Nattflygare

Stormens döttrar #1

by Ulrika Kärnborg

”Nattflygare” är första delen i Stormens döttrar, en serie för mellanåldern om flickor i historiska brytningstider.

Jag vill inte skylla det onda som hände på Anna, men på något sätt gör jag det ändå. Nu efteråt minns jag hur det var när hon kom till oss, hur ensam hon verkade, och hur barnslig hennes tunna kropp såg ut. Men jag minns också hennes hårda ögon när de stirrade rakt in i mina.

Kristin bor med sin mamma Änggärd i Älvdalen. Hon har ärvt sin mors talang att bota sjuka och om natten kan hon flyga. Då kan hon besöka bybor och läsa deras drömmar. Till deras gård kommer fosterbarnet Anna och med henne sätter ryktesspridningen fart. Kan Kristin använda sina förmågor för att rädda de anklagade från döden?

I Sverige avrättades cirka 400 personer för trolldom och verklighetens häxprocesser började i Älvdalen 1667. Ofta var det barn och familjemedlemmar som angav varandra. Vad gjorde det med byarna och framför allt – vad gjorde det med barnen?

158 pages, Hardcover

First published March 25, 2022

Reviews

[Annika Samuelsson · Rating 4 out of 5]

Älvdalen 1667.
Kristin och hennes mamma kan bota sjuka människor och djur med hjälp av växter. Det är inte bra att kunna det på den här platsen vid den här tiden. Efter att Anna kommer till gården där Kristin och hennes mamma bor börjar rykten gå om att det finns trollkonor i bygden. Människor som kastar förbannelser på ärligt folk och tar barn och fä till Blåkulla för att festa med djävulen.
Byns präst blir besatt av att kväsa detta onda som finns överallt och med hjälp av länsmannen så börjar han fängsla människor, främst kvinnor och barn.

Kristin och hennes mamma har en hemlighet till. En som de inte pratar om med någon, de kan resa i tid och rum. En förmåga som definitivt inte är bra att ha och som kan göra att de förlorar det lilla de har här på jorden.

Boken är inspirerad av det som brukar kallas "Det stora oväsendet" eller "Blåkullabullret".

[Emelie Rahmqvist · Rating 2 out of 5]

Läste den här boken tillsammans med min bokklubb på jobbet. Har alltid själv tyckt mycket om att läsa om häxprocesserna, men i den här boken fattas det något för mig. Gestaltningen av karaktärerna upplever jag som kall och boken är svår att leva sig in i trots mitt grundintresse. Kanske är det ambitionen att skriva om ett historiskt skeende som kommer i vägen för själva berättelsen om Kristin. Jag hinner inte riktigt leva mig in i hennes värld innan boken är slut och därför blir den hemska berättelsen inte något som når mig känslomässigt. Men det gav oss väldigt fina diskussioner om häxprocesser, religion och folktro på bokklubben!

[Liv · Rating 2 out of 5]

jag gillade inte den:( bara för att d e litteratur för barn så behöver den ju inte vara…… dålig…. förlåt men! många delar av den kändes som text jag skrev i typ fjortonårsåldern. o jääääättemkt lösa trådar? de kanske plockas upp i bok två o tre men d kommer jag aldrig få veta för jag kommer inte läsa resten av trilogin:) och: så störigt att magin inte höll sig till en endaste regel? hon kunde flyga med hon kunde också läsa tankar när det passade och hon reste i ”tid och rum” fast det var också bara att hon flyttade sig? och alla kvinnor som blev häxanklagade var ju oskyldiga mEN det fanns ju också magi på riktigt??? störigt inkonsekvent:(

[Joel Olsson · Rating 2 out of 5]

Ja jag vet inte! en bok om häxprocesser med "riktiga" häxor. den kändes svår att leva in i. Dessutom kändes inte som att huvudpersonen i frågan var en 1600-tals människa??? Berättelsen upplevdes som rätt tunn. Jag kan också nämna att jag har en tendens att ogilla berättelser med "goda" häxor. Sedan tyckte jag inte heller om huvudpersonen så mycket! Jag är uppväxt med att läsa Hicke-böckerna och Narnia-böckerna vilket är oftast dem jag jämför med. Och de här var ju långa vägar lika bra som dem!

[Moa · Rating 1 out of 5]

Minst sagt spretig och full av motsägelser i handlingen som inte fungerar: häxor och magi är skrock och skvaller, men alla kvinnor är häxor och har magi. Historiska inslag som stämmer, absolut. Konfliktytor: mängder och det är inte positivt.