What do you think?
Rate this book
Monikatrilogi #3
Nu levande
"Jag är på andra sidan. Som när man lämnat ett destruktivt förhållande. Den ofrivilliga barnlösheten var min misshandlare i elva år, och precis som en mänsklig sociopat fick den mig att stanna kvar i hopp om att det en gång skulle bli bättre. När jag grät och sa att jag inte orkade mer, smekte den min livmodertapp med spelmissbrukarens mantra: Nästa gång kan vara storkovan. Hur vet du, om du ger upp nu?"
Efter elva års plåga ljusnar det för Monika, när hon långsamt blir vän med tanken att sluta försöka få barn. Men Claes, som plötsligt är en del av Monikas liv, har andra idéer det finns fortfarande metoder att prova. Monikas barnlängtan är skavd ända intill benet, men borde hon ändå utforska den nya möjligheten tillsammans med Claes?
Samtidigt framträder ett tvåhundra år gammalt mysterium, när Monikas jakt på sanningen om sina förfäder leder henne till ett olöst mord bland nybyggare och renskötare i 1800-talets Arvidsjaur. Hon gräver sig allt längre mot sitt släktträds rötter. Kan hon förlika sig med att inte bygga på dess grenar?
Med "Nu levande" går Sara Lövestam i mål med sin storslagna Monikatrilogi, som hyllats unisont av läsare och kritiker.
Efter elva års plåga ljusnar det för Monika, när hon långsamt blir vän med tanken att sluta försöka få barn. Men Claes, som plötsligt är en del av Monikas liv, har andra idéer det finns fortfarande metoder att prova. Monikas barnlängtan är skavd ända intill benet, men borde hon ändå utforska den nya möjligheten tillsammans med Claes?
Samtidigt framträder ett tvåhundra år gammalt mysterium, när Monikas jakt på sanningen om sina förfäder leder henne till ett olöst mord bland nybyggare och renskötare i 1800-talets Arvidsjaur. Hon gräver sig allt längre mot sitt släktträds rötter. Kan hon förlika sig med att inte bygga på dess grenar?
Med "Nu levande" går Sara Lövestam i mål med sin storslagna Monikatrilogi, som hyllats unisont av läsare och kritiker.
- GenresAudiobook
353 pages, Hardcover
First published April 20, 2022
3 people are currently reading
70 people want to read
Ratings & Reviews
Friends & Following
Create a free account to discover what your friends think of this book!
Community Reviews
Displaying 1 - 30 of 34 reviews
April 28, 2022
”Man får vara nöjd med att man i alla fall inte blev dödfödd.”
I andra boken bestämde hon sig för att ge upp och nu har den släktforskande och barnlängtande Monika äntligen kommit så långt att hon kan hantera barnlösheten med ro. Nu är hon levande. Hon funderar på varför det tycks vara en vedertagen sanning att barn är meningen med livet och att ha barn gör en människa lycklig när statistiken berättar det motsatta?
Som i de två tidigare böckerna växlar berättelsen mellan att handla om Monika i nutid och Monikas samiska förfäder på 1800-talet. Formen tillåter ett brett grepp om mänsklighetens ontologi utan att det blir varken splittrat eller krångligt. Ett tema som Sara Lövestam (inte helt otippat) lägger fokus på är berättelsers betydelse.
”Myterna som överlever säger något om antingen den mänskliga naturen eller om världens beskaffenhet. De förklarar varför vi finns till, varför månen följer solen, varifrån ondskan kommer och hur ödet fungerar. Vi försöker formulera en sammanhängande väv så att vi inte bara är fisar i en slumpmässig rymd.”
Hur förhåller sig människan till driften att fortplanta sig, normer, kön och gener över tid? Handlar det om att föra gener vidare eller om att människan bara varit kåt? Monika har växt upp i fosterfamilj men det är ju inte den hon väljer att släktforska om. Idag finns det en hel rad hjälpmedel för den som inte blir gravid i form av hormonbehandlingar, insemination, IVF etcetera här gäller det att sätta ett tydligt stopp och inte inkludera människohandel i form av kriminell adoption eller surrogatmoderskap.
”Den enklaste berättelsen är kanske ens föräldrars. Den vars pappa äger en bank har lätt att föreställa sig att en dag äga en bank. Den vars mamma sliter som undersköterska kan se det som en framtida möjlighet och den som har föräldrar ser framför sig ett sätt att vara förälder. Barnlösa kan inte gå i sina föräldrars fotspår, man måste hitta ett eget sätt att leva. Som inte en enda av ens förfäder delar. Man delar det bara med alla andra som är barnlösa.”
Jag tycker mycket om hur författaren skriver fram vad jag tolkar som kritik av människans till synes ostoppbara strävanden mot att få det hon vill ha, nu i en tid när allt ska vara möjligt (#analblekningstider). Lövestam ifrågasätter rimligheten i narrativet att alla ska kunna få allt och aldrig ge upp, men utan att döma människan som strävar. Hon lyfter poängen med att ödmjuka sig inför ödet, kanske att det människan saknar kan lära henne sätta värde på det hon har?
Det är lätt att vila i Lövestams fiktion. Hennes prosa utandas en godhet och moralisk nobless som (ända fram till slutet) tystar min inre misantrop. Hon skriver med eftertanke och psykologisk kännedom, inte banalt men ändå enkelt, ganska roligt, sällan elitiskt och aldrig elakt. Det är lent och ljust, fast det finns ilska och hat och övergrepp begås. Men mörkret har liksom aldrig en chans att bre ut sig i hennes berättelser. Monikaböckerna är bra feelgood.
Baksidan är att karaktärerna framstår som aningen stereotypa. Monika är (bortsett från infertilteten) i princip perfekt, kunnig, korrekt och har lyckats få en tonåring att glida i spår. Någon annan är helt igenom ond. Men det gör inte så mycket. Jag vet ingen som kan skriva så hoppfullt, klokt, underhållande och folkbildande som Sara Lövestam.
I andra boken bestämde hon sig för att ge upp och nu har den släktforskande och barnlängtande Monika äntligen kommit så långt att hon kan hantera barnlösheten med ro. Nu är hon levande. Hon funderar på varför det tycks vara en vedertagen sanning att barn är meningen med livet och att ha barn gör en människa lycklig när statistiken berättar det motsatta?
Som i de två tidigare böckerna växlar berättelsen mellan att handla om Monika i nutid och Monikas samiska förfäder på 1800-talet. Formen tillåter ett brett grepp om mänsklighetens ontologi utan att det blir varken splittrat eller krångligt. Ett tema som Sara Lövestam (inte helt otippat) lägger fokus på är berättelsers betydelse.
”Myterna som överlever säger något om antingen den mänskliga naturen eller om världens beskaffenhet. De förklarar varför vi finns till, varför månen följer solen, varifrån ondskan kommer och hur ödet fungerar. Vi försöker formulera en sammanhängande väv så att vi inte bara är fisar i en slumpmässig rymd.”
Hur förhåller sig människan till driften att fortplanta sig, normer, kön och gener över tid? Handlar det om att föra gener vidare eller om att människan bara varit kåt? Monika har växt upp i fosterfamilj men det är ju inte den hon väljer att släktforska om. Idag finns det en hel rad hjälpmedel för den som inte blir gravid i form av hormonbehandlingar, insemination, IVF etcetera här gäller det att sätta ett tydligt stopp och inte inkludera människohandel i form av kriminell adoption eller surrogatmoderskap.
”Den enklaste berättelsen är kanske ens föräldrars. Den vars pappa äger en bank har lätt att föreställa sig att en dag äga en bank. Den vars mamma sliter som undersköterska kan se det som en framtida möjlighet och den som har föräldrar ser framför sig ett sätt att vara förälder. Barnlösa kan inte gå i sina föräldrars fotspår, man måste hitta ett eget sätt att leva. Som inte en enda av ens förfäder delar. Man delar det bara med alla andra som är barnlösa.”
Jag tycker mycket om hur författaren skriver fram vad jag tolkar som kritik av människans till synes ostoppbara strävanden mot att få det hon vill ha, nu i en tid när allt ska vara möjligt (#analblekningstider). Lövestam ifrågasätter rimligheten i narrativet att alla ska kunna få allt och aldrig ge upp, men utan att döma människan som strävar. Hon lyfter poängen med att ödmjuka sig inför ödet, kanske att det människan saknar kan lära henne sätta värde på det hon har?
Det är lätt att vila i Lövestams fiktion. Hennes prosa utandas en godhet och moralisk nobless som (ända fram till slutet) tystar min inre misantrop. Hon skriver med eftertanke och psykologisk kännedom, inte banalt men ändå enkelt, ganska roligt, sällan elitiskt och aldrig elakt. Det är lent och ljust, fast det finns ilska och hat och övergrepp begås. Men mörkret har liksom aldrig en chans att bre ut sig i hennes berättelser. Monikaböckerna är bra feelgood.
Baksidan är att karaktärerna framstår som aningen stereotypa. Monika är (bortsett från infertilteten) i princip perfekt, kunnig, korrekt och har lyckats få en tonåring att glida i spår. Någon annan är helt igenom ond. Men det gör inte så mycket. Jag vet ingen som kan skriva så hoppfullt, klokt, underhållande och folkbildande som Sara Lövestam.
March 24, 2023
Ett av mina läsmål i år är att läsa klart/läsa ikapp åtminstone några serier som jag håller på med. Jag har en tendens att påbörja serien och aldrig avsluta dem, även om jag tycker böckerna är superbra!
Nu har jag alltså läst klart Sara Lövestams Monikaserie.
Att läsa serien om Monika har varit väldigt
terapeutisk. Nu blir jag väldigt personlig. Jag är 31. Singel. Jag tycker väldigt mycket om barn och jobbar med barn i mitt jobb. Men jag har aldrig lyckats komma fram till om jag vill ha barn eller inte. Kanske hade det varit ett lättare beslut om jag hade en partner, kanske inte. Jag grubblar mycket på barn. Hur blir livet med barn? Utan? Vill jag vara ensamstående förälder eller inte? Vad skulle det göra med mig som person? Mina intressen? Kommer jag ångra om jag inte skaffar barn? Är mitt liv ett misslyckande utan barn? Vad händer med släktträdet? Ska det bara ta slut med mig? Ska jag verkligen döma mina föräldrar till ett liv utan barnbarn?
Böckerna om Monika utforskar det här med barnlängtan och barnlöshet på ett sätt jag aldrig stött på tidigare. Att läsa Sara Lövestams ord känns läkande samtidigt som hon på noll sätt föringar tankar kring barn. Det i kombination med att hon utforskar nedärvda släkttrauman, svensk historia och olika kvinnoöden gör Monikaserien till något av det bästa jag läst.
Nu har jag alltså läst klart Sara Lövestams Monikaserie.
Att läsa serien om Monika har varit väldigt
terapeutisk. Nu blir jag väldigt personlig. Jag är 31. Singel. Jag tycker väldigt mycket om barn och jobbar med barn i mitt jobb. Men jag har aldrig lyckats komma fram till om jag vill ha barn eller inte. Kanske hade det varit ett lättare beslut om jag hade en partner, kanske inte. Jag grubblar mycket på barn. Hur blir livet med barn? Utan? Vill jag vara ensamstående förälder eller inte? Vad skulle det göra med mig som person? Mina intressen? Kommer jag ångra om jag inte skaffar barn? Är mitt liv ett misslyckande utan barn? Vad händer med släktträdet? Ska det bara ta slut med mig? Ska jag verkligen döma mina föräldrar till ett liv utan barnbarn?
Böckerna om Monika utforskar det här med barnlängtan och barnlöshet på ett sätt jag aldrig stött på tidigare. Att läsa Sara Lövestams ord känns läkande samtidigt som hon på noll sätt föringar tankar kring barn. Det i kombination med att hon utforskar nedärvda släkttrauman, svensk historia och olika kvinnoöden gör Monikaserien till något av det bästa jag läst.
August 16, 2022
Nu blev jag färdig med den här trilogin och det kommer att bli tomt efter Monika. Så fint att få följa hennes sorgeprocess kring barnlösheten parallellt med den släktforskning där Lövestam gett liv åt så många tidigare livsöden. Just de här tankarna som Monika burit med sig om att vara den sista i en mycket lång rad kunde jag känna igen mig i från tiden när jag var rädd att jag själv aldrig skulle få bli mamma.
Tyckte mycket om språket och imponerades också av hur Lövestam lyckades levandegöra människor från de tidigare generationerna – inte bara deras tid och omgivning men också deras personligheter och tankevärldar. Och Monika, en sån underbar person hon är – och så fina människor hon har omkring sig.
Tyckte mycket om språket och imponerades också av hur Lövestam lyckades levandegöra människor från de tidigare generationerna – inte bara deras tid och omgivning men också deras personligheter och tankevärldar. Och Monika, en sån underbar person hon är – och så fina människor hon har omkring sig.
May 26, 2022
Betyg: 5 av 5 - Den här boken, Nu levande - Tredje Monika bok, är den avslutande delen i trilogin om Monika. Jag har läst dom två tidigare böckerna, Ljudet av fötter och Bära och brista, och dom fick högsta betyget av mig. Och det får även den här boken. För den är ett mycket värdigt avslut på trilogin. Välskriven, berörande, rolig, gripande, intressant, och mycket, mycket bra. Väldigt intressant med tillbakablickarna, och berättelsen i nutid är mycket bra beskriven. Rekommenderar varmt alla tre Monikaböckerna som absolut ska läsas från början.
January 25, 2024
Bra trilogi! Särskilt tillbakablickarna. Spännande och ibland lite roligt :)
January 19, 2025
Okej fem är för högt betyg men jag gav de första två delarna tre och det känns så här i efterhand lite snålt så varsågod, lite kompensation. Borde förstås inte väntat i tre år mellan del två och tre men trots att detaljer kändes lite luddiga var det här mysigt, berörande och engagerande. Toppen med de två inläsarna om man vill lyssna. Jag lyssnade och läste om vartannat. Man ska läsa om man vill ha: bra språk, skämtsam dialog, existensiella funderingar, historiska beskrivningar, samisk levnadsberättelser, perspektiv päronformad kvinna 40+.
June 12, 2025
3,5 ⭐
June 22, 2025
Ännu en fantastisk skildring av Monikas barnlöshet varvat med historiska återblickar i hennes släktträd. Sörjer att det bara är 3 böcker. Nån till borde Sara kunna klämma ut. Please!
April 14, 2022
"Nu levande" av Sara Lövestam, utgiven av Pirat förlag. Detta är den tredje delen i en bokserie om Monika, men jag har inte läst de två första delarna. Monika har försökt att bli gravid i elva år, och nu är hon i fyrtioårs åldern. Hon har gjort allt man kunnat för att bli gravid, men ingenting har fungerat. Det har varit en lång rad av bland annat ivf försök och hormon behandlingar. Hon har nu börjat förlikat sig med tanken att inte kunna få barn, och ändå känna sig tillfreds. Men Claes som hon nu är tillsammans med, funderar ut en ny idé som hon inte provat. Nämligen äggdonation. Men vill hon verkligen prova det? Orkar hon? Hon har dessutom blivit lycklig faster till en liten flicka. Samtidigt får vi följa henne genom sin släktforskning, för att ta reda på sitt ursprung, och vilka i familjen som blev barnlösa. Det dyker också upp ett mysterium, med ett tvåhundra år gammalt mord att fundera på relaterat till släkten. Var mordet en hämd aktion, eller var det en tragedi som låg bakom? Finns det fler mord kopplat till släkten? Ja tankar och funderingar är många.
Jag hade gärna läst del ett och två också i denna bokserie och andra även andra böcker av författaren. Jag gillar författarens språk som är helt fantastiskt, rikt och medryckande. Jag uppskattar även huvudpersonen Monikas humor, och hennes karaktär verkar genuin. Monika verkar också att ha glimten i ögat, trots att livet inte blev som hon ville. Historien känns realistisk och spännande. Samtidigt som vi får följa Monika i nutid, får vi följa hennes släktingar på 1800-talet. Hon väver in nutid och dåtid på ett skickligt sätt. Det känns även som en riktigt bra historia lektion och man får veta lite om den samiska kulturen. Jag tyckte även det var väldigt intressant att få veta lite om hur samerna lever. Det är även intressant att följa Monikas släktforskning, samt hennes tankar om barnlöshet, och glädjen över att ha blivit faster. Boken får ❤❤❤❤❤/5.
Jag hade gärna läst del ett och två också i denna bokserie och andra även andra böcker av författaren. Jag gillar författarens språk som är helt fantastiskt, rikt och medryckande. Jag uppskattar även huvudpersonen Monikas humor, och hennes karaktär verkar genuin. Monika verkar också att ha glimten i ögat, trots att livet inte blev som hon ville. Historien känns realistisk och spännande. Samtidigt som vi får följa Monika i nutid, får vi följa hennes släktingar på 1800-talet. Hon väver in nutid och dåtid på ett skickligt sätt. Det känns även som en riktigt bra historia lektion och man får veta lite om den samiska kulturen. Jag tyckte även det var väldigt intressant att få veta lite om hur samerna lever. Det är även intressant att följa Monikas släktforskning, samt hennes tankar om barnlöshet, och glädjen över att ha blivit faster. Boken får ❤❤❤❤❤/5.
July 8, 2022
Det är trivsamt att återse Monika - hennes nutida släktingar (i hjärtat eller i blodet) och de sedan länge hädangångna i en helt annan tid.
Monika går från klarhet till klarhet om vem hon är och vem hon vill vara - sitt eget värde och sin egen plats i historien. Visst kretsar det - av naturliga skäl - mycket runt hennes ofrivilliga barnlöshet, men de insikter författaren låter Monika komma till känns så logiska, självklara och fina att de värmer hjärtat. Man inser att Sara har varit igenom detta själv och jag tänker att mycket av det Monika/Sara kommer fram till nog kan vara tröstande för andra i samma situation. Vad är egentligen meningen med livet?
Monika är djupt mänsklig, det är lätt att tycka om och få sympati för henne och det är med en viss sorg jag läser sista sidan och jag inte får hänga med henne, Sara Maria, Marita, Texas eller de andra mer.
Monika går från klarhet till klarhet om vem hon är och vem hon vill vara - sitt eget värde och sin egen plats i historien. Visst kretsar det - av naturliga skäl - mycket runt hennes ofrivilliga barnlöshet, men de insikter författaren låter Monika komma till känns så logiska, självklara och fina att de värmer hjärtat. Man inser att Sara har varit igenom detta själv och jag tänker att mycket av det Monika/Sara kommer fram till nog kan vara tröstande för andra i samma situation. Vad är egentligen meningen med livet?
Monika är djupt mänsklig, det är lätt att tycka om och få sympati för henne och det är med en viss sorg jag läser sista sidan och jag inte får hänga med henne, Sara Maria, Marita, Texas eller de andra mer.
December 10, 2022
Underbart att få följa Monika ut ur krisen och till en acceptans på andra sidan! Man blir glad av att läsa om Texas väg till en ljusare tillvaro. Boken är fylld av magiska ögonblick - som Monikas samtal med Cornelia, andra mötet med Tessan, samtalet med fostermor Karin och kontakten med Olga.
Jag önskar att boken varit längre och att man fått veta ännu mer om Monikas förfäder.
Något jag undrar över är varför Paula och Monika verkar arbeta på samma institution på universitetet. Monika är litteraturvetare, med inriktning på mytologiska texter. Som jag minns Paula från första boken hon var med i, så var hon språkvetare. Alltså borde hon arbeta på institutionen för lingvistik, vilken väl inte hör ihop med institutionen för litteraturvetenskap? Är det så att Paula bytt inriktning och numera är litteraturvetare?
Jag önskar att boken varit längre och att man fått veta ännu mer om Monikas förfäder.
Något jag undrar över är varför Paula och Monika verkar arbeta på samma institution på universitetet. Monika är litteraturvetare, med inriktning på mytologiska texter. Som jag minns Paula från första boken hon var med i, så var hon språkvetare. Alltså borde hon arbeta på institutionen för lingvistik, vilken väl inte hör ihop med institutionen för litteraturvetenskap? Är det så att Paula bytt inriktning och numera är litteraturvetare?
June 29, 2023
Lyssnade på den i två sjok med långt mellanrum. Det långa uppehållet kanske bidrog till att jag tyckte att det var lite svårt att komma ihåg alla släktingar och hur allt hänger ihop, det hade underlättat att ha ett släktträd att titta på längs vägen. Det är upplägget med att hoppa längre och längre bakåt i tiden och göra (ibland ganska långa nedslag) som gör att allt knyts samman men det går baklänges. Snyggt grepp men lite knepigt som läsare att ha allt som behövs aktuellt i huvudet.
Jag tyckte om den här, det var inte lika mycket märklig dialog som när de var på skrivakurs och återblickarna i tiden var fina, gripande och med lite spänning. Ibland känns det storslaget och präktigt men det är välskrivet och finurligt. Det här var nog den bästa boken i serien.
Jag tyckte om den här, det var inte lika mycket märklig dialog som när de var på skrivakurs och återblickarna i tiden var fina, gripande och med lite spänning. Ibland känns det storslaget och präktigt men det är välskrivet och finurligt. Det här var nog den bästa boken i serien.
May 15, 2022
Sara Lövestam bjuder på ytterligare en fantastisk roman i den tredje boken i Monika-trilogin. En bok skriven till de ofrivilligt barnlösa. En hyllning. En tröst. En varm kram och en knuten näve.
Saras karaktärer är så bekanta och genuina, den röda tråden så varm och intellektuell.
Jag hade sagt att jag skulle läsa istället för att lyssna på den sista boken, för att få se hennes språk. Men när ljudboken släpptes kunde jag inte låta bli. Nu känner jag ändå att jag behöver läsa den för att markera och öronmärka en massa kloka, insiktsfulla och välskrivna stycken.
4,5 av 5.
Saras karaktärer är så bekanta och genuina, den röda tråden så varm och intellektuell.
Jag hade sagt att jag skulle läsa istället för att lyssna på den sista boken, för att få se hennes språk. Men när ljudboken släpptes kunde jag inte låta bli. Nu känner jag ändå att jag behöver läsa den för att markera och öronmärka en massa kloka, insiktsfulla och välskrivna stycken.
4,5 av 5.
June 1, 2022
En fantastisk avslutning på serien! Tre fina, spännande, tankeväckande böcker om att inte få barn, att söka sina rötter och att hjälpa någon att överleva landar här och jag är så glad att slutet inte är förutsägbart eller gulligt. Hela serien är så underbart realistisk och vardagsnära. Jag kommer sakna sällskapet av Monika och Texas framöver men jag kommer bära med mig allt det viktiga de lärt mig och påminnt mig om. Tack Sara för en underbar och viktig bokserie!!!
June 24, 2022
Anledningen till att jag inte läste den första Monikaboken återkommer tyvärr lite väl mycket i den tredje..
Men då hade jag ju redan läst den andra, och visste att det bara var att ge med sig.
Det blir för mycket, det blir det, både för mig personligen och i rundgångsresonemangen. Samtidigt är de viktiga - för mig personligen och som resonemang.
Inte för att det spelar så stor roll: hit kommer man ju för språket, takten och tonen. Och för Texas.
Så jag måste ju sätta en fyra igen.
Men då hade jag ju redan läst den andra, och visste att det bara var att ge med sig.
Det blir för mycket, det blir det, både för mig personligen och i rundgångsresonemangen. Samtidigt är de viktiga - för mig personligen och som resonemang.
Inte för att det spelar så stor roll: hit kommer man ju för språket, takten och tonen. Och för Texas.
Så jag måste ju sätta en fyra igen.
June 11, 2022
Jag blev lite trött på alla släktingarna efter ett tag och hade svårt att komma ihåg vem som var vem, men jag älskade Monikas historia genom alla tre böckerna! Trots det allvarliga ämnet är den förvånansvärt rolig och gripande utan att bli sentimental. Alla relationer kändes så verkliga, särskilt den mellan Texas och Monika som var väldigt rörande.
August 4, 2022
En fantastisk trilogi! Detta var en stor läsupplevelse som kommer stanna kvar i mig för alltid. Författaren förmedlar ett perspektiv på barnlöshet (både ofrivillig och frivillig) som ofta saknas i det offentliga samtalet. Boken blandar humor med allvar och förhandlar existentiella frågor på ett trösterikt sätt. Läs!
July 22, 2022
Jag älskar verkligen den här trilogin, och den höll kvalitet ända in i kaklet. Älskar både Då ovh Nutid. Väver samman människor, öden och reflektioner på en underbart sätt. Fantastiskt medryckande språk och ton. Gillar på något sätt hur det slutar. Att den historien berättas. Kärlek.
February 7, 2023
Bäst av de tre böckerna! Nu blir det lite tomt…
Fina personporträtt av personer nu och då. Extra spännande att få läsa om nybyggare och samer och det moderna Sverige som tar form i bakgrunden av allas liv, motgångar, lyckostunder, kärlek och hat… Och Monika som hittar sig själv.
Fina personporträtt av personer nu och då. Extra spännande att få läsa om nybyggare och samer och det moderna Sverige som tar form i bakgrunden av allas liv, motgångar, lyckostunder, kärlek och hat… Och Monika som hittar sig själv.
March 7, 2023
Tycker mycket om hur tråden får löpa i olika tider på olika platser, men med samma sorts människor på något vis. Fint, rakt och krasst berättat om synen på barn, skuld, skam och närhet. Och att man alltid är själv, på något vis.
August 27, 2023
Tredje Monikabok, om släktforskning och om att förlika sig med att aldrig få några barn. Välskriven och både de historiska delarna och de i nutiden är lika intressanta. En lättläst sträckläsningsbok. Men det är nånting med den som gör att den inte når upp till fem stjärnor.
September 17, 2023
Sista delen i trilogin om Monika, serien hade nog vari ännu bättre om man läst dem i följ alla tre för det tog ett tag att komma in i allt som hade hänt både i Monikas liv och i hennes släkt bakåt i tiden.
Men väldigt intressant och gripande historia som knöts fint i hop enda till slutet.
Men väldigt intressant och gripande historia som knöts fint i hop enda till slutet.
May 3, 2022
Läste alla tre på raken och det kommer att bli så tomt nu. Väldigt bra!
May 9, 2022
Det var härligt att få lära känna Monika och hennes släkt, och Texas! Känns sorgligt att trilogin är slut nu
May 14, 2022
Spännande att följa Monikas resa.
May 24, 2022
Fin skildring om att söka sina rötter och om vardagen.
Måste nog läsa del 1 & 2 också.
Måste nog läsa del 1 & 2 också.
October 2, 2022
Hon är så klok och rolig, Sara Lövestam!
March 4, 2023
Vacker, välskriven och fin mix mellan dåtid och nutid. Lite sorglig men ändå lycklig mitt i allt. Framför allt skönt att Monika hittade sitt sanna jag.
Bra avslutande bok om Monika.
Bra avslutande bok om Monika.
August 25, 2024
Detta är tredje boken om Monika, mycket intressanta tanakar i boken och den är välskriven.
September 20, 2024
Har aldrig känt mig så sedd och läkt. Tack. Tack. Tack!
Displaying 1 - 30 of 34 reviews