Nuckans hjärtespalt

by Malin Lindroth

"Jag har stulit era frågor. Förlåt. Men det var det enda sättet att börja reparera de skador som tystnaden har åsamkat oss." När Nuckan går in i rollen som hjärtespaltsrådgivare tar hon sig an läsarnas frågor ur en helt annorlunda vinkel än vanliga relationsspalter. Nuckan vill helt enkelt föra andra samtal om kärlek, makt och relationer än de som ryms i vår tids ideal om romantisk tvåsamhet. För hur kan en samlevnadsform, som gör så många så olyckliga och begränsade, betraktas som ett tecken på normalitet? Här behövs en nucka för att reda ut begreppen. Malin Lindroth fick ett enormt genomslag med Nuckan, och i sin nya bok prövar hon nuckblicken i praktiken. Nuckans hjärtespalt är en bok som tar frågor om kärlek och ensamhet på största allvar, men den är också full av humor. Den är radikalare än vanliga relationsspalter, men också mer innerlig. Kort sagt: Nuckan är tillbaka.

Genres: Swedish Literature, Feminism

125 pages, Paperback

First published January 21, 2022

About the author

Malin Lindroth writes poetry, short stories, and plays. She lives on the west coast of Sweden.

Reviews

[Karenina (Nina Ruthström) · Rating 4 out of 5]

”Att hålla fast i nuckans blick kan vara ett hårt arbete i en tid och kultur som paradoxalt nog är lika besatt av tvåsam romantik som den är av individens oberoende och frihet.”

Jag älskade Nuckan och är så glad att få fortsätta samtalet med henne. Det är dock en fiktiv nucka som besvarar frågorna i den här hjärtespalten.

”Få av er som skriver är vad jag skulle kalla en nucka. Ändå vill jag föreslå att en nucka är verksam i era liv. Hon vars erfarenhet aldrig formuleras kommer inte att lämna er, tvärtom. Tystnaden kommer att blir det klister med vilket hon binds till er. Kan ni ana en främmande närvaro, en skugga som stryker omkring i utkanten och kärlekslivet? Där går en nucka – gammal ratad, krökt, påpälsad i sjal och kappa. Vilka pris har ni betalat för att slippa vara hon?”

Jag njuter faktiskt av varje ord modiga Malin Lindroth skriver i Nuckans hjärtespalt. Det är väldigt roligt och klokt och rent bedrövligt att boken är så kort. Med sin nyktra prosa konkretiserar hon ensamheten som en av alla andra ofrivilliga belägenheter som formar människors tillvaro. Hon sätter ljus på kärlekens olika former präglade av normer och föreställningar. En överviktig person är ofta extremt påläst gällande kalorier och hur man blir smal, på samma sätt är Nuckan väldigt teoretiskt kunnig om kärlek. Jag älskar hur hon betraktar tvåsamheten och samhället med kritisk utifrånblick.

Efter att ha läst Incels, Halva Malmö har dumpat mig och nu Nuckans hjärtespalt tycker jag mig ha ringat in den ofrivilligt ensamma positionen ganska väl.

[Mind the Book · Rating 3 out of 5]

Ett inomgoodreadsligt boktips, av Therése - tack! Näranuckupplevelse nummer två kom i eboksformat på mobilen en sen kväll.

Mitt varmaste stöd till nuckperspektivet och tvåsamhetsnormkritiken - je suis själslig nucka, goddammit - även om jag tyvärr aldrig gillat hjärtespalter eller frågelådor, vilka alternativa skepnader de än må ta. Inte heller i poddar.

Besläktad med nuckan är the spinster och här är mitt konstnärliga bidrag till nucktivismen:
https://www.etsy.com/se-en/listing/98...

[Ida Stiller · Rating 5 out of 5]

Ljuvlig!

[Therése Mellby · Rating 5 out of 5]

Äntligen är Malin Lindroths nucka tillbaka, denna gång fiktiv och med en egen påhittad hjärtespalt. Hon besvarar eller reagerar på frågor om romantisk kärlek och tvåsamhet ur sitt unika perspektiv som långvarigt singel och det är insiktsfullt, roligt och vasst. Jag älskar den här kortromanen och rekommenderar den varmt. 💘

[Bibliotekstanten · Rating 2 out of 5]

Jag läste Malin Lindroths bok Nuckan när den kom. I den här nya boken låter Malin "Nuckan" (hon själv?) besvara frågor inskickade till diverse veckotidningar. Hon besvarar dem utifrån nuckans perspektiv och har en slags samtal/filosofiska utläggningar med frågeställarna.

Jag har aningen svårt att förhålla mig till den här boken. Jag tycket mycket om Nuckan när den kom, men den här är... ja vad är den? Spretig? Ologisk? Onödig? Nuckan kändes som något nytt när den kom, som att författaren hade något att säga. Malin Lindroth förklarar själv att hon vill ge en bild av ensamhet hon tycker saknades. Nuckans hjärtespalt känns, för mig, bara konstigt. Jag tänker lite på begreppet USP, Unique Selling Point, och funderar på om Malin Lindroth pressade på för att krama ur de sista dropparna ur ämnet ofrivilligt ensam..?

Det finns dock en stor behållning med Nuckans hjärtespalt och det är språket. Det är verkligen vackert, målande, poetiskt och när jag läser att Malin Linderoth är just poet känns det helt logiskt. Kanske en anledning att läsa boken...

[Viggy · Rating 3 out of 5]

Intressanta tankar.

[Sebastian Lönnlöv · Rating 4 out of 5]

Väldigt välskrivet och en bok som sticker ut i bokfloran/floden.

[Ebba Siri · Rating 3 out of 5]

Gillade, tyckte att hon skriver på ett roligt/fyndigt sätt och gillar formatet, att hon skriver svar i spalt. Men känns som man ska ha läst nuckan för att fatta bakgrunden, och de har jag inte gjort. Vissa resonemang var lite svåra att hänga med i. Blir mer sugen på att läsa Nuckan.

[Matilda · Rating 4 out of 5]

För en nucka in the making kom denna nära. Det är vackert och lyriskt med en glimt i ögat och samtidigt totalt uppriktigt. Efter en lässvacka är jag tacksam för formatet och kortheten, men den skulle gott ha kunnat fortsätta i 50 sidor till.

Vore böcker vin och jag en sommelier skulle jag rekommendera Liv Strömqvists Den rödaste rosen slår ut som kompanjon. Återigen blir jag påmind om att jag bör läsa Illouz.

[Rebecca · Rating 5 out of 5]

”Jag är självproklamerad nucka, du änka sedan länge. Som sådana har vi en hel del gemensamt. Vi vet hur det är att bjudas in till normalitetens dukade bord och få en hederstitel - extra-mamma, supermoster, nästan-som-en-i-familjen - som gör oss mer begripliga i sammanhanget. Vi vet också hur översvallande man tas emot om man plötsligt dyker upp med en partner under armen. Hur gamla bekanta ropar hurra, kramar och smickrar oss, som vore vi Robinson Crusoe som äntligen återvänt till civilisationen.

Det varma mottagandet kan kännas rent oemotståndligt. Var det hit du längtade under alla ensamår? Kanske. Och ändå. Det är något som skaver i det stora, varma välkomnandet.
Pågår det något skumt på vår bekostnad? Är lättnaden inte lite för stor? Så stor att man kan frestas att tro att det som gläder allra mest är den återställda ordningen. Var det så det blev för dig? Kände du i sådana fall någonsin en tvekan?
Höll du dig undan famnarna, tänkte att priset var för högt?”

Vacker prosa som levererar kritik mot samhällets tvåsamhets hets, den sk ”ordningen”, idén om vad ett fullgott liv ska innehålla. Och som alla goda kritiker skapar Lindroth (tanke)utrymme att föreställa oss att våra liv kan ta sig oändligt många uttryck.

[Elin · Rating 5 out of 5]

Det finns sällan så nyktra ögon på något som från den som står vid sidan av det.

Tvåsamhetsnormen skär så djupt i och genom våra liv att få reflekterar över det, förrän de stöter på avsaknaden av tvåsamhet.

Kärlek avhandlas på ett varsamt, men rättvist och vackert vis. Denna korta bok är perfekt för obligatorisk läsning i gymnasiet. Med risk för att det skulle det göra livet, känslorna, kärleken och ensamheten lite lättare att navigera.

Många efterfrågar litteratur som talar om hur man håller samman över tid, vad är hemligheten? Nuckan kan även med fördel läsas ur detta perspektiv, och ger flera svar. Det är dock inte säkert att du kommer uppskatta dem.

En bok som tvingar fram egna reflektioner, och som kan återvändas till genom livet. Det spelar liksom ingen roll om du är ung, gammal, ensam, sprudlande kär eller i en lång relation. Läs!

[Liselotte Howard · Rating 4 out of 5]

Som en sån där tråkig typ som levt i tvåsamheten hela sitt vuxna liv lockade aldrig "Nuckan". Däremot hennes Hjärtespalt. Anledningen gör det dock lite besvärligt: jag var sugen på en ny "Meter i sekunden", men Lindroth är långt ifrån lika satiriskt skarp. Däremot seriös. Vilket blir tråkigare, men kanske viktigare...? (eller nej, jag tycker satir och humor är lika viktigt som verklighet, men ni fattar...)
Jaja. Noll igenkänning (den där eviga tvåsamheten) men stor respekt för beskrivningarna som ges av samhälle och syn på kärlek. Greppet med hjärtespalt är fortfarande bra (men känns långt mindre originellt efter favoriten Pilgaard).
Säger som i föregående recension (av Lena Anderssons Koryféerna): 3,5 avrundat uppåt. Vi har ett gäng kvinnliga skribenter i det här landet värda det, liksom.

[Torbjörn Nilsson · Rating 4 out of 5]

Jag tycker boken fått lite överdrivet mycket positiv uppmärksamhet. Å andra sidan har det skrivits en hel del tankeväckande artiklar med utgångspunkt från boken, som just är tankeväckande. Utgångspunkten är lyckad och genomförandet sker med tilltagande vildhet. Här ska närmast skapas ett livsbejakande nuckkollektiv i skogen tycks det mig!
Jag behöver också ett kollektiv på åtminstone två personer, när jag vistas i mitt hus på landet. I mitt fall för att inte mörkrädslan ska tränga sig på mig.
Lite extra nickar jag bifall till avsnittet om tidens trend och förväntan att en i tid och otid ska visa upp och lufta sina sår.
Det bör göras med klokhet och förstånd, vilka jag förvisso mycket saknat på den punkten.

[Berit Lundqvist · Rating 2 out of 5]

Älskade Nuckan, men uppföljaren är faktiskt en stark kandidat till vinnare i kategorin årets mest onödiga bok. Den gav mig noll och intet, utan var bara tjatig. Det är lika tragiskt varje gång när en konstnär ska krama ut ännu lite till ur en tidigare succé. Har inget att klaga på när det gäller språk och stilistik, utan blir bara trött.

[Julia Phillips · Rating 1 out of 5]

tvingade mig igenom både denna och nuckan då åh så många andra verkar älska dessa men det gjorde verkligen ingenting för mig. kan tänka "vad är det som jag inte förstår?" eller undra om det är något fel på mig som inte ser storheten i dessa men jävlar i min lilla låda vad jag bara kämpade mig igenom denna för att bli klar med den och låta den försvinna ur mitt medvetande.

[Mina Widding · Rating 3 out of 5]

Som en appendix till Nuckan, och båda är ju korta så jag föreställer mig att de kan ges ut tillsammans längre fram. Läste nyss Nuckan, och känner väl inte att det tillförde så mycket mer än den, blev kanske lite besviken tom, hade jag föreställt mig något lite mer bitande kanske? Något lite mer ifrågasättande?

[Amanda Sjöström · Rating 2 out of 5]

Fattade inte vad boken ville? Känns som en feberdrömmig vidareutveckling av ”Nuckan” men för mig känns det inte som formatet funkade. Bokens baksida gav mig också fel förväntningar, jag trodde det skulle vara roligt och/eller seriöst men från annat perspektiv men nu kändes det mer som, för mig, slumpmässiga osammanhängande utläggningar (utan komiska inslag).

[Josefine Svensson · Rating 4 out of 5]

I systerboken till Nuckan (2018) får vi följa Nuckans reflektioner kring kärlek och ensamhet när hon svarar på hjärtespalter som skickats in till olika tidningar. Hon diskuterar bland annat vad man ska göra om ens partner klagar på allt man gör. Är det dumt av partnern? Eller kan det vara så att hen faktiskt har belägg för att klaga?
Nuckans hjärtespalt tar upp intressanta poänger kring ämnen som man själv funderar över, eller börjar fundera över och är absolut värd att ta del utav.

[Carina Djärv · Rating 3 out of 5]

En del intressanta reflektioner, små korn av glimrande brillians. Men även en del obegripliga utsvävningar eller fokusskiften jag inte riktigt förstår poängen med. Därför inte lika stark som Nuckan, men en kort snabbläst liten bok som ändå är värd att läsa.

[Sharon Elbaz · Rating 3 out of 5]

Att läsa den här direkt efter att ha läst Nuckan kanske inte gjorde den här boken rättvisa då jag hela tiden jämförde den med Nuckan som jag verkligen tyckte om. Helt okej bok, men om jag ska rekommendera en så blir det Nuckan över den här.

[Agnes Nordin]

Den här boken har sina förtjänster. Främst första delen och första brevet/breven. Sen tappar den tyvärr skärpa och poäng vart efter men så kort som den är så går den lätt att läsa och är värd den lilla tid det tog.

[ems · Rating 4 out of 5]

i strävandet bort från ensamheten finns det många dödar att dö

[Isabella Salomonsson · Rating 2 out of 5]

Inte min kopp av te

[Systerbettty · Rating 3 out of 5]

Lite kul då och då men inget som riktigt stannar. Nuckans position är intressant men utforskades på ett mer intressant sätt i den första boken.

[Michaela Kügelgen · Rating 2 out of 5]

Med tanke på hur mycket jag älskade Nuckan blev detta lite av en besvikelse.

[bokmal · Rating 4 out of 5]

Underhållande och tänkvärd

[anna carlson · Rating 3 out of 5]

välkomnar med glädje fler böcker som dissikerar modern tvåsamhet! tyvärr mer ojämn än nuckan – vissa utläggningar är förintande precisa medan andra är diffust långsökta – och således lägre betyg.

[mleriksson · Rating 4 out of 5]

Köpte den på Mårbackas litteraturfestival och hade ett fint samtal med Malin och sedan dess har den legat på mitt nattduksbord. Härligt att höra Nuckans röst igen, får mig att längta ut i skogen.

[Selma G. · Rating 2 out of 5]

2,5 ⭐
Har blandade känslor. Visst finns det poänger men ganska repetitivt format.

[Emanuel · Rating 4 out of 5]

"Jag hade önskat mig en tvåsamhet som var en varsam lång förhandling om ett orimligt krav på att bäras."