Arkiv för upphittade anteckningar

Arkiv för upphittade anteckningar #1

by Sanna Lund

Någonstans i någon tid står en jänta vid ett stigskäl. Hon tar stigen åt vänster och gömmer sig. Ett paket anländer till en tobaksbutik. Avsändaren är View-master master. En kvinna lägger 67 post-it-lappar i en byrålåda och känner på ett stubb i mungipan. Något gräver hål och gångar under skogens tak och en pojke tar med en yrvaken tax på en kissrunda. I en husvagn utan hjul lyser lampans sken ut i natten. Det knarrar och knäcker runt knuten. Det är inte mannen på trehjuling som låter. Inte denna gång.

Om dessa händelser läser du när du träder in i arkivet för upphittade anteckningar. Det är anteckningar som handlar om livet. Om det verkligen vanliga och sannerligen verkliga. Men även om det synnerligen ovanliga, fast utan tvivel också sanna. Anteckningarna belyser det relativt ljusa, men även det mycket mörka. Det som kallas skräck.

Hur Sanna Lund har kommit över dessa upphittade anteckningar är höljt i dunkel. Det är absolut inte hittepå. Åtminstone inte allt.

156 pages, Paperback

Published December 13, 2021

About the author

Jag heter Sanna Lund och jag hittar på berättelser. Man kan kalla mig skräckförfattare. Jag skriver skrämmande, krypande, otäckt, makabert och obehagligt. Men med värme och en gnutta humor. Livet är ju sällan helt becksvart och bedrövligt.

Reviews

[Sanna Lund · Rating 5 out of 5]

Får författaren sätta betyg, tänker du. Ingen aning. Men nu gjorde jag det. Bäst att vara först. Och sen skulle jag väl vara tokig om jag inte höll av min egen bok. Den blev just så som jag ville. Hoppas den kan skänka andra mycket skräck, något skratt, lite tröst, en gnutta hopp, och så vidare.

Tack boken för att jag fick skriva just dig.

[Mikaela · Rating 4 out of 5]

Arkivet för upphittade anteckningar är antingen ett arkiv man vill K-märka och för evigt bevara, eller så vill man hälla liter efter liter med bensin över och tända eld för att värja sig mot de hemskheter som bor där. Kanske vill man båda.

Arkivet rymmer 6-7 skrämmande, mystiska och ofta totalt motbjudande berättelser. De är också väldigt vackra, och skildrar på ett lyhört sätt relationer - t.ex. den mellan en mormor och ett barnbarn som mailväxlar, eller den mellan två internetvänner som möts för första gången som kanske förälskat sig i varandra. Karaktärerna är levande och trovärdiga och man ömmar för dem.

Gillar man den sortens skräckberättelser som finns i Creepypodden är detta verkligen en novellsamling att ta sig an. Arkivens höjdpunkter är Timmerman och Urholkad, den ena hemskare än den andre. Språket har en egen ton med korta meningar som sakligt konstaterar det som sker, hur smått eller livsomvälvande stort det än är.

[Sara · Rating 5 out of 5]

Kommer nåt bra här när jag smält allt.

[Johanna · Rating 4 out of 5]

Det här är en trevlig liten samling noveller. Perfekt för någon som gillar den typen av skräck som nog gärna får läsas högt. Sanna har ett sätt att skriva som passar med formatet, det är kort men ändå målande. Det vardagliga blandas med det märkliga, läskiga och skrämmande. Att jag halvt känner Sanna via internet gör mig kanske lite partisk, men ähh jag är nog ärlig i att säga att det här är bra, och jag vill gärna läsa mer av henne. Hur hon nu än får tag på sina texter, för hitte på är det ju inte.

[Elisabeth · Rating 4 out of 5]

Skräck är inte min genre. Men eftersom jag känner Sanna Lund ville jag ge det ett försök och jag ångrar det inte. Efter att ha läst novellerna i Arkiv för upphittade anteckningarna är det inte de fasansfulla beskrivningarna av body horror eller den gnagande känslan att något är fel som dröjer sig kvar. Nej, starkast av allt är avbildningarna av vardag och relationer. Sannas skildringar av en sommarstuga, en utflykt eller en mailtråd knyter så starka associationer till min egen uppväxt och familj att jag nästan måste ringa mamma och försäkra mig om att det inte är något som ligger och knarrar i husgrunden på hennes gård.

[Elin · Rating 5 out of 5]

Det här är en läsupplevelse utöver det vanliga. Med ett personligt, finurligt och ibland överraskande språk skildrar författaren vanliga människor, i vardagliga situationer, där händelseutvecklingen tar en överraskande och obehaglig vändning. Karaktärerna är fint och levande gestaltade. Det känns som att jag verkligen lär känna dem på några få sidor. Särskilt fint skildras relationerna mellan ett gäng internetkompisar, med vitt skilda personligheter och bakgrunder, som träffas för första gången i anteckningen Vid ett hål vid vägens slut. Arkivet för upphittade anteckningar är fyllt av kusliga, obehagliga och stundtals motbjudande historier. Ändå hoppas jag att någon gång få tillträde dit på nytt.

[Ulrica Kulturladyn · Rating 3 out of 5]

Vi får ta del av sex av de upphittade anteckningar som folk skrivit ned. Det är mystiska, märkliga och ibland makabra anteckningar, men det är också fascinerande anteckningar som handlar om livet. Exempelvis får vi följa en mormors brevkonversation med sitt barnbarn, om risken att gapa efter mycket och förlora hela stycket och en dotter sökande efter sin pappa och säga ett sista farväl.

Allt skrivet med Sanna Lunds fantastiska finurliga formuleringar som fångar mig. Ett smakprov ser du här.

Jag ska erkänna att jag var tveksam till boken till en början och var beredd på skrämmande historier, men istället fick jag läsa berättelser om människor i sin vardag och mitt i livet. Berättelser som rymmer både ljus och mörker, humor och mystik. Ja, jag är glad över upptäckten och att få utmana mig i min läsning. En lärdom är att inte gå efter genré för de rymmer så otroligt många olika delar. Och jag älskar Sannas språk och vill läsa mer av henne.