skogen och sånt, medan pappan verkar vara helt i sitt egna och säger saker som inte har något med frågan dottern ställde eller är helt och hållet oklart, som att han pratar för sig själv...
Sedan försvinner han, det visar sig att karaktärerna med super konstiga namn är troll (?) Detta är inte alls självklart, det är varannan kapitel, människa sedan troll, och så fortsätter det, I guess. Det är när dottern är hemma, pappan är borta och de utför argument som är helt och hållet tjatiga. Syskonen bråkar, de förklarar att Sverige har mycket vatten och att världen är i naturkris, sedan allmänt tjat om att de ogillar varandra.
Jag hade stora förväntningar. Fick höra om serien på en bokfrukost i samband med jobbet, tänkte: wow, naturkris/hot och folklore och väsen! Yes! Men när man väl hade första delen och bara kände att det gick långsamt, texten var osammanhängande, man fattade knappt vem som var vem eller vad, då gav jag upp...
De första 50 sidorna är lite det som beskrivs på baksidan. De är i en skog, pappan och dottern försöker föra någon typ av konversation, men den är så osammanhängande att jag knappt fattar något. Dottern frågar pappan om skogen och sånt, medan pappan verkar vara helt i sitt egna och säger saker som inte har något med frågan dottern ställde eller är helt och hållet oklart, som att han pratar för sig själv...
Sedan försvinner han, det visar sig att karaktärerna med super konstiga namn är troll (?) Detta är inte alls självklart, det är varannan kapitel, människa sedan troll, och så fortsätter det, I guess. Det är när dottern är hemma, pappan är borta och de utför argument som är helt och hållet tjatiga. Syskonen bråkar, de förklarar att Sverige har mycket vatten och att världen är i naturkris, sedan allmänt tjat om att de ogillar varandra.
Jag hade stora förväntningar. Fick höra om serien på en bokfrukost i samband med jobbet, tänkte: wow, naturkris/hot och folklore och väsen! Yes! Men när man väl hade första delen och bara kände att det gick långsamt, texten var osammanhängande, man fattade knappt vem som var vem eller vad, då gav jag upp...
August 5, 2018
Jag tycker att det här är riktigt, riktigt bra. Cli-fi, fantasy och katastrofroman i ett. Och med ett språk som höjer sig långt över standardmässig underhållningslitteratur - Mats Söderlund är ju poet också. Jag vill definitivt ha mer av det här; vilken tur att det är första delen i en trilogi.
May 17, 2022
Den här boken fungerade tyvärr inte för mig, trots att jag hade höga förväntningar. Det första kapitlet var vackert skrivet vilket var anledningen till att jag började läsa boken. Nu på hundra sidor ger jag upp. Texten har en sorts ungdomlig ton som jag tycker är irriterande och svårläst: "David kunde nästan inte låta bli att le men han förstod att det skulle sabba läget, bet ihop. Hur hade han vunnit idioten?"
Ingen av bokens röda trådar berör mig känslomässigt heller. För det första har vi trollen, en grupp där det verkar pågå någon slags maktkamp. Vi följer också några ungdomar, som ska vara så tonåriga som möjligt utan att det känns riktigt trovärdigt. Vi befinner oss också i framtiden med klimatförändringar, vattenbrist, ny teknologi och politiska utmaningar. I allt detta känner jag inget riktigt underliggande tema, ingenting som undersöks på djupet. Kanske är jag för gammal för boken, eller så hade jag känt likadant om jag var yngre.
Ingen av bokens röda trådar berör mig känslomässigt heller. För det första har vi trollen, en grupp där det verkar pågå någon slags maktkamp. Vi följer också några ungdomar, som ska vara så tonåriga som möjligt utan att det känns riktigt trovärdigt. Vi befinner oss också i framtiden med klimatförändringar, vattenbrist, ny teknologi och politiska utmaningar. I allt detta känner jag inget riktigt underliggande tema, ingenting som undersöks på djupet. Kanske är jag för gammal för boken, eller så hade jag känt likadant om jag var yngre.
February 6, 2023
Jag har svårt att placera den här boken, måste nog ge den 2 stjärnor som "helt okej" av en del faktorer. Det var verkligen inte en dåligt skriven bok överlag, men ibland kändes det som att karaktärerna pratade på ett så onaturligt sätt, eller att de bara helt ignorerade vad någon sa och svarade med något helt annat utan att det uppmärksammades på något sätt. Jag köper att jag inte är målgruppen av den här boken, men bortsett från att jag inte kunde relatera till huvudkaraktären var hon så otroligt tonårs-trotsig, defensiv och direkt otrevlig mot allt och alla vilket nästan blev komiskt när det gång på gång satte henne i trubbel och trots det lärde hon sig i princip ingenting till nästa gång det hände.
July 29, 2021
Efter 250 sidor hade jag fortfarande inte förstått vad det handlade om. Den här boken vill väldigt mycket men det blir också väldigt mycket. Det är kolossalt rörigt med den saliga blandningen av troll, klimat, mobbing, tama älgar, identitetssökande, minnen och framtiden i samma bok. Storyn är komplex och fin javisst men jag hade uppskattat lite ordning och reda. Att språket känns halvtaskigt, såsom den enorma bristen på subjekt och det faktum att han skriver svenskalärare, gör tyvärr inte det hela bättre. Två stjärnor får den ändå för jag tänker lyssna på uppföljarna för jag vill veta vad som hände Jed och jag gillade intertextualiteten.
November 10, 2025
Läste denna för en kurs och det är jag glad för.
Detta är, skulle jag säga, en ungdomsbok. Framförallt med språket i sin enkelhet och de lite udda meningarna. Men också för att den ingår i kurslitteratur för en barn - och ungdomslitteratur-kurs.
Kul när en bra karaktär heter samma som en själv, väldigt ovanligt för mig, sällan någon ens har mitt namn trots att det är ett vanligt namn.
En klimat-fantasy i en framtid som kan bli vår, någon katastrof har hänt och vatten är det nya guld. Bra inledning till en trilogi och jag kommer läsa de andra, så nyfiken på hela fantasy-delen - som det inte var mycket av i början av boken men blir mer och mer, men inte allt än.
Detta är, skulle jag säga, en ungdomsbok. Framförallt med språket i sin enkelhet och de lite udda meningarna. Men också för att den ingår i kurslitteratur för en barn - och ungdomslitteratur-kurs.
Kul när en bra karaktär heter samma som en själv, väldigt ovanligt för mig, sällan någon ens har mitt namn trots att det är ett vanligt namn.
En klimat-fantasy i en framtid som kan bli vår, någon katastrof har hänt och vatten är det nya guld. Bra inledning till en trilogi och jag kommer läsa de andra, så nyfiken på hela fantasy-delen - som det inte var mycket av i början av boken men blir mer och mer, men inte allt än.
September 1, 2019
Vacklande mellan två och tre, men en bok som irriterat mig sjunker. Det finns något intressant i Söderlunds berättelse men det har inte packats in bra. Hittar fel som kunnat ordnas av en hårdare redaktör. Saker är ologiska, som att vatten kostar en förmögenhet men unga ändå dricker vin.
Tankar hos karaktärer som drar ner tempot. Upprepningar. Boken hade tjänat på att vara kortare, att allt onödigt togs bort.
Mycket saker känns konstlad och Söderlunds har skapat onödiga detaljer som gör att jag inte tror på hans universum.
Tankar hos karaktärer som drar ner tempot. Upprepningar. Boken hade tjänat på att vara kortare, att allt onödigt togs bort.
Mycket saker känns konstlad och Söderlunds har skapat onödiga detaljer som gör att jag inte tror på hans universum.
October 9, 2025
1 🌟 Om du inte ÄLSKAR den här boken efter de första 100 sidorna, lägg ifrån dig den då, för det blir inte bättre! En lovande story som sedan misshandlas till oigenkännlighet.
Länge sen jag läste en dystopi så det var initialt mysigt att få återvända till ett sådant världsbygge, men jag tröttnade snabbt när det blev tydligt att handlingen endast fördes framåt av att författaren hittade på nya karaktärer och spelregler för att rädda huvudpersonen Jenny ur diverse knipor. Platta karaktärer, absurt världsbygge, men bra med klimatfokus (om jag ska säga något positivt).
Länge sen jag läste en dystopi så det var initialt mysigt att få återvända till ett sådant världsbygge, men jag tröttnade snabbt när det blev tydligt att handlingen endast fördes framåt av att författaren hittade på nya karaktärer och spelregler för att rädda huvudpersonen Jenny ur diverse knipor. Platta karaktärer, absurt världsbygge, men bra med klimatfokus (om jag ska säga något positivt).
July 3, 2018
Alltså den här. Så bra och coola koncept med miljöfrågan och blandning mellan scifi och fantasy. Men oj vad rörig den är. Hoppar hit och dit och fick mig inte att bry mig tillräckligt av karaktärerna. Vill läsa förutsättningarna men vet inte om jag skulle tipsa om? Eller ju pga koncepten. Kanske blir bättre i bok två?
January 19, 2020
I almost gave this book 4 stars. After a slow start, the pace finally picks up and even though the story never gets action packed, you do get immersed in it towards the end.
The future world is very unsettling and could definitely be our fate. The special 'people' are a cool twist.
If you can stomach a slow start, I recommend this book.
The future world is very unsettling and could definitely be our fate. The special 'people' are a cool twist.
If you can stomach a slow start, I recommend this book.
April 25, 2020
Genom hela romanen andas dikten Suckarnas mystär av Erik Johan Stagnelius. Myter från norden och antiken blandas med ett framtida samhälle som hotas av ett kaosartat väder och av brist på färskt vatten.
Boken är mångfacetterad och spännande. Kanske kräver den mycket av en ung läsare, jag vet inte, men det låter så på en del kommentarer här på Goodreads.
Boken är mångfacetterad och spännande. Kanske kräver den mycket av en ung läsare, jag vet inte, men det låter så på en del kommentarer här på Goodreads.
February 3, 2021
Jättekul och intressant koncept med klimatdystopi i Västerbotten, men tyvärr alldeles för rörig och ologisk ibland. Och lustigt att en sån viktigt del av framtiden skulle utspela sig i Skelleftehamn av alla ställen....
Känner dock ändå starkt för den när den utspelar sig på hemmaplan, en närhet!! Kanske hade den behövts skalas av en del och bearbetats mer språkmässsigt. Spännande i alla fall
Känner dock ändå starkt för den när den utspelar sig på hemmaplan, en närhet!! Kanske hade den behövts skalas av en del och bearbetats mer språkmässsigt. Spännande i alla fall
October 9, 2018
Tät. Intressant. Mörk. Spännande. Framtid och forntid, myter och makt. Kommer att läsa nästa del, men lite skönt att ha en paus för berättandet är intensivt hela vägen igenom.
Jag njöt inte av berättelsen, den drabbade mig.
Jag njöt inte av berättelsen, den drabbade mig.
November 21, 2019
I början var boken väldigt förvirrande, en massa namn och olika perspektiv i kapitlen. Det tog rätt länge innan det började klarna, men när det gjorde det växer boken. Spännande så det förslår och intressant att läsa en framtidsskildring som inte ligger i riktning mot Divergent och Legend.
July 30, 2021
Cool concept, nice story, good characters, but I think I'm too old to enjoy this properly. The storytelling felt very young teen at times and I was really bothered by the short sentences which I felt cut up the flow and pace too much. I would definitely recommend it to a younger reader though!
July 8, 2025
Na této knize je neuspokojivé pouze to, že jsem zvolila trilogii, která má v ČR zatím pouze první díl. Skutečně poutavý mix fantasy a sci-fi s výrazným environmentálním motivem. Očekávám, že slibné linky se rozvinou v dalších dílech. Nebude-li zbytí, budu muset dočíst angličtině.
October 26, 2020
Bästa svenska fantasyboken jag läst på länge!
October 12, 2021
Väldigt spännande!
November 20, 2021
Pewnie gdybym nie musiała czytać jej do magisterki, to wyszłoby więcej ://
Displaying 1 - 30 of 37 reviews