What do you think?
Rate this book
The Swedish Theory of Love: Individualism and Social Trust in Modern Sweden
In 2020 Sweden's response to COVID-19 drew renewed attention to the Nordic nation in a way that put the finger on a seeming paradox. Long celebrated for its commitment to social solidarity, Sweden suddenly emerged as the last country in the West to resist lockdown while defending individual rights and responsibilities. To explain these contradictions, Henrik Berggren and Lars Trägårdh argue that the long-standing view of Sweden's welfare state as the result of socialist collectivism is flawed. While social values have been and remain strong, they have co-existed with a radical form of individualism.
The English edition of the Swedish bestseller Är svensken människa?, The Swedish Theory of Love examines a political culture that stresses individual autonomy on the one hand and trust in the state on the other. Delving into Swedish philosophy, cultural studies, sociology, literary criticism, and political science, the book moves beyond the perspective of rational social engineering to uncover the moral logic behind Sweden's welfare state: the notion that human relationships based on dependency and subordination lead to inauthenticity and that equality and autonomy are preconditions for genuine love and affection.
The English edition of the Swedish bestseller Är svensken människa?, The Swedish Theory of Love examines a political culture that stresses individual autonomy on the one hand and trust in the state on the other. Delving into Swedish philosophy, cultural studies, sociology, literary criticism, and political science, the book moves beyond the perspective of rational social engineering to uncover the moral logic behind Sweden's welfare state: the notion that human relationships based on dependency and subordination lead to inauthenticity and that equality and autonomy are preconditions for genuine love and affection.
394 pages, Paperback
First published January 1, 2006
39 people are currently reading
558 people want to read
Ratings & Reviews
Friends & Following
Create a free account to discover what your friends think of this book!
Community Reviews
Displaying 1 - 19 of 19 reviews
July 19, 2018
En favorit! Rekommenderas varmt till dem samhällsintresserade. Verkligen en bok som öppnade nya perspektiv och tankébanor för mig kring hur man kan förstå Svensk kultur, och politisk kultur. Samt tror jag har en del att säga om vad för ideal som vi eventuellt kan se som värda att värna(?). Däremot, om man vill läsa boken som "vetenskaplig forskning" snarare än "tankeväckande inspiration", skall man nog vara försiktig. De bevis som författarna ger för sina teser är inte direkt det mest övertygande jag stött på... Kul att notera är att boken även insipirerat till den mycket sevärda dokumentär filmen "The Swedish Theory of Love" (namnet på ett av bokens bästa kapitel är också "En Svensk Teori om Kärlek"). En film som skall ses som en kritisk och tankvärd kommentar på de ideal som Är Svensken Människa för fram och dagens Sverige.
Vad är det då författarna vill säga? Förenklat är det följande: Berggren och Trädgårdh driver tesen att Sveriges politiska kultur genomsyras av ett oberoende ideal, och att det är i termer av oberoende som man i stor utsträckning förstått "frihet" i Sverige. Detta skall ha resluterat i att det svenska samhällets instutuiner framförallt konstruerats för att individer skall uppnå oberoende från familj och andra samanslutningar (släkt, vänner, välgörenhet) och så vidare. Individuellt oberoende snarare än solidaritet och gemenskap har varit den Svenska politikens ledstjärna. Författarna fortsätter att mena att det vi har i Sverige är en statsindividualism där staten allierar sig för att stödja individen som på så sätt frigörs från andra sociala band. Inte nog me det, det är även på detta sätt vi förstått kärlek, endast mellan två oberoende, jämlika och jämnställda individer kan verklig kärlek finnas. Tanken är då att dessa ideal och dess förverkligande skall skilja ut sverige / skandinavien från övriga Europa, och på så sätt kunna bidra till att förklara de val Sverige tagit politiskt. Relativt unika instutioner som barnbidrag, dagis och generös familjeförsäkring kan allstå förstås som försök att förverkliga ett "oberoende ideal". Viktigt för författarna att betona är att detta ideal inte är ett 1900tals fenomen. Eller något som kommit ur socialdemokratin. Trädgårdh och Berggren gör ett tappert försök att spåra detta ideal i Svensk kultur- och politisk debatt under tidigt 1900tal och ner i 1800/1700 talet.
Stora teser! Men bevisen som anförs för detta är tyvärr mindre storslagna. Berggren och Trädgårdh gör analyser av (får jag intrycket av) rätt selektivt valda litterära texter och andra inlägg i samhälls och kulturdebatten. Att vissa författare, e.g Carl-Love Almqvist (det spenderas mycket tid med Det Går Ann) eller Erik-Gustaf Geijer (på nyårsdagen 1838, naturligtvis) hade den ett visst oberoende ideal och uppfattningar om hur det kunde realiseras som tenderar mot statsindividualism visar på inget sätt att det var en utbredd syn. Inte heller påvisar detta att det finns något typiskt svenskt med det idealet. Författarnas försök att sedan spåra hur dessa ideal ska ha tagit sig in i och drivit Socialdemokratin (som rimligen får ses som upphovsman till mycket av Sveriges moderna instutionella landskap) är även mycket tveksama.
Till sist är det intressant att författarna aldrig, vad jag minns, relaterar sin diskussion till den republikanska traditionens frihetsideal och tanketradition (såsom diskutterat av t.ex. Philip Petit och Quentin Skinner, se plato.stanford.edu/entries/republican... för en mindre introduktion). Det tycks mig som att det är just det republikanska frihetsidealt och dess möjliga implikationer som författarna hela tiden diskutterar. Republikanism är en pan-europeiskt tanketradition vars ursprung har spårats långt tillbaka till 1500talets italien om inte längre än så. Knappast något unikt för Sverige! Läs den här boken brevid Lena Halldenius tolkning av den engelska republikanen / proto-feministen Mary Wollstonecraft som verkade i slutet av 1700talet (se Frihetens Förutsättningar, 2016), och lägg till Det går ann (Almqvist, 1838) - likheterna i tankarna bör vara uppenbara. Inte för att detta gör det mindre intressant, kan Sverige kanske förstås, inte framförallt som ett utfall av Socialdemokratisk ideologi, utan som ett långtgående realisering av (en viss version av) den Europeiska republikanismen? Det är en intressant tanke - som jag dock troligen aldrig tänkt om jag inte läst den här boken, tack för det Berggren och Trädgårdh.
Vad är det då författarna vill säga? Förenklat är det följande: Berggren och Trädgårdh driver tesen att Sveriges politiska kultur genomsyras av ett oberoende ideal, och att det är i termer av oberoende som man i stor utsträckning förstått "frihet" i Sverige. Detta skall ha resluterat i att det svenska samhällets instutuiner framförallt konstruerats för att individer skall uppnå oberoende från familj och andra samanslutningar (släkt, vänner, välgörenhet) och så vidare. Individuellt oberoende snarare än solidaritet och gemenskap har varit den Svenska politikens ledstjärna. Författarna fortsätter att mena att det vi har i Sverige är en statsindividualism där staten allierar sig för att stödja individen som på så sätt frigörs från andra sociala band. Inte nog me det, det är även på detta sätt vi förstått kärlek, endast mellan två oberoende, jämlika och jämnställda individer kan verklig kärlek finnas. Tanken är då att dessa ideal och dess förverkligande skall skilja ut sverige / skandinavien från övriga Europa, och på så sätt kunna bidra till att förklara de val Sverige tagit politiskt. Relativt unika instutioner som barnbidrag, dagis och generös familjeförsäkring kan allstå förstås som försök att förverkliga ett "oberoende ideal". Viktigt för författarna att betona är att detta ideal inte är ett 1900tals fenomen. Eller något som kommit ur socialdemokratin. Trädgårdh och Berggren gör ett tappert försök att spåra detta ideal i Svensk kultur- och politisk debatt under tidigt 1900tal och ner i 1800/1700 talet.
Stora teser! Men bevisen som anförs för detta är tyvärr mindre storslagna. Berggren och Trädgårdh gör analyser av (får jag intrycket av) rätt selektivt valda litterära texter och andra inlägg i samhälls och kulturdebatten. Att vissa författare, e.g Carl-Love Almqvist (det spenderas mycket tid med Det Går Ann) eller Erik-Gustaf Geijer (på nyårsdagen 1838, naturligtvis) hade den ett visst oberoende ideal och uppfattningar om hur det kunde realiseras som tenderar mot statsindividualism visar på inget sätt att det var en utbredd syn. Inte heller påvisar detta att det finns något typiskt svenskt med det idealet. Författarnas försök att sedan spåra hur dessa ideal ska ha tagit sig in i och drivit Socialdemokratin (som rimligen får ses som upphovsman till mycket av Sveriges moderna instutionella landskap) är även mycket tveksama.
Till sist är det intressant att författarna aldrig, vad jag minns, relaterar sin diskussion till den republikanska traditionens frihetsideal och tanketradition (såsom diskutterat av t.ex. Philip Petit och Quentin Skinner, se plato.stanford.edu/entries/republican... för en mindre introduktion). Det tycks mig som att det är just det republikanska frihetsidealt och dess möjliga implikationer som författarna hela tiden diskutterar. Republikanism är en pan-europeiskt tanketradition vars ursprung har spårats långt tillbaka till 1500talets italien om inte längre än så. Knappast något unikt för Sverige! Läs den här boken brevid Lena Halldenius tolkning av den engelska republikanen / proto-feministen Mary Wollstonecraft som verkade i slutet av 1700talet (se Frihetens Förutsättningar, 2016), och lägg till Det går ann (Almqvist, 1838) - likheterna i tankarna bör vara uppenbara. Inte för att detta gör det mindre intressant, kan Sverige kanske förstås, inte framförallt som ett utfall av Socialdemokratisk ideologi, utan som ett långtgående realisering av (en viss version av) den Europeiska republikanismen? Det är en intressant tanke - som jag dock troligen aldrig tänkt om jag inte läst den här boken, tack för det Berggren och Trädgårdh.
March 26, 2021
Varför är svensken så konstig? Är svensken konstig? Är det svenska folket speciellt, och i så fall på vilket sätt?
I Är svensken människa? görs ett försök att reda ut allt vad heter jantelag, folkhem och välfärdsstat - kryddat med en nypa kommunism, en släng nationalism och (såklart) en hög dos socialdemokrati. Den ständigt återkommande paradoxen är den asociala socialiteten: att svenskar är individualister som vill känna gemenskap. Och gemenskap brukar man ju uppleva i grupp. Men via grupptillhörighet riskerar man att undergräva sin individualism. Så vad blir då resultatet? Tja. En konstig svensk. (Tyvärr är bokens titel enbart clickbait. Det presenteras inga biologiska bevis för att svensken skulle tillhöra en annan art än homo sapiens.)
Författarna förespråkar en modell för relationen mellan medborgare och stat som de kallar för den svenska statsindividualismen. Om du likt mig inte är bekant med det begreppet sedan tidigare, så rekommenderar jag dig verkligen att läsa. Gärna hela boken, men du kan börja med följande citat:
När jag började förstå innebörden av detta så föll en kaskad av poletter ner: "Jamen, det är ju precis detta jag gått omkring och tänkt på men inte vetat vad jag ska kalla det!" Sen kan man diskutera hur mycket statsindividualismen är att skylla på sossarnas maktdominans under 1900-talet, eller om den har äldre historiska rötter i något slags ursvenskt folklynne. Men att den finns där och kan förklara hur Sverige särskiljer sig från många andra länder - det tycks mig i det närmaste ett obestridligt faktum.
Jag kan inte minnas när jag senast njutit så mycket av att läsa kurslitteratur. Är svensken människa? är en riktigt bra bok som ger läsaren verktyg att analysera det Sverige vi ser i dag utifrån den historia som ligger bakom oss. Rekommenderas varmt.
I Är svensken människa? görs ett försök att reda ut allt vad heter jantelag, folkhem och välfärdsstat - kryddat med en nypa kommunism, en släng nationalism och (såklart) en hög dos socialdemokrati. Den ständigt återkommande paradoxen är den asociala socialiteten: att svenskar är individualister som vill känna gemenskap. Och gemenskap brukar man ju uppleva i grupp. Men via grupptillhörighet riskerar man att undergräva sin individualism. Så vad blir då resultatet? Tja. En konstig svensk. (Tyvärr är bokens titel enbart clickbait. Det presenteras inga biologiska bevis för att svensken skulle tillhöra en annan art än homo sapiens.)
Författarna förespråkar en modell för relationen mellan medborgare och stat som de kallar för den svenska statsindividualismen. Om du likt mig inte är bekant med det begreppet sedan tidigare, så rekommenderar jag dig verkligen att läsa. Gärna hela boken, men du kan börja med följande citat:
"Den frivilliga gemenskapen mellan människor som gick samman för att hjälpa sig själva till ett bättre och värdigare liv konkurrerades ut av en direkt allians mellan en atomiserad individ och en opersonlig stat." (s. 236)
När jag började förstå innebörden av detta så föll en kaskad av poletter ner: "Jamen, det är ju precis detta jag gått omkring och tänkt på men inte vetat vad jag ska kalla det!" Sen kan man diskutera hur mycket statsindividualismen är att skylla på sossarnas maktdominans under 1900-talet, eller om den har äldre historiska rötter i något slags ursvenskt folklynne. Men att den finns där och kan förklara hur Sverige särskiljer sig från många andra länder - det tycks mig i det närmaste ett obestridligt faktum.
Jag kan inte minnas när jag senast njutit så mycket av att läsa kurslitteratur. Är svensken människa? är en riktigt bra bok som ger läsaren verktyg att analysera det Sverige vi ser i dag utifrån den historia som ligger bakom oss. Rekommenderas varmt.
December 26, 2023
Har verkligen lärt känna mig själv på djupet
October 29, 2025
Förvånansvärt juicy för en fackbok
July 25, 2024
Kanske inte håller med om allt, men är glad för att den finns och väcker tankar
January 20, 2023
Really enjoyed this book as it helped to illuminate the path towards understanding Swedish identity, individualism, and conformity in a way that I would have loved to have had available to me in its English translation when I was writing my thesis, haha.
Giving the review four stars for what could be read as a misleading summary, as COVID is not really mentioned beyond a brief reference or two in the intro and acknowledgments. This is also of course also due to me misreading the summary, and looking for answers to a question that was not actually applicable to the material, especially as this is a translation of an earlier Swedish text.
If reading the book in an effort connect it to state/public responses to the pandemic, the pendulum of focus took a couple large swings (e.g. history of the Church, literature history and analysis on gender)that might not have been as necessary if you were reading the book with the idea that you’d get a better understanding of the Swedish states (lack of) action re: COVID regulations. Still, I really enjoyed the arguments made, especially the triangulation of state-individual-family/community made in comparing Sweden to the United States and Germany.
Giving the review four stars for what could be read as a misleading summary, as COVID is not really mentioned beyond a brief reference or two in the intro and acknowledgments. This is also of course also due to me misreading the summary, and looking for answers to a question that was not actually applicable to the material, especially as this is a translation of an earlier Swedish text.
If reading the book in an effort connect it to state/public responses to the pandemic, the pendulum of focus took a couple large swings (e.g. history of the Church, literature history and analysis on gender)that might not have been as necessary if you were reading the book with the idea that you’d get a better understanding of the Swedish states (lack of) action re: COVID regulations. Still, I really enjoyed the arguments made, especially the triangulation of state-individual-family/community made in comparing Sweden to the United States and Germany.
October 16, 2017
Det största högen dravel jag någonsin läst...
November 6, 2025
Jag uppfattar att försöken att definiera den svenska 'anden' fastnar i platonsk metafysik under förevändning av 'idéhistorisk analys'. För att få ett bättre grepp om 'Sverige' och 'svensken' bör man sträva efter att utreda det mystiska innehållet i det som kallas för 'individualism' - om man anlägger René Girards avmystifiering av romantikens metafysik, där man kan konstatera att föreställningen om det spontana begäret efter ensamhet är en 'romantisk lögn' som är född ur borgarklassens imitation av franska ideal, får man en bättre förståelse för svensken. Man behöver också komplettera med genetikens betydelse, genotypens förhållande till fenotypen.
Jag tror svensken är kollektivist, det vill säga ogärna bryter flockens mönster, och för att skydda sig mot detta retirerar han bakåt till sitt slutna sammanhang, i det att han undertrycker sin autentiska kommunikation. Svensken är ängslig för att stötas utur gemenskapens värme, han resignerar därför från sin autenticitet och iakttar beredskap för att försvara sig från och parera kollektivets blickfång i det att han subtilt riktar om denna mot 'den andre'.
Det spontana begäret är i själva verket imitation, fenotyper som överförs i kommunikationens rörelser genom rumstiden. Om man skall säga något mer om individualismens metafysik, verkar det som att graden av religiös avmystifiering, sekularisering, är proportionerlig mot graden av 'individualistiska värderingar'. Om det stämmer att 'metafysik' uppstår i kollektivets inbördes återkoppling, faller det sig naturligt att anti-metafysikalism hör samman med en socialt undvikande, individualistisk, inställning. Jag tror att detta idéhistoriskt kan beskrivas som 'autistiskt' tänkande i motsats till 'realistiskt' enligt Lev Vygostkijs paradigm. Väst, och i synnerhet Sverige, är kognitivt framstående på många områden, vilket har sin förklaring i genotyp, fenotyp och geografiska relationer; och denna kognitiva inställning kan höra samman med ett sådant 'autistiskt' tänkande som premierar retoriska sakförhålland framför den sociala dynamikens betydelse.
Jag tror svensken är kollektivist, det vill säga ogärna bryter flockens mönster, och för att skydda sig mot detta retirerar han bakåt till sitt slutna sammanhang, i det att han undertrycker sin autentiska kommunikation. Svensken är ängslig för att stötas utur gemenskapens värme, han resignerar därför från sin autenticitet och iakttar beredskap för att försvara sig från och parera kollektivets blickfång i det att han subtilt riktar om denna mot 'den andre'.
Det spontana begäret är i själva verket imitation, fenotyper som överförs i kommunikationens rörelser genom rumstiden. Om man skall säga något mer om individualismens metafysik, verkar det som att graden av religiös avmystifiering, sekularisering, är proportionerlig mot graden av 'individualistiska värderingar'. Om det stämmer att 'metafysik' uppstår i kollektivets inbördes återkoppling, faller det sig naturligt att anti-metafysikalism hör samman med en socialt undvikande, individualistisk, inställning. Jag tror att detta idéhistoriskt kan beskrivas som 'autistiskt' tänkande i motsats till 'realistiskt' enligt Lev Vygostkijs paradigm. Väst, och i synnerhet Sverige, är kognitivt framstående på många områden, vilket har sin förklaring i genotyp, fenotyp och geografiska relationer; och denna kognitiva inställning kan höra samman med ett sådant 'autistiskt' tänkande som premierar retoriska sakförhålland framför den sociala dynamikens betydelse.
April 6, 2024
i finished half the book, the other half was not that interesting to me.
i do get the gist of it how swedes have overwhelming need to feel independent (self-reliant) and to be unconstrained by suffocating social ties (free the women from man, the elderly from the children, free teenagers from their parents). the state plays the actor role to facilitate that.
(state and individual unite against the family, compared to in germany, where state and family unite against the individual, and in the us, individual and family unite against the state).
the goal of all swedes is independence and to be free. they are taught to look within themselves and use their own abilities to avoid dependent on other people. ("the greatest honor for a person lie in being able to stand on their own two feet, independent of anyone but god, to find in themselves all the help they need in life"). the swedish theory is that love/relationship can only come from two independent people, because dependency leads to asymmetric power, which i do agree. but i also think this leads to asocial society as we see in sweden (and maybe other nordic countries as well) nowsadays.
apparently there is a documentary as well, might watch it later: https://www.youtube.com/watch?v=Rorr7...
i do get the gist of it how swedes have overwhelming need to feel independent (self-reliant) and to be unconstrained by suffocating social ties (free the women from man, the elderly from the children, free teenagers from their parents). the state plays the actor role to facilitate that.
(state and individual unite against the family, compared to in germany, where state and family unite against the individual, and in the us, individual and family unite against the state).
the goal of all swedes is independence and to be free. they are taught to look within themselves and use their own abilities to avoid dependent on other people. ("the greatest honor for a person lie in being able to stand on their own two feet, independent of anyone but god, to find in themselves all the help they need in life"). the swedish theory is that love/relationship can only come from two independent people, because dependency leads to asymmetric power, which i do agree. but i also think this leads to asocial society as we see in sweden (and maybe other nordic countries as well) nowsadays.
apparently there is a documentary as well, might watch it later: https://www.youtube.com/watch?v=Rorr7...
This entire review has been hidden because of spoilers.
December 29, 2022
Roligt att två av årets bästa böcker blev den här och Saknad av Katarina Barrling och Cecilia Garme som hämtat mycket näring från Är svensken människa. Båda ligger helt rätt i tiden med de stora samhällsförändringar som Sverige gått igenom sedan milleniumskiftet. Är svensken människa med dess triptyk stat, familj och individ för att beskriva förändringar sedan 1700-talet är ett referensverk att återkomma till.
January 14, 2019
Boken är oläsbar.
April 6, 2020
Har gett mig en betydligt djupare förståelse för den historiska mark vi står på. Rekommenderas till den samhällsintresserade. En blandning av akademiskt och målande språk.
March 28, 2025
Jag är i ett ohälsosamt förhållande med Sverige, jag älskar sverige men sverige älskar inte mig längre
July 16, 2025
Värdefull med sitt breda anslag och sina beskrivningar om framväxten av den svenska statsinsividualismen. Stundtals något tungrott språk men klart läsvärd.
February 2, 2015
Jag hade länge sett fram emot att läsa den här boken, men när man efter ett halvår inte ens tagit sig halvvägs är det kanske dags att ge upp. Boken är intressant och välresearchad, men lider av ett grundläggande problem: den är oläslig.
Syftet med facklitteratur är att förklara ett ämne för en läsare som är mindre bevandrad på området än författaren själv. Jag undrar om det är möjligt för någon att förstå allt som författarna talar om, om man inte först studerat filosofi, tyska, fornnordiska och kanske även de svenska böndernas historia. Författarna verkar inte vara intresserade av att förklara sina resonemang så att läsaren förstår, utan lägger istället all sin kraft på att skryta om sitt eget ordförråd och kunskaper i alla möjliga språk. Här är ett litet urval av ord som lätt går att hitta vid en genomskumning: huslighet, sköldmör, mamsell, nyplatonisk, bondeprotestantisk genusordning, plasticitet, inhysehjon, pocka, vikingaromantisk, apollonisk, dionysisk, odalbonde, antiprovinsialism, municipalstyrelse, avsöndra sig, gemeinschaft, gesselchaft, Nifelheim, landnamatid, Jenseits von Gut and Böse, rasibus, överkorsad, social konvenans. Vissa av dessa är författarnas egna ordval, andra kommer från oredigerade citat tagna ur 1800-tals romaner (hur ofta läser du en sådan?). Vad de alla har gemensamt är att de är bärande för texten, d.v.s. de för texten framåt (snarare än att bilda avstickare) och används för att uttrycka författarnas mening och källhänvisningar. Desto värre än så, är att de alla står skrivna utan förklaring, översättning eller omformulering. Författarna har dock barmhärtighet nog att låta utländska eller föråldrade uttryck skrivas med kursiv still, eller t.o.m. citattecken. Men vad hjälper det? På ett sätt skulle det kunna antyda att läsaren inte förväntas vara bekant med uttrycken. Frågan är då varför man väljer att använda dem?
Utöver det besvärliga språket är boken fylld av referenser till poeter och författare, som jag tror att ytterst få har läst. I enstaka fall kan ett citat komma in, men många gånger ges inte mycket till vägledning.
Vad är syftet med boken? För det är inte att förklara. Kanske skryta, kanske uttrycka överlägsenhet? Sprida beundran inom en grupp av människor som redan studerat dessa ämnen? En facklitterär bok som misslyckas med det som borde vara facklitteraturens främsta syfte (förklara för någon mindre insatt) borde inte ens ha gått i tryck. Det faktum att den trots allt är väldigt intressant och har en del kloka slutsatser hjälper inte - dessa hade kunnat sammanfattas på en sida.
Syftet med facklitteratur är att förklara ett ämne för en läsare som är mindre bevandrad på området än författaren själv. Jag undrar om det är möjligt för någon att förstå allt som författarna talar om, om man inte först studerat filosofi, tyska, fornnordiska och kanske även de svenska böndernas historia. Författarna verkar inte vara intresserade av att förklara sina resonemang så att läsaren förstår, utan lägger istället all sin kraft på att skryta om sitt eget ordförråd och kunskaper i alla möjliga språk. Här är ett litet urval av ord som lätt går att hitta vid en genomskumning: huslighet, sköldmör, mamsell, nyplatonisk, bondeprotestantisk genusordning, plasticitet, inhysehjon, pocka, vikingaromantisk, apollonisk, dionysisk, odalbonde, antiprovinsialism, municipalstyrelse, avsöndra sig, gemeinschaft, gesselchaft, Nifelheim, landnamatid, Jenseits von Gut and Böse, rasibus, överkorsad, social konvenans. Vissa av dessa är författarnas egna ordval, andra kommer från oredigerade citat tagna ur 1800-tals romaner (hur ofta läser du en sådan?). Vad de alla har gemensamt är att de är bärande för texten, d.v.s. de för texten framåt (snarare än att bilda avstickare) och används för att uttrycka författarnas mening och källhänvisningar. Desto värre än så, är att de alla står skrivna utan förklaring, översättning eller omformulering. Författarna har dock barmhärtighet nog att låta utländska eller föråldrade uttryck skrivas med kursiv still, eller t.o.m. citattecken. Men vad hjälper det? På ett sätt skulle det kunna antyda att läsaren inte förväntas vara bekant med uttrycken. Frågan är då varför man väljer att använda dem?
Utöver det besvärliga språket är boken fylld av referenser till poeter och författare, som jag tror att ytterst få har läst. I enstaka fall kan ett citat komma in, men många gånger ges inte mycket till vägledning.
Vad är syftet med boken? För det är inte att förklara. Kanske skryta, kanske uttrycka överlägsenhet? Sprida beundran inom en grupp av människor som redan studerat dessa ämnen? En facklitterär bok som misslyckas med det som borde vara facklitteraturens främsta syfte (förklara för någon mindre insatt) borde inte ens ha gått i tryck. Det faktum att den trots allt är väldigt intressant och har en del kloka slutsatser hjälper inte - dessa hade kunnat sammanfattas på en sida.
June 6, 2019
Jag tyckte den här boken var rätt kul att lösa, även om jag också tyckte författarna lade så mycket vikt vid att driva sin tes (att svensken vill vara oberoende) att intressanta saker kommer i skymundan.
Författarna menar att vara svensk innebär att sträva efter självständighet, frihet och individuellt självförverkligande (på bekostnad av gemenskap, intimitet och traditionella förpliktelser).
Kapitel 10, ”Asocial, onaturlig, omänsklig”, bjuder på intressant läsning om feminismens och individualismens utveckling. Sverige var kanske inte mer feministiskt än andra länder men likställde människovärde med den enskildes självständighet.
Kort och gott, en del lärdomar men samma historia skulle gå att vinkla på ett annat sätt...
January 29, 2017
det finns inga ord för att beskriva hur glad jag är att vi än.tligen har läst den här boken hahah
efter att ha överanalyserat den för en hel termin, tror jag att jag är redo att skriva mitt sista uppdraget på den och gör slut.
boken var inte så dålig, men du vet hur det är när man måste snarare än vill göra något...
en sak som jag vill säga är att författarna ofta skrev en och samma idé flera gånger, så kommit boken ibland bli tråkig och repetitiv.
efter att ha överanalyserat den för en hel termin, tror jag att jag är redo att skriva mitt sista uppdraget på den och gör slut.
boken var inte så dålig, men du vet hur det är när man måste snarare än vill göra något...
en sak som jag vill säga är att författarna ofta skrev en och samma idé flera gånger, så kommit boken ibland bli tråkig och repetitiv.
August 25, 2013
This book is a gold-mine of informaion and insight into the many ideas that have formed the Swedish society and the political culture. It is not all books that have more references than pages and still makes an easy read. I strongly recommend it!
July 5, 2023
Jag bode I sverige för ett år, lärde mig svenska (typ, lmao) och det här boken beskrivs Sverige och den svenska folk såååå pass bra. Otroligt bra...verkligen.
Displaying 1 - 19 of 19 reviews