År 1943 hotas den lilla fiskebyn Glemmebeka av de tyska soldaternas närvaro. Var gång Elin ser sin far och lillebror ge sig ut med båten knyter det sig i magen. Kommer de att återvända? Och när kommer soldaterna att stiga iland?
Nästan 80 år senare reser den nyskilda Rosalie till stugan i Glemmebeka för fyra veckors efterlängtad semester på egen hand. Men den trasiga relationen till barnen tär på henne och när hon lär känna Kristin, som är hennes raka motsats, börjar hon ifrågasätta sina val i livet.
På vinden hittar Rosalie en dagbok som beskriver ett helt annat liv i Glemmebeka. Men vem är kvinnan som skrivit? Och hur är hon kopplad till Rosalies nyvunna vän Kristin?
I päronträdets skugga är en feelgoodkaramell som berör. Caroline Twamley väver skickligt in sommartidens känslor i nutid med dåtidens mörkare historia om överlevnad i ett krigshärjat Europa.
Åh en sån ljuvlig liten skatt den här boken var! Jag har sträckläst de senaste dagarna och sitter nu här med en salig blandning av känslor 💚 Lycka, förundran, sorg, kärlek och stor saknad efter karaktärerna som jag bara älskade 🥰 ”I Päronträdets skugga” är verkligen en helt perfekt sommarläsning där dåtid vävs samman med nutid på ett magiskt sätt 🍐 Extra underbart var det att få följa karaktären Arvid som påminde så otroligt mycket om min egen farfar ❤️ Tack för denna härliga bok - ser så mycket fram emot att läsa mer av dig Caroline!
Det är en bra och intressant berättelse. Jag tycker dock att de tappar lite fart i mitten, men det kan också vara jag som haft mycket runt mig och inte orkat läsa i samma takt hela vägen.
Det är en lättläst bok som pendlar mellan nutid och dåtid. Det hela vävs samman på finurliga sätt även om delar av det är ganska förutsägbart. Det förtar inget i läsningen.
Gillar man feelgood med tydlig nutid och dåtid ska man absolut inte missa denna berättelse. Den är väl researchad och hopflätad. Läs den helt enkelt!
Jag ska vara ärlig och säga att jag inte alls var taggad på den här boken men gud vad förvånd jag blev. Trodde det skulle vara någon typiskt romantisk bok men den här boken är så mycket mer. Jag satt och lyssnade och tiden bara flöt förbi. Ärligt talat, den här boken tog mig med storm.
Rosalie åker för första gången sedan skilsmässan, ensam på semester till huset i Glemmebeka. Barnen ska komma senare, men Rosalies relation till dem är lite frostig och hade milt sagt kunnat vara bättre.
En dag står en kvinna vid grinden, och verkar lite förvirrad. Rosalie bjuder in henne och trots att de är väldigt olika kommer de att uppskatta varandras sällskap.
Åttio år tidigare rasar kriget i Europa. Fiskarna i Glemmebeka kämpar och måste ge sig ut på havet trots att både tyskar och engelsmän patrullerar där ute. Men det lilla samhället ska väl inte påverkas, Sverige är ju inte med i kriget, eller?!
”I päronträdets skugga” är en familjehistoria som berättas ur två tidsperspektiv parallellt. Det är lagom långa avsnitt och håller intresset uppe. I takt med att vi får lära känna karaktärerna djupnar berättelsen till något fantastiskt. Jag älskar allt med denna bok, karaktärerna, miljön och berättandet.
Blanda familjehemligheter, historia och relationer så får du denna pärla till bok!
Nyskilda Rosalie flyr ut till sin sommarstuga i Glemmebeka för sin semester. Hon blir bekant med en främmande kvinna som en dag dyker upp vid huset. Trots sina olikheter hittar de en slags vänskap och börjar lära känna varandra. De har mer gemensamt än vad de tror och tillsammans börjar de nysta i en gammal familjehemlighet.
Vi kastas också tillbaka till 1943, där Elin berättar om sin vardag i den lilla fiskebyn Glemmebeka, och hur de påverkas av de tyska soldaternas närvaro.
Jag gillade de olika familjerelationerna vi fick ta del av i denna bok. Det är inte alltid så lätt med relationen till sina barn eller föräldrar, och ibland kräver det mycket jobb att förändra.
Familjehemligheter är ett spännande ämne hur det kan pågå i flera generationer innan det uppdagas. Familjehistoria kan vara komplicerat, och speciellt om det finns skam och tystnad kring den historien.
Jag kunde nästan känna att det var sommar då jag lyssnade på denna bok. En solig dag på sommarstugan med fiskmåsarnas läte och båtar på sjön. En riktig sommarbok! Jag gillade också ljudboksuppläsaren som får ett stort plus.
Denna bok var nog årets överraskning att jag gillade den så mycket som jag gjorde. Rekommenderar verkligen denna!
"I päronträdets skugga" av Caroline Twamley, utgiven av Seraf förlag. Nyskilda Rosalie har fyra veckors semester framför sig, som hon tänker tillbringa i deras stuga i Glemmebecka. En kvinna dyker upp och presenterar sig som Kristin. Hon berättar om sin pappa som fått reda på att han blivit bort adopterad. Kvinnan som var hans biologiska mamma hette Elin, och ska ha bott i deras stuga. Men stugan har varit i familjens ägo länge och Rosalie har aldrig hört talas om någon Elin i släkten. Eller? Vem är egentligen den unga kvinnan som skrev dagboken som Rosalie hittar uppe på vinden? Och vad hände egentligen med henne? Rosalie läser hennes dagboksanteckningar. Den unga kvinnan har en intressant, men sorglig historia att berätta. Medan Rosalie försöker leta reda på mer information om Elin, jobbar hon för att förbättra relationen till sina barn och försöker jobba på att släppa invanda tankemönster. När jag väl började läsa kunde jag inte släppa boken ifrån mig. Den är något utöver det vanliga! Boken var en riktig sträckläsar bok. Språket var fantastiskt vackert och målande. Det är fachinerade historia som utspelar sig och jag uppskattar den vackra natursköna lilla fiskebyn som är så vackert beskriven. Boken väcker många tankar och känslor. Rosalie får en historia lektion om en tillvaro som var väldigt annorlunda, och med problem som vi inte brottas med idag. Våra bekymmer verkar med ens så futtiga, om man jämnför. Karaktärerna i boken känns äkta och jag gillade verkligen Rosalies morfar. Vilken härlig karaktär. Denna historia är så vacker och gripande. Jag kan till och med gå så långt att säga att jag älskade den! Denna vackra historia om förbjuden kärlek och resultatet av den, kommer jag bära med mig länge! Läs den! Boken är lika vacker utanpå som inuti. Denna feelgood pralin har verkligen det där lilla extra. Boken får ❤❤❤❤❤/5.
I päronträdets skugga är en så mysig bok! Miljön Caroline Twamley målar upp är så fängslande. Jag fick verkligen en känsla av att befinna mig i en liten fiskeby bland fiskmåsar och havslukt. Som i de allra flesta fall när en berättelse är uppdelad i två tidsepoker fastnade jag mest gör dåtidshistorien. Jag hade kunnat läsa en hel bok om Elin. Jag tycker att Twamley flätar in Elins historia i Rosalies nutid på ett snyggt sätt med hjälp av dagboken.
Elin och Arvid är syskon och växer upp i ett litet svenskt fiskeläge på 40-talet. Deras far är fiskare och nu har även den unga Arvid börjat följa i faderns fotspår. Ekonomin är dålig, fiskaryrket farligt och dessutom nafsar ett världskrig dem i hasorna.
Ungefär 80 år senare möter vi karriäristen Rosalie. Hon är nyskild och styr på semestern kosan till familjens sommaridyll i det lilla fiskeläget. Hon behöver andas och försöka lappa ihop en mycket haltande mammarelation till sina båda barn.
Elins och Rosalies historier vävs ihop när Rosalie hittar en gammal dagbok, tillhörande Elin, på sommarstugans vind. Vad är det för gamla hemligheter som döljer sig i väggarna på det idylliska lilla huset? Vem är den mystiska kvinnan vid grinden? Varför är Rosalies relation till hennes barn så ansträngd? Frågorna hopar sig och svaren finns i denna fina feelgoodpärla som bäst avnjutes i en solstol i skuggan av ett päronträd.
Caroline Twamley väver ihop dåtid och nutid på ett trovärdigt sätt. Karaktärerna är levande och äkta. Jag tycker så mycket om att se hur relationerna med andra förändras i takt med Rosalies personliga utveckling. Särskilt förändringen i relationerna med hennes morfar och hennes dotter berör mig. Jag älskar miljöbeskrivningarna i boken. De är så levande att du hör vågorna rulla in och måsarnas skri i vinden. Vill ni ha en riktigt mysig semesterbok så kan jag varmt rekommendera den här!
Vilka känslor denna bok rörde upp i mig. Sorgsna, men också värmande och lyckliga. Något som jag verkligen älskar i böcker är dubbla och sammanvävda tidslinjer. Det fick jag verkligen i denna bok. Att få följa Elin under 1940-talet under en tid där andra världskriget härjade i Europa, men som också kom mycket närmre än hon kunnat ana. Och att följa Rosalie i nutid, nyskild och börjar få insikten att hon satt upp murar för alla och till och med stött bort sina egna barn. Sen kommer den tredje personen, den där som knyter samman båda våra tidslinjer. Att få följa Rosalie lägga pusslet som är dåtiden och knyta ihop lösa trådar för att lösa mysteriet om vem Kristin faktiskt är. Och genom detta återskapa sina relationer till sina barn, till sin morfar och även en relation hon aldrig hade kunnat tro hon skulle vilja ta upp igen. Måste också säga att det är otroligt lätt att se vilken tid vi är i oavsett om det hade stått 1943 eller 2021 i början på kapitlet. Då författaren på ett väldigt skickligt sätt ändrar sin skrivstil i hur karaktärerna talar utefter vilken tid vi är, men också då miljöbeskrivningarna är väldigt detaljrika och påtagliga.
Läste nästan hela boken i en sittning, lättläst och väldigt beroendeframkallande. Rekommenderar till alla som älskar feelgoods och historiska romaner!
Tyvärr utvecklades den från en stark trea till en svag. Efter mitten blev den segdragen och upprepande. Jag höll på att bara ge upp men lyssnade i alla fall klart. Visste sen tidigt hur den skulle sluta men det gjorde inget.
Läsvärd med en bit historia 1943 vid ett svenskt fiskeläge som är utsatt under kriget kombinerad med berättelsen om hur historien nystas upp i nutid från en gammal dagbok bl a där hemligheter finns i,
En varm och mysig bok om familj, närhet och att våga gå sin egen väg! Hade kanske varit ännu bättre om jag hade läst istället för att lyssnat, men bra var den ändå!
Något jag uppskattar i böcker är när två tidslinjer sammanflätas, och Twamley gör det så bra!
”I Päronträdets Skugga” är en vackert skriven bok om två parallella historier som hör ihop. En fin, hjärtevärmande och berörande bok.
Historia. Familjehemligheter. Kärlek. Sorg. Värme. Vänskap.
Boken tog fram och rörde upp många känslor inom mig. Twamley berättar båda historierna med sådan värme och med ett vackert språk. Boken är rörande, men den innehåller också så mycket mer! I takt med att jag lärde känna karaktärerna mer, djupnar berättelsen och lämnar avtryck i mitt hjärta. Jag fällde många tårar under min läsning och det var svårt att lägga ifrån mig boken. Tiden bara flöt förbi!
Med sitt skickliga skrivande ändrar Twamley skrivstil i hur karaktärerna talar utefter vilket perspektiv vi läser. Twamley väver också skickligt in fina miljöskildringar, sommar känslor i nutid med dåtidens mörkare känsla när Glemmebeka påverkas av de tyska soldaternas närvaro.
Berättelsen om Elin är mycket gripande. Med en klump i hjärtat följer jag hennes historia, den är intressant men också sorglig och berörande. Det värker i mitt hjärta när jag tänker på Elin och på vad som hade kunnat vara.
Följa Rosalie i nutid var till en början inte lika spännande som Elins i dåtid. Men med bokens gång njuter jag av Rosalies kapitel också. Relationen mellan henne och Kristina utvecklas till en fin vänskap. De har så olika personligheter som möts som ger och får så mycket av varandras vänskap. Inspirerande och ett så fint extra tillägg!
När allt knyts samman och jag avslutade boken, lämnades jag med en mängd känslor - sorg, lycka, saknad och värme. Jag älskar karaktärerna, miljön och berättandet!
”I Päronträdets Skugga” är en familjehistoria som berättas ur två tidsperspektiv parallellt. Dåtid och nutid vävs samman. Värme och sorg blandas, och skapar en vacker historia värd att läsas!