I Ådala koloniområde står livet aldrig still, och nu närmar sig en ny säsong av odlande och spirande relationer.
Anna har länge längtat efter barn, men vägen dit visar sig vara svårare än hon trott, trots att hon och Patric är så nykära. Margareta kämpar med känslorna för Rune, vars fru blir allt sjukare. Stephanie jobbar på med musikkarriären, och saker och ting verkar äntligen lossna! Hon har även förälskat sig, men är han så perfekt som han först verkar?
Ådalas alltiallo och kluriga gubbe, Ragnar, gör sitt bästa för att hålla koll på alla intriger som växer upp bland grönskan. Men när en ny familj skaffar sig en stuga på Dahliavägen rör det upp starka känslor i området.
Det är andra delen i Ådalaserien och det var så kul att få återse de härliga grannarna i Ådala koloniområde i Linköping. Vi får också stifta bekantskap med några nya som väcker lite olika reaktioner. Det här är feelgood när det är som bäst och jag tycker så mycket om koloniägarna med sina olika personligheter. Min favorit är Ragnar, Ådalas alltiallo med sitt stora hjärta, klokskap och livsglädje. Medan grödorna gror och årstiderna skiftar går vännerna igenom glädje och sorg, dramatik och lugn, kärlek och hjärtesorg. Livet i koloniområdet står aldrig still.
Det här är verkligen en hjärtevärmande historia fylld av värme, men som också tar upp ämnen som otrohet, barnlängtan, alkoholism och främlingsfientlighet. En blandning av livets skiftningar. Jag ser redan fram emot att få träffa hela gänget igen.
Härlig vänskap 🌱 220503 🌱 En ny säsong på Ådala koloniområde är i startgroparna. En efter en dyker hobbyodlarna upp och börjar städa upp inför våren. Anna och Patric är nykära, förra årets nykomling Stephanie susar in med sin ungdomliga charm, Ragnar är områdets mysgubbe, Margareta vill så gärna vara med Rune men han är kluven, Rigmor är sur som vanligt, och även i år är det en lott som byter ägare. 🌱 I denna andra bok om Ådala koloniområde får vi återse gamla bekanta och lära känna nya vänner. Karaktärer som man bara älskar eller hatar. Gillar hur vi bara kliver ner mitt på gatan och får ta del av livet som pågår. Även svåra ämnen berörs så som sorg, utanförskap och svek. Författaren gör hela tiden så snygga övergångar från en person till en annan, i hur händelserna berättas - älskar det! En riktigt härlig pärla 🌱 Tack för att jag fick läsa 🙏🏼 🥦🥦🥦🥦🥦av 5🥦 #längtanöverådala #ådala @asa_liaback @printzpublishing #caritasläsning2022 #32 #älskarattläsasvenskt
Inte alla i klass med den första som handlade mer om spaden i jorden det som är kolloliv. Den här var mer ett relationsdrama. Om det kommer än till hoppas jag att Liabäck återgår mer till kärnan vad ett kolloliv innebär. Och det ör inte enbart ljuvmusik att ha kolonistuga jag vet även om jag älskar mina grannar.
Man skulle kunna tro att allt går som en dans på rosor för Anna, sedan hon träffade drömmannen Patric, men riktigt så är det inte. Drömmen om ett barn finns där, men det visar sig vara krångligare än Anna har tänkt sig och inte alls gå på en gång. Turligt nog finns koloniområdet Ådala, där hon kan ta ut frustrationerna på både barnalstrande och Patric genom kroppsarbete. Problemet är bara att hon inte är ensam. Där finns Ragnar, Patrics morfar, precis bredvid och han har en förmåga att dyka upp jämt. Men här finns också Stephanie och Marianne, som också har problem på relationsfronten, även om det är av helt andra anledningar. Och så finns Joakim, som Anna hade en kortare relation med året innan, och som hon alltid verkar dras till. Hans mamma, Rigmor, har hittat nya problem att klaga över, när en muslimsk familj köper en stuga på området.
Längtan över Ådala är andra delen i feelgoodserien om Ådala koloniområde i Linköping. Boken inleds året efter förra boken slutade, och även om jag skulle säga att den går att läsa fristående, rekommenderar jag att läsa i ordning bara för att få bakgrundshistorien till det som händer här.
Det är ett härligt återseende med gamla bekanta. I alla fall ett tag, tills bekymren börjar hopa sig och när Rigmor börjar klaga om saker igen, ja då vet man att det kommer att barka söderut. Jag tycker nog också att det var mer fokus på relationer i den här boken, vilket av någon konstig anledning gjorde att det kändes mer långdraget än när det var mer fokus på att fixa på ett koloniområde. Det är mer privata och personliga problem den här gången än den stora att fixa bastu som var ett gemensamt bekymmer för flera av karaktärerna förra boken. Hur som helst, så även om jag uppfattar den här boken som lite mer trögläst för mig, är jag fortfarande väldigt glad att jag trampade in i de här personernas liv igen och fick vara en liten del av deras gemenskap.
Persongalleriet är relativt litet. Till största delen befinner vi oss på koloniområdet, men i den här boken är vi också utanför en del. Vi följer Stephanie till Stockholm och när hon pratar med sin pappa och lite sådär. Men framför allt är vi som sagt på området och i och med det fokuserar boken på de personer som rör sig här, vilket jag gillar. Fyra olika personer får vi följa och deras tankar. Det roligaste är att se hur lika de ibland är, trots att problemen är olika. Jag vill skaka om dem allihopa, kanske främst Anna, och tala om för dem att de inte är kloka. Inte Ragnar, för han verkar vara den enda som vet vad han håller på med, men det kanske kommer med åldern.
Språket är lättsamt och jag tycker om att hoppfullheten finns med hela tiden, även om ämnena ibland är jobbiga. Liabäck räds inte att låta det som inte är trevligt ta plats, som rasism, utanförskap, alkoholism, otrohet, svårighet att bli gravida och liknande. Det får vara jobbigt, det får ta plats, det får kännas. Men i det långa loppet lyser hoppet igenom. Jag ser fram emot att läsa flera delar i den här serien som får mig, en människa med orimligt icke-gröna fingrar, att vilja sätta igång med trädgårdsarbete och odling direkt.
Som jag saknat Ragnar, Anna, Patric och gänget på Ådala koloniområde. Det var underbart att få kliva in i deras gemenskap igen! Våren smyger sig på i området och odlingssäsongen kan så smått dra igång efter vinterdvalan. Det bådar gott inför säsongen med värme, nya grannar och kärlek som spirar, men allt är inte så rosenskimrande som man kan tro... Åsa skriver jordnära (ursäkta, kunde inte låta bli ordvitsen) feelgood som är lika mysig som ett kosläpp på våren. Njuter av de härliga karaktärerna, miljöerna och intrigerna. Den här andra delen i serien bjuder på lite svårare ämnen och jag har fällt mer än en tår kan jag avslöja. Ändå är boken oerhört varm och fylld av godhet på så många olika vis. Har du inte läst om Ådala så gör det! Älskar de här böckerna!
Anna och Patric är nykära och väntar barn. Margareta kämpar med sina känslor för Rune samtidigt som Runes fru blir sämre och sämre. Stephanie är oxå kär, och hennes musik börjar uppmärksammas. Ragnar är lika glad som vanligt, skaffar sig bin och lever livet. Men vem är det lilla pyret som verkar gömma sig under altanen? Och när tragedin inträffar för Anna och Patric vänds deras liv upp och ner. Samtidigt flyttar en ny familj in i Ådala.
Andra boken i Åsas serie om koloniområdet Ådala. Det är härligt att återse gänget och dessa härliga karaktärer. Sorg och lycka och massor av feelgood.
Åh, vilka böcker! Jag skulle kalla den puttrande mysig och alldeles ljuvlig. Absolut inte slätstruket, det är stora och svåra frågor som tas upp sinsemellan den här gruppen människor som alla möts i Ådala kolonistugeområde. Ett varmt tack till Åsa Liabäck som skrivit de här fina böckerna!🌼✨
Inte lika bra som den första, lite väl putti-nuttig för min smak. Jag tror inte koloniområden är riktigt så magiska som boken vill framställa dem. Men fortfarande en trevlig bok.
Nej denna föll mig inte alls i smaken. Tyckte att handlingen haltade och ville aldrig riktigt komma igång. Tyckte så mycket bättre om första delen och denna var en besvikelse.
Tyckte första delen var bättre men denna var klart läsvärd med alla härliga kolonivänner på Ådala. Mysig och varm med lite motgångar men massor av medgångar.
Älskar, älskar, älskar Ragnar! Hans värderingar, hans rättframhet, hans energi och tankar. Resten av boken är också bra, men skulle kunnat läsa den bara för Ragnar <3
En ny säsong randas i koloniområde Ådala. Äntligen dags att börja påta i jorden och återse sina sommarvänner. Ragnar är, så klart, på plats och håller ett - vänligt - öga på allt och alla. Margareta har hittat kärleken, men han är inte fri. Inte helt. Inte än. Anna har också hittat kärleken och nu ska hon äntligen få sin efterlängtade familj. Eller? Stephanie har haft en jobbig vinter, men sommaren verkar bli enormt mycket bättre. Verkar... Och så den nya familjen. De som egentligen inte hade råd att köpa sin lott, men så har vi ju den godhjärtade Ragnar. 🥰 *** Den andra boken om Ådala är precis som den första: varm, tänkvärd, rolig, sorglig, upprörande, kärleksfull... Och det är ju alltid extra kul när en bok utspelar sig i ens hemstad. 🤗 Jag längtar redan till att jag får hänga med Ådala-"borna" igen!
Inget litterärt mästerverk, men oh så mysig! Lite väl PK med ”en” och inte ”man” ständigt och jämt och karaktärerna som utmanar inskränkta gamla ”sanningar” - men vad 17, hjärtevarmt och gott blir det! ❤️