Det är högsommar på Österlen och den stora antikmarknaden i Degeberga ska just gå av stapeln, men portarna hinner knappt slås upp förrän ett brutalt mord på en ökänd antikhandlare chockar besökarna. Kriminalkommissarie Peter Vinston dras in i fallet trots att han har semester. Till hjälp får han Tove Esping som arbetar hårt för att bevaka sin position hos Simrishamnspolisen. Medan den omaka duon utreder mordet förbereder sig bygden för teveinspelningen av Antikrundan på Gärsnäs slott. Vinston och Esping inser snart att antikvitetsvärlden är full av excentriska människor, gamla konflikter och gåtor som är ovanligt svåra att lösa. Frågan är bara vem som är beredd att döda i jakten på det stora fyndet?
Anders de la Motte, a former police officer, made his debut in 2010 with the award-winning thriller Game and has since then been one of Sweden’s most beloved and popular crime writers. He is the author of several acclaimed and bestselling crime fiction series, among them the suspenseful Skåne Quartet. Published in 2022, The Mountain King is the first bestselling installment in his new Leo Asker series.
Три седмици след първия им случай и убийството на Джеси Андерсън от първата книга „Смъртта отива на оглед“ ново престъпление събира отново Петер Винстон и Туве Еспинг като разследващ екип.
Този път убийствата и престъпленията се въртят около загадъчното изчезване на древна китайска захарница, оценена на милиони.
Макар и това да е техен втори случай, около Винстон и Еспинг продължава да има напрежение, свързано с това кой и как да се води разследването.
Винстон запазва своя образ на неповторим чудак, перфекционист и педант, което пък води до създаването на редица комични моменти. Дори и в горещите летни дни Винстон не се отказва от своя костюм в три части и вратовръзката си.
Престъплението и заподозрените са интересни за проследяване, но тези от първата част определено успяха да ме спечелят повече. Разплитането на загадката следва модела от първата книга. Винстон събира всички заподозрени заедно и отново като Еркюл Поаро ги разнищва един по един.
Любопитно е дали ще има и трета книга или това беше всичко, защото в края на тази Винстон си тръгна и се завърна към живота си в Стокхолм, или пък планира следващото лято отново да посети Йостерлен и заедно с Еспинг да продължат с разплитането на нови криминални загадки…
Zurück in Österlen - ich habe mich sehr über diesen 2. Teil rund um das Ermittler-Duo Esping und Vinston gefreut, hatte mir der 1. Teil ja schon super gefallen. Und auch hier habe ich absolut nichts zu meckern. Der Fall war sehr verstrickt, aber die Auflösung absolut nachvollziehbar. Einige Male waren auch die beiden Ermittler auf falschen Fährten unterwegs. Vinston ist mir sehr sympathisch mit seiner schrulligen Art, Esping ist manchmal nicht so ganz mein Fall, weil sie sich oft, meiner Meinung nach, etwas kindisch benimmt. Dennoch mag ich die beiden als Team und hoffe sehr, dass dies nicht der letzte Fall war.
Fazit: Ein gelungener Krimi im beschaulichen Schweden. Fortsetzung erwünscht!
Mitt under Degeberga antikmarknad hittas den bufflige och halvkriminelle antikhandlaren Nalle Persson död med en dolk i ryggen. Av en händelse är kommissarie Peter Vinston vid Riksmordkommissionen förste polisen på plats och återigen får han avbryta sin semester på Österlen för att hjälpa kollegan Esping vid Simrishamnspolisen med ett mordfall. Utredningen blir komplicerad med tanke på hur många som visar sig haft motiv och möjlighet att ta offret av daga. Dessutom ska ett avsnitt av Antikrundan spelas in på Gärsnäs slott där Vinstons exfru och hennes nya man Poppe bor.
Anders och Måns-Måns Nilsson och Anders de la Motte har skrivit en ny trivseldeckare i Österlensmiljö. Precis som med debutboken Döden går på visning är det inte lönt att klaga på klichéartade karaktärer och en deckargåta vars lösning telegraferas ut flera hundra sidor innan upplösningen (som sker i klassisk pusseldeckarstil med alla misstänkta samlade i ett rum). Det är skräddarsydd solstolsläsning. Den uttalade ambitionen att göra en svensk Morden i Midsomer fungerar bra, tydligen är tv-rättigheterna redan sålda till Yellow Bird.
Måns Nilsson är själv antikvitetssamlare, specialiserad på svenskt porslin, och har varit gästexpert i antikrundan. Det är uppenbart att han skriver om en värld han känner väl och vi får möta ett gäng roliga karaktärer, från branschens bottenskrap som köper dödsbon i bulk till förnäma kännare av skandinavisk design, och besatta nördar som porslinssamlaren Kina-Gert. Överlag är andra delen lite mer humoristisk än första, vilket ofta funkar. När två odugliga poliser, Ystads motsvarighet till Karl Kristiansson och Kurt Kvant, får namnen Kroll och Totth tycker jag att det blir lite för putslustig. Den här typen av feelgood-mord kan helt klart vara roliga, men det är en fin gräns mot fjanteriet.
Under de sista sidorna kommer jag på mig själv med att hoppas att vi får återse Vinston och Esping i framtiden. En recension så god som någon.
Betyg: 4 av 5 - Den här boken, Ett fynd att dö för, är den andra delen i bokserien Morden på Österlen av författarna Anders De La Motte och Måns Nilsson. Jag har läst den första boken, Döden går på visning, och den tyckte jag om, precis som jag också gjorde med den här. Rekommenderar varmt båda böckerna, och börja gärna med den första boken, även om den här boken också kan läsas fristående. Det är två charmiga pusseldeckare som är lättlästa, välskrivna, trivsamma, och humoristiska. Och jag kommer helt klart att följa serien vidare framöver.
Karaktärer som är så stereotypa att man nästan blir provocerad och några mord som knappast känns speciellt spännande, samtidigt är det ju himla likeable med vackra Österlen-miljöer och go mat, kluringar och söta katter. Haha. Min ena hjärnhalva vill typ läsa en till samtidigt som andra hjärnhalvan föraktar hela konceptet. Vill ge den 5/10 ändå, kommer säkert läsa 3an också...
”Ett fynd att dö för” av Anders de la Motte och Månd Nilsson är en riktigt mysig och klurigpusseldeckare som utspelar sig bland antikhandlarna på Österlen.
Antikviteter, tv-inspelning och intriger i skånsk slottsmiljö bjuder både på humor och spänning. Jag gillade första delen i Morden på Österlen, men den här är ännu bättre. En mysig serie.
Inspelningen av Antikrundan avbryts och polisen håller en offentlig genomgång av utredningen av två mord, en serie stölder, häleri och otrohet, haffar mördaren och förklarar allt. Tja, väl en värdig avslutning av en historia full av osannolikheter, men det blir lite väl magstarkt. Många villospår, som polisen glatt följer gör dock att läsaren, eller i alla fall jag, är rätt tacksam (men inte direkt förvånad) när allt får sin upplösning till slut. Däremot är jag faktiskt förvånad över att vallört och fingerborgsblomma ska vara så utbytbara att ingen ser skillnad på dem, och även om vallörten väl kan betraktas som ståtlig, är det knappast något man kan kalla själva blommorna?! Men, boken är väl skriven för att roa utan större ambitioner på trovärdighet och vissa poänger finns ju. Exempelvis hamnar kommissarien från Stockholm, den träige huvudpersonen, i ju några lätt dråpliga situationer.
This entire review has been hidden because of spoilers.
Druhý díl série Vraždy v Österlenu, se pro mě stal celkem zklamáním. Oproti dílu předchozímu, mu chyběla jak jiskra, tak i vtip. Což z něj učinilo v podstatě klasickou, ale poněkud nezáživnou, detektivku. Zápletka působila zajímavě, avšak ctižádostivost Tove, už byla spíše únavná, a Peter tentokrát ničím nepřekvapil. Možná, že kdyby měla kniha tak polovinu stran a příběh o to větší spád, neměla bych výrazněji, co vytknout. Takhle ale příběh působil místy celkem zdlouhavě a rozvláčně.
Den här boken hade verkligen mått bra av att kortas ner betydligt. Den började riktigt bra, men ganska snart blev det bara en enda röra av ledtrådar hit, förhastade beslut dit, väldigt tveksamma polismetoder (som att diskutera fallet med diverse civilpersoner eller ta med dem på uppföljningar av ledtrådar) och orealistiska beteenden. Utöver alla miljarder ledtrådar (som poliserna oftast helt missade), var det ett väldigt fokus på Peters aversion mot allt som inte är kliniskt rent och perfekt, samt på Toves extrema behov av att vara bäst, och irritera sig på cirka alla människor i hela världen. Jag gillar verkligen idén med boken, jag gillar sleight of hands-temat och det är kul med Christie-esque deckare där allt är en potentiell ledtråd MEN här blev det för mycket och upplösningen med poliser som löser brott (bl.a mord) inför TV-kameror var bara löjlig. Är, faktiskt, rätt besviken. Tveksam till om jag kommer läsa eventuella uppföljare.
This entire review has been hidden because of spoilers.
Murha maalaiskylässä ja yläluokkaisia, rikkaita ruotsalaisia.
Sarjan ensiosan tapaan tämä oli mukavan perinteinen dekkari, mutta enpä muista, milloin olisi viimeksi ärsyttäneet näin tavattomasti pilkkuvirheet lukiessa. Meinasin jo jättää lukemisen niiden takia kesken. Käännös oli myös paikoin todella omituinen puhe- ja kirjakielen hybridi, joka ei pysynyt uskollisena tyylilleen. Miten päähenkilö, joka ei ymmärrä sanaa "kokis", muistuttaa kuitenkin itseään ottamaan mukaansa "lompsan"?? Suomennoksen kieli uhkasi viedä kokonaan mielenkiintoni murhatutkimuksesta. Lopun, kirjailijoiden mielestä genren vaatima, suuri paljastuskohtaus oli myös vähän nihkeä, kun ottaa huomioon, että murhaa selvittelevät virkaa tekevät poliisit. Ehkäpä tämä ei olisi heille suotavaa RuotsissaKAAN. Tähän asti hyväksyin teoksen fantasiaelementit, mutta sitten iski kyllästyminen.
Ja den var helt okej men lite störig. Den följde samma dramaturgi som den första så den var lite för enkel att lista ut. Relationen mellan huvudpoliserna är också lite tröttsam vid det här laget. Det är dessutom så konstigt att polismannen hela tiden berättar allt som händer i utredningen för sin dotter? Jag återgår till min vanliga ställning som är att inte läsa deckare (förutom Agatha Christie).
Bra uppföljare till Döden går på visning; puttrigt med karaktärsutveckling och roligt med genuina antikvitetskunskaper (Måns Nilssons sitter med som expert i Antikrundan) Inte såld på det poirotska slutet dock. Bra inläst av Gunilla Leining.
Missar i boken som att de byter efternamn på en av karaktärerna utan någon förklaring en bit in i boken och några stavfel gör att den förlorar sin magi. Det stör mitt läsande för mycket. Annars en lättläst bok med en bra story.
En bra uppföljare på ”Döden går på visning”. Boken innehåller många speciella och roliga karaktärer som verkligen ger liv i boken. Spännande med att mordet utspelade sig på en antikrunda!
3,5 ⭐ En riktig härlig deckare som passar bra att läsa nu till sommaren! Roligt att lära känna huvudpersonerna lite bättre och jag väntar spänt på en tredje del i serien
Compared to the first one in the serious, this one was very messy and the only thing holding the story together was following the main character and his relarionships unfolding as he spent more time with his family and new colleagues.
Väldigt liknande första boken, gillade inte att denna bok utspelade sig under samma sommar som förra för jag tänkte att denna skulle handla om sommaren efter, därav inte så mycket nytt som skedde, lite tråkig bitvis och jag kunde lätt förutspå
"Ett fynd att dö för" är den andra delen i serien "Morden på Österlen" och den är ännu bättre än den mycket goda första delen - "Döden går på visning". Om första delen handlade om fastigheter och mäklare, ger den här boken läsaren en inblick i antikvärlden. Den här gången är det en antikhandlare som har blivit mördad. Peter Vinston hjälper Tove Esping även med den här utredningen och de två samarbetar bättre och bättre. Slutet är överraskande (åtminstone var det för mig), vilket alltid är bra för en deckare.
Jag skulle med andra ord rekommendera även den här boken och ser fram emot nästa roman om Vinston och Esping.