Efter att ha förlorat nästan alla som stått henne nära är Linn Walter nu ute efter hämnd. Hon har anslutit sig till gruppen Vågbrytarna, en feministisk rörelse vars uppgift är att döda alla män som begår brott mot kvinnor. Och skulle någon oskyldig man råka drabbas kan det inte hjälpas – det är sådant man får räkna med om rättvisa ska skipas. Men efter en misslyckad attack är Linn plötsligt förföljd, både av det tilltänkta offret och polisen. Hon börjar alltmer ifrågasätta vad hon håller på med – är det verkligen rätt att döda oskyldiga män bara för att de är män? Fast innan hon tar steget att lämna gruppen har hon ett sista uppdrag att utföra: att hämnas på den kvinnliga journalist som hjälpte Linns pappa att rymma från Säter.
Blodvåg är tredje delen i Caroline Grimwalkers serie Vågbrytarna. I sin spegelbild ser Linn skuggorna av sin far. Hur långt är hon villig att gå? När förvandlas hon till det som hon hatar?
Det här är rätt spännande men jag tycker inte om att Moa dog. Elena, visst, henne fastnade jag inte lika mycket för, men lilla Moa borde ha fått fortsätta leva. Samtidigt tycker jag om när författare vågar döda av också viktiga karaktärer, det gör storyn mer oförutsägbar. Nu får vi följa Linn när hon försöker hålla sig undan alla som jagar henne. Det är på ett sätt rätt spännande men samtidigt är det också väldigt likt sådant jag tidigare läst, men kanske framförallt sett. Filmen Thelma och Louise känns som en väldigt tydlig inspiration till den flykt som Linn och Veronica ger sig ut på. Men det funkar, det gör det.
Återigen - det här är för mycket och alldeles för dumt. Brotten som begås och hur man kommer undan med det, det finns ingen rimlighet. Historian saknar överlag all rim och reson.