Emma Sköld -sarjan toisessa osassa kilpajuoksuun osallistuu kuolema. Tukholman 35. maratonin lähtölaukaus pamahtaa kylmänä heinäkuun lauantaina. Kohta startin jälkeen yksi miesjuoksijoista lyyhistyy maahan ja kuolee. Ennen pitkää reitin varrelta löytyy myös murhattu nainen. Poliisi Emma Sköldin piti olla paikalla vain kannustamassa sisartaan Josefinia, mutta vapaapäivästä ei tulekaan mitään. Vaara voi vaania edelleen. Sekuntikellon raksuttaessa paljastuu, että vuotta aikaisemmin käynnistyi kohtalokas tapahtumasarja, jonka on määrä purkautua juuri tänään. Kaikki riippuu nyt Emma Sköldistä.
Nautin tästäkin osasta hyvin paljon. Oli jokseenkin erilainen tapahtumapaikan ja tekijän suhteen ja sai jälleen miettiä kuka syyllinen on. Saa nähdä miten jatkossa kirjojen taso pysyy eli alkaako tarina, tekotapa, tekijä ja sellaiset toistaa itse itseään. Tällä hetkellä näyttää siltä että erilaisuutta löytyy siinä mielessä. Jälleen putoaa yksi tähti pois. Syynä lienee hienoinen tuntu siitä että teksti jää hieman pinnalliseksi eikä tapauksien selvittämisen kertomiseksi nähdä riittävästi vaivaa mutten ole sitä kokenut silti mitenkään häiritseväksi. Tässä jaksettiin pimittää tekijää melko loppuun asti mikä taas on mielestäni hyvä juttu. Monesti kun tekijä kerrotaan tai lukija saa tekijän selville, tämän jälkeen kirja muuttuu tylsäksi. Ei tietenkään aina ja toki riippuu genrestäkin mutta puhun tietysti näistä rikoskirjoista.
Jag tycker att det går lite långsamt. Den uppenbara mördaren känns uppenbar liiite för länge innan polisen inser det så att det sen kan visa sig att det är en annan givetvis. Ingen riktig nervkittlare men en bra, trevlig deckare absolut. Går vidare med nästa direkt. Och än en gång är Katarina Ewerlöf toppen!
Jag har idag lyssnat färdigt på boken ”Andra andningen” av Sofie Sarenbrant. Det är första boken jag läser av henne och jag blev verkligen fast! Jag ville inte sluta lyssna, den är skriven med ett oerhört driv och det händer saker hela tiden. Det är Katarina Ewerlöf som är uppläsare av ljudboken, hon gör som vanligt ett bra jobb. Katarina är en av mina favorituppläsare av ljudböcker.
Boken utspelar sig under det värsta Stockholm maraton i mannaminne, det regnar och är ca 8 C trots att det är juni. En 35-årig man faller ihop redan innan han lämnat studion och dör kort därefter. En timme senare hittas ytterligare en maratonlöpare död och kriminalpolisen Emma Sköld som är där för att heja på sin syster får ta sig an fallet. Hinner de stoppa mördaren innan fler löpare faller offer för mördaren?
Jag kommer definitivt läsa de andra böckerna i serien av Emma Sköld. Älskade den här boken! 😍
Nämä aikaisemmat Emma Sköld -sarjan kirjat ovat selvästi parempia kuin nämä viimeisimmät, joita olen lukenut. Kaikkia osia toki yhdistää lukemisen sujuvuus ja vaivattomuus, sivut kääntyvät kuin itsestään. Näissä aikaisemmissa kirjoissa vaan Emma ei ole niin suuressa roolissa, vaan muutkin hahmot saavat loistaa. Ironista kyllä, taitaa olla käynyt juuri niin kuin Josefin kirjoissa sanoikin: Emman pitää olla aina kaiken keskipiste. Se taas miinustaa itseltäni lukukokemusta, kun Emma ei mielestäni myöhemmissä kirjoissa ole mitenkään erikoisen mukava ihminen.
Itse kirja oli mielenkiintoinen lähtökohdiltaan: murhat tapahtuivat kesken maratonin juoksemisen, joten kuka tahansa tuhansista osallistujista olisi voinut olla murhaaja. Emma on paikalla kannustamassa siskoaan Josefiniä, ja hän kirjaimellisesti löytää ruumiin ja alkaa tutkimaan tapausta paikan päällä. Pyörittelin mielessäni muutamia mahdollisia murhaajakandidaatteja, mutta en olisi arvannut, kuka se loppujen lopuksi oli.
En gastkramande spänning som höll mig i sitt grepp. Det gick inte att sluta läsa.
Författaren beskriver löpningen så väl att det känns som om jag är där och springer med. Känner hur plågsamt löparna har det, men känner även igen den där gnistan som får fötterna att fortsätta röra sig. Målet hägrar. Mitt i allt detta finns en mördare.
Tycker du om löpning och spänning, är det här den perfekta boken. Läs den!
Okei, voin myöntää olevani koukussa. Sarenbrantin Emma Sköld -sarjan toinen osa piti otteessaan tehokkaasti ja johdatti harhaan loppuratkaisun suhteen. Epäilin täysin vääriä ihmisiä ja olen riemuissani siitä.
Bra storyline. Den röda tråden har tagit ett stort steg jämfört med förra boken. Jag är nyfiken på fortsättningen. Jag älskar också karaktärernas små sidor, särskilt interaktionen mellan de två systrarna, det är så igenkännligt.
Helt okej! Inte någon favorit, hoppas jag kommer gilla nästa bok mer :) gick ganska sakta i början och kände inte att de kände så mycket, men slutet var väldigt spännande
För att gå rakt på saken är den Andra andningen något sämre än den första. Språket och de fina skildringarna av omgivningen är som helt bortblåsta. Vad som kändes som en intressant karaktär växande i sitt polisiära arbete, känns Emma lite mer barnslig i uppföljningen. Uppskattar kartan, men hade gärna sett den mer detaljerat. Bokomslaget speglar inte innehållet. Spänningen ändå på topp och de korta kapitlen håller intresset uppe. Som kriminalare svag.
Tre böcker av Sofie Sarenbrant har det blivit för mig, innan denna, och alla har de varit snabblästa, spännande och bra underhållning för stunden. Precis vad doktorn ordinerar ibland. Denna är inget undantag, men det är ändå den jag tyckt minst om av de jag läst hittills. Läs mer på http://bokslut.blogspot.se/2015/02/an...
This author is driving me crazy! In a good way, i might add ;)
I can not figure out who the murder is, im almost always wrong.. And if im right, There some twists and turns you Didnt see coming, that makes me hesitate about My choice of killer.. Normally i can figure it out after like 30% into the book!
Stockholm Maraton, nu jag jag sprungit den också!! Den här var en ganska spännande historia fast lösningen kändes en bit falsk. Så nu ska jag ändå ge mig på den tredje Emma Sköld-boken. Det är Katarina Ewerlöfs fantastiska skicklighet som får mig att gå vidare i serien!
Pluspoäng för inramningen, att jaga mördare bland maratonlöpare läser jag inte om varje dag och det känns lite spännande och exotiskt för mig som aldrig skulle komma på tanken att springa så långt (även om jag faktiskt orkat 10 km under min "storhetstid", hehe).
Jag tycker det är intressant att återse karaktären Emma igen, och få chansen att följa upp hennes relationer både med diverse män men även med sin syster Josefin, en av de mer intressanta detaljerna från "Vila i frid". Jag tycker återigen att Sofie Sarenbrant är duktig på att skapa levande karaktärer och skriva om deras inbördes relationer på ett trovärdigt sätt, och precis som i förra boken tycker jag det är den huvudsakliga behållningen.
Mordmysteriet känns i ärlighetens namn lite sådär, klokt nog inser författaren att det blir lite väl tunt att bara hålla sig till själva maratontävlingen och därför finns även en parallell story med tillbakablickar till ett mycket tveksamt dödsfall i löparkretsar där en 17-årig flicka fick sätta livet till. Skildringen av sorgen som dödsfallet spred i hennes familj är en av de starkare partierna i boken.
Själva mördarjakten känns dock inte alltför genomtänkt och upplösningen imponerar inte, de gånger jag känner att pulsen höjs en aning är när huvudkaraktärer befinner sig i fara, men i övrigt imponeras jag inte av själva mordmysteriet.
Lättläst och relativt underhållande, raskt vidare till bok 3.
A definite improvement to book one. The characters were much more likable and significantly less whiny.
Sofie did a great job at depicting the grief after a lost child, and I appreciated that she showed the different grieving processes of Johan and Petra. Their pain really struck me, especially now since becoming a mother. It was also a welcomed change that Johan was portrait as such a good father, compared to the previous book where all men were described as bad parents.
Something that Sofie is truly great at is describing the scenery. She paints with her words and makes the her fictional world come to life, without ever becoming long-winded.
However, I was not all that keen on the parts of the book that were written from Josefin's perspective. Reading her inner monologue as she suffered through a marathon, in a rainstorm, was rather tedious at times. Neither was her ever changing opinion of Johan. From love to annoyance to pity and back. Furthermore, I found the fitness journey of Josefin hard to believe. From couch potato, drinking wine every evening. To a marathon-running personal trainer, in less than a year...
Lastly to the core of the book - the murder mystery. I knew that Johan wouldn't be the killer, simply because the book set him up as the obvious suspect. I suspected Jenny or Mattias from the start but didn't know until the end, who of them it would be. But I was actually much more invested in the mystery surrounding Wilma's death, than the marathon murders.
Overall, this book was definitely better than the first but lacked "the thrill".
This entire review has been hidden because of spoilers.
Också i denna bok får vi ta del av Emmas och Josefins relation. Det finns en kärlek dem emellan, men också en konkurrens och båda tenderar att känna sig besvikna på den andra. Jag tycker om att få följa Josefins tankar genom loppet, hur hon kämpar, har satt upp mål för sig själv och hur hon störs av sin omgivning som pockar på uppmärksamhet. Samtidigt får vi ta del av Emmas oro för att hennes syster ska var en av de som råkat illa ut, eller kanske en potentiell måltavla. Den ansvarige för loppet beskrivs också bra, tycker jag, liksom en hel del av de andra karaktärerna. Det är egentligen bara ett par av karaktärerna som känns platta, främst de kvinnliga medlemmarna i löpargruppen som figurerar i handlingen. På det stora hela en spännande bok som jag tycker om, nu känner jag huvudkaraktärerna mer och det är något jag uppskattar, jag gillar serier som ger mig tid till att få ta större del av karaktärernas liv och personligheter.