Göra mig förtjänt

by Alice Dadgostar

Darya är tjugonio och har precis fått fast vikariat på Höjdens förskola. Det är frukost och samling, blöjbyten, trasiga tvättmaskiner och förkylningar. Och så är det vårdnadshavarna. De vars ögonbryn skrynklar ihop sig till en besvärad min över att ännu en främling ansvarar för deras barn idag, de vars ansikten strålar av förakt. Mellan passen ligger Darya sömnlös.

Göra mig förtjänt är en roman om sönderarbetade kollegor och stressade chefer, om en längtan efter att hitta sin plats – och om tiden, den som bara tycks rinna mellan fingrarna.

225 pages, Hardcover

Published May 17, 2022

About the author

Alice Dadgostar (f.1995) är en svensk journalist och författare. Hon är syster till politikern Nooshi Dadgostar.

Reviews

[Mari]

Gillar verkligen skildringar av vardagliga livet. Här får vi följa huvudkaraktären när hon arbetar som förskolelärare och vilken ohållbar situation det yrket befinner sig i, specifikt under pandemin.

Boken ger nya perspektiv och man undrar när yrken inom skola, vård- och omsorg ska få en förhöjd status vilket i sin tur kan ge de anställda en mer rimlig arbetsbörda.
Rekommenderar verkligen!

[Anja Hildén]

Jag ser antydningar till en ny svensk arbetarlitteratur. Där dagens unga beskriver gigjobben och bisarra chefer på Donken, budfirmorna, och här på en förskola. Dadgostar kan skriva, och man känner arbetet i hela kroppen.

[Margareta Wedmark]

En bok full av vardag, verklighet, insikter - tack till hela den svenska förskolan för ert arbete, viktigt och så undervärderat liksom många andra omsorgsyrken!

[Jennopenny]

Fördelen med att ha tillgång till läsex är att jag läser sånt som jag troligen aldrig skulle ha läst annars. Som den här.
Och den är bra. Gillade den och ger verkligen förskolepersonalens perspektiv på arbetet men också under pandemin. Jobbiga och aggressiva föräldrar och en hel drös med hopplöshet. Jag gillade den.

[Növen]

Sjukt snyggt omslag. Och väldigt välskriven!

[Bokbabbel]

”Dani står en bit bort på gården och låtsas vara upptagen. Francesca var den första hon skolade in, har hon berättat, och nu ska barnet börja skolan. Till slut blir Dani ändå tvungen att säga hej då och trycker den lilla men också stora kroppen mot bröstet med rödsprängda ögon.”


Den här boken borde läsas av alla politiker i både Sverige och Finland. Förskolepersonalens maktlöshet, tvättmaskinen har gått sönder och barnens lakan kan inte tvättat, blir solkigare för varje vecka. Barnen är för många och ordinarie personalen är för liten. Pedagogiska teman får överges, barn med speciella behov behöver extra stöd som ingen hinner ge dem. Föräldrar undrar om de plötsligt magsjuka barnen ändå får stanna för lunch.

En viktig bok. Daryas personliga liv blev åtminstone för mig väldigt ointressant och flyktigt, mer engagerade isf Dani och Mariella sedda genom Daryas ögon.

[Julie Mestdagh]

Jag uppskattar Dadgostar skildring av livet som vikarie på en förskola med allt det innebär. Lite långtråkigt ibland men värt att läsa.

[Jessica]

Diskbänksrealism om arbetet som vikarie på en förskola.

[Erika]

3,5*